Ibland skrattar vi åt oss själva, där mitt i röran av vad det nu är vi tagit oss för just där och då. Vill så mycket att vi någon gång under röran har skapat oss ett riktigt virrigt kaos som är en redig utmaning att ta sig ur. Men som med en stor skopa TeamWork, går alldeles utmärkt.

Som igår;

När vi ville en massa saker, i vanlig ordning. Började lugnt och fint. Frukost med hela Lilla Familjen. Morsan drog igång saftande och syltande och pojkarna tog igen förlorad tid.

Så påtades det på här hemma, packades en släpvagn och hängdes tvätt och så.

Efter lunch drog vi upp på Fjället, med släpvagnen full av takplåt och verktyg. Till vår Lilla Fäbod som ju gjort illa sig lite. Det där uppdraget skulle bara ta en liten stund, . Men det tog såklart längre tid än väntat. Men det gjorde inget, för kära nån vad jag älskar att vara där. Det är så himla lugnt och fridfullt där. Alldeles tyst, bara bäcken som hörs. Igår var jag dock så jädrans rädd. En NalleBJÖRN kvällade nämligen där för en vecka sedan… under björnjakten. Hugaligen.

Sen rejsade vi hemåt, nöjda över slutfört uppdrag. Liten och M drog iväg på affären, Morsan dukade och fick sedan lyxa med en löptur i vackervädret. Det bästa var att slänga mig i gräset efteråt!

Så kom vi på att vi visst skulle ha finfrämmande om sisådär bara en liten stund och att jag ville hinna göra en efterrätt och att hon som skrev hadlingslappen till pojkarna visst hade glömt en hel massa saker och att mannen då var tvungen att dra till affären igen och tiden tickade och där stod jag och eftersvettades och lagade så fort jag bara kunde… ett självförvållat läge, men ändock kaosigt.

Under har skett för. Jag hade visserligen ruffsigt hår och ett sjuhelsickes diskberg när finfrämmandet kom. Men vi lyckades, med grymt teamwork, jag och mannen. Och så mysig kväll det blev. Mannen hade lagat ljuvlig Risotto och till efterrätt åt vi en utav våra favoriter; Falsk Ostkaka med nykokt jorgubbssylt och vispad grädde. (Recept HÄR!) .

När våra pärlor, Litens mor- och farföräldrar, hade kramat oss hejdå. Så var det där diskberget påbyggt och en Liten skulle badas och nattas och saften hällas upp i flaskor och Förskolekläderna läggas fram och några golv skuras efter dagens fejjande…

Till slut, när natten var mörk och månen lyste hel på himlen, då sjönk vi ner i soffan.

Han och Jag.

Konstaterade att vi haft en full-fart-dag och att det var oerhört skönt att sitta ner en stund just där och då. Finaste avslutet. <3

Att skapa sig ett stycke älskad Räser-(jag-menar-kaos)-dag, alltså. Lite körigt. men! Det är ett sant nöje, när man delar den med dom man älskar. 

Lillafrun