Äsch, det är väl klart att det blir en Drömgårdsrapport den här veckan också.. om än lite fördröjd..

Håll tillgodo, här kommer glimtar från ännu en oktobervecka fylld med lantliv!

Andra oktobermåndagen för denna höst. En regnig och ytterst håglös sådan. Efter turen till djuren tog vi innemys för hela slanten. Och jag passade på och rev att ett sjuhelsickes styrkepass. Känslan efteråt? Kunde inte ana håglösheten längre.

Tisdagen, ja då regnade det om möjligt än mer.

.. vi drog till med ett redigt bullbak. Lillen älskar likt andra ungarna, att baka. Här höll han världsvant på att knäcka i det magiska ägget i vetedegen.

Lillbagarn fick sedan först bjuda sin Mormor på nybakta bullar. Sån lyx, både med bullar och att ha en busig mormor som tittar förbi.

.. strax efter kom syskon med vänner hem från skolan och hela hemmet fylldes av bullätande småungar. De där orden som vissa säger, att hemmaliv är så isolerat, så asocialt.. ja där förstår vi verkligen inte alls vad man menar.

Här då? -En lycklig 6-åring som i höst börjat Tre kronors skridskoskola och bara älskar det. Ont i Mammahjärtat pga söthet i syn? Svar: JA.

Så blev det onsdag och jag började den i ottan med ett yogapass.

Älskar den starten. Sallykatten och det tända ljuset höll mig sällskap. Lagom till att det började ljusna, var morsan i ljuvligaste modet och det övriga huset började vakna till liv. Det blev en fartig onsdag. Mestadels på vift. Avslutade kvällen i stora kyrkan i lillstan, lyssnades på Juniflickan och massa andra sångglada ungar som sjöng tillsammans med Dan Bornemark och hans döttrar.. underbar kväll! Och så coolt det var, när Dan ringde upp sin 96 år gamla mor, Gullan Bornemark (ni vet!?), och snackade med henne så vi andra ”fick vara med”. Så fräsch och klatschig!

Torsdag och hela dagen ägnades till att reda till i hemmet, städa och tvätta. Baka bröd att stoppa i frysen. Regnet föll men efter många innetimmar vad peppen på friskluft ostoppbar och löpturen var ljuvlig, trots spöregn.

Och så blev det oktoberhelg. Känslan när solen skiner efter så otroligt regniga dagar. UNDERBAR!

Ivriga timmar av arbete ute i köksträdgården och landen. Det blev ett gäng för blöta höbalar vid slåttern, som jag gladeligen använt till täckmaterial sedan. Här ser ni potatislandet, som tacksamt fått täcke. Fredagsmyset sedan, med trötta kroppar och knoppar. Så gott att få samlas för helg.

Lördagmorgonen var så vacker.

Kallaste hittills?

Efter långfrulle med familjen samlad, drog jag och den skäggige till med att ge oss i kast med färgblandande.

I mars (!) när vi rev ner innertaket i köket, fann vi att köket varit gult en gång i tiden, så när vi sedan spikat pärlsponten började vi måla just det; gult. Fann inte ”den rätta” då men har låtit färgen vi målade med, vara kvar över sommaren i alla fall, men nu var det alltså dags att försöka ta ner den väl karamellgula, till en något ”skitigare gul”… låt säga, att vi är nära. Men inte framme.

Hela helgen var vi kattvakt också, till en utav Sveas kattbäbisar som bara flyttat en liten bit bort. Så fint. Och dagen var så vacker, så cykelturen dit var en ren fröjd.

Lilla Grå har blivit stortjej!

Rotsakslandet tömdes på kilovis med stora, stora morötter och många men lite halvsmå rödbetor..

.. samt fräsigt mycket jordärtskockor.

Jag kände firarkänsla. Så nöjd, över att ha orkat ta mig i mål med invintrandet av köksträdgården. Alla bäddar (förutom grönkålsbädden som lever kvar) är omhändertagna; dvs strösslade med sommarens uppryckta grödor och blomster, fyllda med löv och annat och toppade med blött hö. Nu har maskarna det dom gör och jag längtar redan till våren, när vi öppnar upp och börjar så, igen…

Växthus och alla rabatter är också invintrade. Småleksaker ihopplockade. Studsmattan undanstuvad. Vintertiden närmar sig med stormsteg.. boandet är igång för fullt.

Men som sagt, grönkålen, den står där så vacker och grön och skördas fortfarande…. det var så läckert i julas, när jag gick ut i djupsnön och hämtade in grönkål till julsalladen… hoppas på repris på det i år.

Söndagen.. och regnet åter. Då veckan innebar jourande Brandispappa, så blev dagen precis såsom en dag med jourande pappa kan bli. Här var jag och tre minstingarna på tur. Men plötsligt gick det larm, brandismannen drog iväg i ett knyck och vi andra fick tvärvända hemåt, hem till Storebror ..

.. och det där som den skäggige höll på med.

Vi gjorde vad vi kunde och vispade färdigt putsbruket. Tyvärr fick det bara stelna då jag inte alls hade läge att själv med fyra kiddos, strunta i matlagning och dylikt, för att putsa muren…men den skäggige kom hem till sena kvällen och kunde fullfölja. Übertaggade var vi på kommande veckan…

Veckan som pågår just precis nu. Veckan som hittills är himla fin, men inte riktigt blev som vi tänkt oss.. men mer om det, på måndag! Nu väntar en helg i firandets tecken. Familjens Lillminsting, familjens största energiknippe, ska fylla 3 år. Aj mitt Mammahjärta.

Med det sagt, önskar jag er en god, god oktoberhelg! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!

Emmeli

G-VMBJT57ZE4