Hjärtat känns sorgset. Men på ett sätt ändå lättat. Vår Hjärtenära slipper plågas mer nu. Och kommer garanterat dra igång en Aftondans i himlen med sina vänner som redan hunnit dit. Sorgen måste får ta sin plats. Vi pratar mycket. Kramas. Gråter och ler. Åt alla minnena vi minns. Och det är så fint. Som gåvor i hjärtat.

Som terapi har jag suttit och slagit in små, små paket till älsklingar. I glittriga och hjärtiga papper. Bruna också, förstås. Och krusat grangröna och juleröda snören, nästan, till fördärvat.

Årets Adventskalender är nu klar och det är en tradition jag har med mig hemifrån som jag tycker är så mysig.

Dom flesta decemberdagar får barnen turas om att få ett paket. Vissa dagar får dom båda varsitt. Det är allt från skrivpennor till Storebror till ullstrumpor till Lillasyster.

Alldeles egna skumtomar, såna man fick provsmaka hos Mormor och Morfar senast och tyckte var så goda att man visst nästan höll på att smälla av. Till Storebror.

Lillasyster får då en söt liten ask med sina fruktiga favoriter i.

En dag är det pepparkakshuspyssel och en annan göms ett litet pynt i paketet, att skriva namn och jule-år under, för att sedan ställa precis var man vill i hemmet. Ja, lite smått och gott.

Ett Hjärtegott Adventspyssel i dessa tider.

Jag vet en liten pojke som kommer få än mer glittriga ögon än vanligt, när han kommer hem från Förskolan. Tills dess ska jag försöka fortsätta kurera mig… igår när jag och Juniflickan traskade iväg och hämtade hem prinsen, kände jag på vägen hem att men Emmeli, du håller ju på att bli krasslig. Sista backen hem var en pärs. Och från samma sekund som mannen kom hem, checkade jag ut. Feber, galet ond hals och prick hela kroppen värkte. Sömn, gurglande i saltvatten och ännu mer sömn. Har gjort susen. Till stor del. Men det vilas vidare. Vad är väl en liten förkylning, när jag dessutom har en man som jag teamar med så bra och som gör allt för sin lilla fru.

…

Tack fina, fina ni för all er omtanke. Det är fantastiskt att få vara jag, med så många goda människor runtomkring, både precis mitt i livet och här inne i dagboken. Jag uppskattar er alla så. Ta hand om er!

Lillafrun