Vi vaknar till vintertidens första dag…

Strax efter frukost och kaffesörpel, rullar MammaMormor och PappaMorfar in på gården.

Äntligen rätt vind. Äntligen ypperligt läge. Nu skulle den där stora, blöta, rat- och rishögen eldas. Det blir ett äventyr, menade han som fullkomligt älskar att elda!

Så, hela dagen har vi hängt där nere på lägdan, strax nedanför lagården… hästarna har stått och glott bredvid nyfiket och undrat varför inte dom också fick lunch från grillen..

Jag njuter av synen av mina älskade päron, tillsammans med barnen. Där ser ni lilla O sittandes hos en favorit i livet. Morfar.

Ni som hängt med länge, vet hur mycket jag värdesätter tiden tillsammans med dom människor vi älskar mest. Det finns inget som gör att jag känner mig rikare, än när vi är, tillsammans.

Och den här synen, värmer extra gott, just idag. För precis ett år sedan föddes mitt fjärde barn.. bara dagarna senare, behövde min mor genomgå en svår och stor hjärnoperation. Puh. Det var en sån pärs.. livets höga och låga, som skulle samsas till ett.

Enormt tacksamt. Att nu se min Lillminsting tjava över lägdan med sin Mormor… också få ansiktet tillknövlat av pussar.

Så fikade vi förstås!
Saft och bullar, toscakaka .. och lyx-kakor enligt Juniflickan (ballerina!).. och kaffe, förstås.

Någon fick en bullsnärt.. och man kan ana en viss grad av nöjdhet.

Sitta och filura på en traktorskopa bredvid Storasyster..

i en alldeles sagolikt varm senhöst-dag…

Oktoberavslut av bästa slag!

Om ni frågar mig alltså.

Men smaken är ju som baken. En himla tur..


Emmeli

G-VMBJT57ZE4