Åhå!
-Vilken (som Minimannen säger) grrrryyym dag, det här har varit! Grym, som i grymt bra, alltså.
Vaknade i morse och bara kände i prick hela kroppen att; det här blir en bra dag!
Där; Ett mycket torsdagsmorgonkrispigt hem… mitt i morgonbestyr.
Vissna tullisar men med en bäbis som också kände peppen och satt mitt bland städracets start med discokulalampan och hade det party.
Vi hivade ut mattorna och sen var det dags för Lillan att sova dagens första lur. Jag och S blev tvärsugna på att gå ut en liten sväng medan hon sövdes. Vi tog oss ett litet äventyr runt gården. 
Någon skjutsade sin Lillasyster mot den där stora björken vi tänkt norpa lite ris ifrån.
Alla var med, såklart.
Det blåste ganska bra, så efter en stund gick vi in igen.
Jag hade kunglig hjälp i städningen.
Fick i ärlighetens namn knappt röra den där dammsugaren. Jag tyckte såklart att den där bestämda lillfisen var så söt där han gasade fram i ett redigt tempo,
..så galet lik någon annan här på jorden (undertecknad, mao), att jag fick skrattet innanför bröstet.
Han var noggrann, det var han.
Självklart tog vi oss pauser också. Många.
Lekte.
Hade apelsinpicknick på köksgolvet.
Piffade lite. Och så vidare.
Till sist var dammsugarvarvet klart.
Då mystes det med Lillasyster som vaknat. 
Kolavippar.
…
Efter lunch var alla mätta och småttingar sovtrötta, så då kläddes samtliga i varma kläder.
Plötsligt hade det visst blivit storm av den där blåsten, men vi var pepp på sovstund, helgblommor och att kanske, kanske möta Farfar på jobbet. Så vi gav oss ut i alla fall.
Först till affären. Där någon det första han gör när vi kommer innanför dörrarna, är att ropa ”Jag vill söpa helgblommor!”. Sagt och gjort. Sen vandrade vi långrunda i blåst och sol. Det droppade i räserfaert från taken och jag ville bara tjoa. Och tjoa, det gjorde vi också när vi faktiskt fick träffa den där efterlängtade Farfarn. Nöjda och glada rullade vi sedan in på Drömgården igen.
Kidsen snusade. 
Och titta! Fina tullisar, va?
Minimannen väcktes efter en stund. Oftast sover han inte om dagarna nu, men en liten lur kan det ju bli ibland, som idag. Han och jag drog på vår favoritlåt just nu; ”Snacket på stan”. På repeat.
Vi dansade och diggade och morsan gjorde samtidigt ett överkroppspass, som kändes prima. Men jag kände ändå efter en del (till en början) så det var sant att den där Baseuluskan i halsen dragit helt.
Sen har här lekts jaga runt, runt, runt. Och när jag fick en bra chans gjordes dammtorkning och skurandet av golven.
Och nu; bara en så, så skön Kvällsfridssuck.
-I ett såpdoftande hem med pyjamasklädda småttingar, ett pussel på köksgolvet som viskar om dagens lek och en mamma som känner sig lycklig över en underbar, vanlig dag. Allt, med stormen som tar i så det knäpper i husknutarna.
Ha en god kväll!
Senaste kommentarer