Nu ska vi vila… och njuta av att lyssna till augustiregnet som smattrar…, sa vi, alldeles efter avslutad slåtter för tio dagar sedan.

Och just precis det, har vi gjort. Vilat på vårt vis. Ni vet, vi fyller på energi när vi får ta dagarna som de kommer, vara samlad familj, ta hand om gården och påta på efter feeling. Träffa människor vi mår gott tillsammans med. Fylla dagarna med liv, en i sänder. Låångt ifrån vardagsrutiner. Långt ifrån väderleks-stressande. ”Man blir inte människa förrän höet är inne”, sa någon till oss.. och nu förstår vi verkligen, att så är det. Som vi njuter, av doften av nyslaget hö när vi går in genom lagården om dagarna.

Sååå, vad har vi latjat på med då, senaste tiden?

Första kvällen efter avslutad höbärgning, anslöt vännerna då vi päron förberett överraskning för alla barnen. Nämligen att hela familjen B skulle sova över hos oss. Vi åt kantarelltoasts och myste inne bland tända ljus medan sommarkvällen gick från ljus, till lite mörk. Sen följde en natt av ett virrvarr av övernattande småvänner.

Morgonen därpå, hade Sivert sju gullungar som ville gosa med honom. Inte lille Sivert emot, han är den gosigaste på jorden tror jag.

Från det ena älskade sällskapet, till det andra. Vännerna drog vidare och vi fick nytt besök, av syrran och hennes kille. Så trevligt! Glad var jag över surdegsbrödet som låg i frysen och bara var att tas fram och gräddas. Perfekt att ha ”bake off-bröd” på vänt i frysen.

En annan kväll hade jag och M datenight. På vårt vis. Greja tillsammans, sånt gillar vi. Här donade vi med taket till hönshuset… det där som stod på vårens att göra-lista men som aldrig hann bli gjort då. Nu så… är det … nääästan helt, igen.

Första söndagen i augusti. Jag drog på mig långklänningen, packade hallonkaka och massa annat gott. Drog iväg till bästis-Idan och pratade i kapp sedan sist.

Och en stund senare fann jag mig och Mini-me ute i Gula huset, stor-röjandes bland kläder. Oj, oj, oj så mycket bäbiskläder som rensades ut. Det här blir ett utav höstens to-dos, fortsätta rensandet ute i gårdshuset.

Skördemiddagarna är här! Rödbetor och potatis tillagade i airfryer. Till en god fetaostkräm. Himmelriket!

Vi har badat och badat. Kvällsdoppen är en favorit hos oss alla! Så gott man somnar efteråt.

Det blev första dagen då konstruktörspappsen var tillbaka på kontoret. Jag tog ungarna, fikakorgen, peppiga humöret och drog till skogs.

Lystmätet! Att få plocka hallon.

Att spendera sex timmar i skogen med barnen. De hann vara superpeppade på att plocka hallon, mumsa hallon, bli less på att plocka hallon. Det lektes i bäcken, hojtades mitt i fantasilekar och skrikskrattades under kurragömma med dunk. Det syskonkivades, blev hungrigt, fikades, blev på bättre humör och sams igen. Tråkigt hann dom ha också, skatterna. Ja, skogen. Succé!

.. så anslöt M när det var middagstid och njutningen var fulländad. Och att grilla korv ute i skogen, det är tusan alltid en hit!

Och under ett par dagar hade vi denna pingla hos oss. Cecilia, som jag gick högskola med.. det är så fint, för allt är liksom ”precis som vanligt” när vi ses. Vi tar bara upp pratet där vi avslutade det senast.. nu var det på tok för längesedan vi sågs såhär. Så, så himla fint att få prata ikapp. Äta gott. Bada i lillsjön med barnen. Och ta oss en helt magnifik tur upp på favoritberget, Fäberget..

En augsutikväll att minnas.

Många morgnar med Mammabröd. Nybakt ofta, för det där brödet säger det bara slurp om, så är det slut.

Vi handlade go-grejer, dreglandes… som vi sedan gav bort till en älskad på hans födelsedag. Vi har den tjusigaste delikatessbutiken (och tunnbrödfabriken) i vår by. Så stolta är vi, över 1923 Mjälloms Tunnbröd och Deli.

Här satt jag och eftersvettades hemma hos mor och far efter att ha sprungit den klassiska ”tommelmorundan”. Barnen badade i lilla bubbelpoolen med Morfar som badvakt.

Och jag har ridit. Äääntligen. Lilla kolabönan har haft ett långt sommarlov, och nu var vi båda så glada över att få komma ut.

Hästarna har fått större bete också. Istället för att ta eftermiddagsfikat uppe på bron, bar vi det ner på lägdan, precis intill pållarna. Så mysigt litet äventyr, med Mormor och Morfar. Det stora i det lilla, sånt gillar man ju.

Tack vare Fjödur har vi en första svampplock gjord också. Han är min bästa ”svamphund”. Oftast har jag en påse med mig när jag rider, så jag kan plocka svampen direkt. Men inte denna gång. Så det fick bli ännu en tur till skogs, så fräsigt att bara gå direkt på svampen då och hoppa över det enerverande letandet.

.. och på feeling-körarna har inte paus, nej. Vi har fyndat ett fantastiskt skåp, till köket. Ni ser en skymt av det här. Och det skulle vara så fiiiint, just precis där till vänster om köksdörren. MEN! DET RYMS INTE! … sååå, vad gör vi? -flyttar dörren förstås. Är det inte helt rimligt!? Det tycker vi. Åhåhå, det kommer bli så fint! Att vi dessutom hittat en ”ny” dörr på tippen, att sätta där, gör det hela ännu roligare!

.. just så, det är vad vi påtat med sedan sist. Sa jag, med ännu en liten skörd från köksträdgården och växthuset.

Nu har den allra sista, hela sommarlovsveckan startat. Och vi har lagt i högsta njuta-utav-sommarlovet-växeln. Jag och barnen. Pappan är tillbaka på kontoret, nästan fullt. Så lyxigt att ändå kunna mötas för lunch (nära till jobbet, betyder nära till lunchdejt) och så är han ju hemma i god tid varje dag så vi alla får njuta utav honom. Jag och barnen har en härlig plan för den här veckan.. vi håller på och grejar på övervåningen för fullt. I sensommar och höst har vi tre större (och minst 20 mindre) projekt igång (ja, samtidigt), där inget av de innefattar ”göra i ordning brollerummet på övervåningen”, så istället har vi gjort en redig röjning i de två storasyskonrummen där uppe samt skapat en egen liten ”Bertil-hörna”. Och han är så, så nöjd. Sover gör han ju med oss andra, men så mysigt att få sin egna lilla vrå att ha sina egna saker på. Och så skördar vi. Gosar med djuren. Och prickar in varje bad- och glasstillfälle som bjuds.

Hoppas att NI mår gott!?

Att sommaren varit och är snäll mot er? Det är tusan lätt att tro att alla har det genomhärligt, hela hela tiden, eller hur? -särskilt om man kikar sociala medier. Nu har vi verkligen en helt ljuvlig sommar, jag är så ofantligt tacksam att vi fått vara friska och må bra, min närmsta lilla flock. Men tro mig, när jag säger att det stormar, lite längre ut från flocken. Så är liiivet, ni vet. Jag tror inte att det finns någon familj som är bekymmersfri. Det är ju det fina med att vara flock/familj, att vi får finnas för varandra. Ta hand om varandra. Ibland önskar jag bara att jag hade (ännu mer 😉 ) superkrafter, kunde bära älskade människor som inte mår bra. Men så funkar det inte. Och just det, kraschen i mig, när jag inser det, tär. Så ja, jag är lycklig och pirrig i kropp och själ, vi har en fin tid nu och framför oss. Samtidigt, är jag också ledsen och känner mig rådlös ..och lite fransig i kanterna, faktiskt. Livet ni vet. Allt ryms. Kom ihåg det fina ni, när ni kikar runt bland allas somriga flöden! Alla, alla, alllllla, har ett liv där bakom, med exakt ALLT vad det innebär.

KRAM och hej, vi hörs snart igen!

Emmeli