Lördagsäventyr.

När man är liten behöver man inte så mycket för att äventyret ska vara fasligt festligt.

Och faktum är, att jag är lite likadan. Vi kompar rätt bra alltså, min Miniman och jag. Den här lördagen har innehållit flera äventyr för stora och små.

Efter morgonbestyren inne så klädde vi på oss och gick ut. Vandrade lilla biten till Farmor och Farfar och ungefär där, behöver S inte mer för att lyckan ska vara total. Att få ”hjälpa” Farfar att skruva i bilar och hänga i garaget är bland det coolaste som finns. Dom är en fröjd att se på, dom där två.

Sen slet vi oss från bilmekandet och gick hem för lunch. Och som för att späda på dagens lycka, så packade vi in oss i den återigen-lånade Farfarsbilen och åkte iväg till Litens Mormor och Morfar. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen;

Det är så fantastiskt att bo nära vår Familj såhär.

Att bara över dagen kunna åka till min hemby och få MammaMormor-bakad pizza och kaka och sörpla kaffe. Spela på pianot och hjälpa Morfar att göra upp eld i kaminen. Se Liten bli skitglad över att få träffa vov-vov (Torehunden) och bara känna att vi är på en liten lagom utflykt, helt enkelt.

Och när Liten sov i vagnen passade jag på att sticka ut på en långrunda i vacker-hösten. Jag var otroligt speedad i början, hade nämligen för ovanlighetens skull musik i öronen och sprang som en ko på grönbete. Så, när jag hade sprungit några kilometer var jag så slut att jag funderade på att lägga mig i diket och sova en stund, typ. För då dog dessutom telefonen….Men, jag kände ändå att kroppen orkade mer än vad knoppen trodde. Det är en bättre känsla, än tvärtom. Så, jag bet enkelt i och fortsatte springa på så snabbt jag bara orkade. Lite komiskt var att när jag sista kilometern var så trött att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, då började telefonen att leva igen? Vilket resulterade i en galenrunda på 7-8 kilometer med maxpuls sista delen och småvitt ansikte vid mål.

Nu njuter vi kvällen här i lill byn. Elden jobbar på i den nya och vackra täljstenskaminen. Gör mig längtig till att våra gamling där hemma också ska vara duglig att elda i. Nu ska få lyxa med MammaMormorlagad middag och sedan rulla hemåt för att möta en älskad som är så efterlängtad att det inte är klokt.

En så himla, himla fin lördag.

Lillafrun