Hurra, nu var det dags för årets Pepparkakshusbestyr!

Köpta peppishus (från coop, det stora huset. och från TGR, dom små husen) som klistras ihop med smält florsocker.

Garneras med köpeskristyr från lill-coop nere på byn.

… och en herrans massa ”chokladpluttar, förstås!

… näpp, tid för avancerade pepparkakshusbyggen med barnen, är inte nu. Nu är tid för lätt och härligt, nivå för 3- och 5-åring och fokus på det viktigaste; att vi har mysigt och roligt genom hela alltet … och då höjer jag detta koncept till skyarna… och fantiserar inombords om när vi ritar vårt eget bygge om några år. Det äär ju så roligt sånt här, tycker jag!

Och så mycket barndom för mig. Minns hur pappan stod och kämpade där vi smälta florsockret. Det var en höjdpunkt… den dagen när vi åkte till Storan och byggde peppishus. Storan, som då var sååå stor medan jag var sååå liten (det skiljer 19 år på mig och min äldsta storasyster).. jag älskade att vara i Mäjdalen redan då. Nu bor vi i samma by, och är plötsligt (typ) lika gamla, jag och Storan. Måndagspromenerar och löser världsproblem ett efter annat. Eller ibland löser vi dom inte, bara delar dom med varandra. Sånt är fint. Ett sidospår, så hjärtevarmt.

Det pluttades och pluttades..

Så söta små stugor.

.. och plötsligt hade vi vårt lilla Pepparkakshusland, bland snölik bomull och pudrat florsocker, ganska så gulligt va? Med smånissarna vid varsin liten stuga.

Tomtemor och Tomtefar.

…och en häst på toppen, förstås!

Vårt lilla Pepparkakshusland!

Nu ska den här morsan skura det sista golvet och försöka få lakanen torra inför renbäddning, tumlaren är en god vän vintertid! Kan ikväll inte tänka mig något skönare än att få krypa ner i renbäddad säng. Jag är så enormt trött efter dom senaste dagarna.

Hoppas att ni har haft en god torsdag.

Emmeli

G-VMBJT57ZE4