Det var dagarna innan påskhelgen tog vid. Här på Drömgården..

.. var vi bland annat ute på sånt här. Livsnjuteri vill jag kalla det. Det pirrade i magen av lycka på mig. Där jag bars fram av den där stora hästen som vi nu känner så väl.

… en Lillebror som upptäckte grävmaskinen i sandlådan. ”Tlaktoj”, sa han överlyckligt! Fast beslutsam om att det förstås var en traktor han körde.

Som en blixt från ovan hade plötsligt StoraLillasyster tvärt feber och både jag och mannen kände oss småsjuka. Krantänknappen trycktes på och än om den där febern och muskelonda känslan var borta inom ett dygn, så höll vi oss hemma, allihopa, så länge som man ska.

• 

• 

En lugn tisdag. Med vad som kändes som Vårens Första Spöregn där ute. Världsmysigt. Pärlplattor tillverkades här inne. Det var bara en av oss som hade en lite märklig teknik.. att HÄLLA alla sina pärlor över pärlplattan och liksom hoppas på det bästa.

Från spöregn till strålande sol. Det är nyp oss i armen-känsla över att få bo såhär. Vi tar en tur med ponnyn, hela familjen är med i vagnar, till häst och till fots. Och vi möts av ena vackra vyn efter den andra.

Mannen var världsmodig och utmanade sig. Han skulle rida Fjädern. Det var en pärs för undertecknad, jag vet ju hur den där till synes lilla hästen både har kraft och motor och ser spöken överallt. Men, allt gick så bra och nu tror jag att vi har ”bytt häst” ett tag. M tyckte nämligen att det var superroligt att rida islandshästen.

• 

• 

Husmor donade i hemmet. Putsade fönster i ännu ett rum och sådde mer rosenskära. Älskade bestyr för mig.

Ungar levde life!

• 

• 

.. och plötsligt var det skärtorsdag och vi påskpysslade lite till. Älsk på Junis ”snögubbekyckling” och Minimannens pussande kycklingar. Och Bertilens Livets första påskkyckling, förstås.

Det blev påskhelg. Och förutom att påsklova oss…

Så dundrade jag och mannen på på övervåningen. Lillebroren är en hejjare på marathonsovning under sin dagvila, då hinner vi vara där båda två. Storasyskonen röjer runt och hittar alltid på något litet projekt i kring. Nu är alla fem rum även med raka väggar, klädda med osb-skivor och också gips. Vi har dreamteamat där den ene skurit gips och den andre skjutit fast. Nu är nästa steg igång..

Spacklandet! Det är några skruvhål och skarva att avverka. Men, det går som hejsan! M har även börjat att spika pärlspont i trapprummet. Känner ni peppen!? 😀

Och nu är det tisdag, som känns som en måndag, visst? Det är Påsklov här i norr. Inget vi märker av förstås, som ständigt lever life här hemma, men ändå mysigt att haka på Påsklovs känslan, ju!

Känner mig pepp på den här veckan. Det betyder att jag har friska barn, jag själv mår bra och vi alla har energi. Basala, helt enormt tacksamma livspunkter. Och! Det är bara så mycket roligt som händer nu. Kan absolut få knip i magen när jag tänker på rådande tider..ovissheten är den värsta. Samt tanken på den guldiga hästen där ute i hagen som just nu knappt går att få tag på, mm… han ger mig också lite magont.. meen vi har is i magen och känner oss peppade på att få den stackars kraken att tycka om oss. Eller tankar på annat som bekymrar. Livet är ju inte svart eller vitt. Men, det är så mycket kul nu. Våren på intåg, odlingarna börjar ta fart (trots att jag hade en älskad sabotör som höll på att ställa till det för mig..) och jag har i uppdrag i veckan att ”bestämma oss” för vilka tre tapeter som ska beställas till övervåningen. Vi gör ju fem rum i ett svep och det är hela tiden ”på bred front” vi jobbar oss fram.. inte ett rum i taget.. läängtar såå tills det är klart! Har inte kunnat forma dessa ord tidigare. Liksom knappt trott att vi, två småttingpäron med tre gullungar som arbetsledare, ska kunna ro det där stora projektet i hamn…

Veckans planer:

–HemmaMamma tillsammans med tre älsklingsungar

–Så luktärter

–Feja bort påskpyntet

–Ordna med tråkigt pappersarbete och skriva viktiga mail.

–Renovera! Spackla och spika pärlspont.

–Umgås med hästarna. Medan vi nu kommit en god bit på väg med första två hästpojkarna, har vi en svårare period med Fjädern. Den som väntas komma efter första tidens ”smekmånad”. Vi jobbar på. Med kärlek, tid, tålamod och morötter.

–Springa! Kära nån, som jag älskar det. Kan kännas hur motigt som helst ibland, innan.. men jag vet bättre än så. Väl ute är det ljuvt. Och känslan efteråt. Magi. Gäller prommis, skogstur med hästarna som springtur. Lova mig att ni unnar er rörelse i friskluft, ni med!

–Sända er förhoppningsvis inspirerande hälsningar. Och som alltid! Önskar ni något särskilt ämne eller så, bara skriv till mig era önskningar så försöker jag ordna önskeinlägg!

-Under veckans vardagar kör jag och barnen fortsättning på vårt minisnickeriprojekt där ute i lekstugan.

–Röja i Gårdshuset och lagårn för en tur på tippen (längtar orimligt mycket efter denna punkt. älskar att rensa!)

….

Livet styr. Vi tar en dag i taget. En ynnest i sig.

Ta hand om er. Allt ni bara kan! Så hörs vi snart igen!

Emmeli

–