Så var veckan igång, då!

Med fart. Som vanligt.

Och vi har Dopveckan här. ÄlsklingsBertil ska döpas till helgen.

Det är ju så himla sött och härligt med dop, tycker jag. Man kan ju bli hjärtefladdrig och gråtig för mindre, liksom. Älskade Lillprinsen. En del att ordna och fixa, förstås. Så listornas Mästarinna är i sitt esse!

För några veckors sedan skickade B ut tack-för-uppvaktningen-vid-min-födsel-kort samt dopinjudan. Vill ni se? Okejdå. 

Gullevännen alltså!!

Och hälsningen, med hans egna lilla fotstamp, precis som syskonen också gjort förstås.

…

Idag har vi alltså haft Tillsammansmåndag. Storasyskonen hängde med pappan medan jag var iväg på Efterkontroll hos gulliga Morskan, pratade livet i en timme och trodde att jag var på spa.. jag satt ner hela timmen, hade bara en liten flinande bäbis i sällis och avslutade sedan med att gå på ica i samma sällskap.. ni hör ju; ett par lugna timmar för trebarnsmorsan!). Sen har vi haft dopsamtal här hemma, med fika och prat med vår så himla gulliga, präst. Och så har det dop-pysslats lite.

Pyssel är ju livet! … Minimannen pysslade bredvid och är lika pysseltokig som sin mor.

…

Ikväll nattades småttingar ute på tur, M kutade iväg med Storasyskonen och jag tog Minsting ut på promenad. Sen har jag haft kvällsskift här inne, medan M tog kvällspass ute med ännu mera foderfix än han redan hunnit under dagen.

Både jag och M jobbar ”dubbla pass” varje dag. Jag försöker göra så gott jag kan för barnen och hemmet medan M jobbar med huset. Liiiite (för) mycket på det viset just nu, för att få ihop allt. Snart lugnare tider med höstigt myshäng här inne. Läängtar.

Vi vill bara, bara bli klara nu. Frågan är om vi hinner. Det är lugnt om ett varv målning är kvar till våren.. men lager två hade gärna fått hinnas med innan kylan och blötan är här. Just ikväll känns det väldigt trögt. Regnet kom. Och piskar precis mot Den Fjärde Väggen, ni vet. Den berömda (här hemma alltså) Siiista väggen. Himla skit. Man vill inte ha piskregn där nu. Så ikväll känner vi oss både trötta och suckar åt att höstregnet verkar vara på visit. Men. Både jag och M vägrar kalla något så lyxigt och självvalt för ”tufft”. Att göra av med sin sista energi på att göra ett skitgammalt hus vackert igen. Det är ren lyx. Men joo, liks förbaskat kan man bli hur slut som helst.

Nu väntar nattafika. Sen tar vi nya tag imorn med det där tröga. Kära nån. Vi har hälsan och varandra. Livets lycka!

Ta hand om er alla ni!

Lillafrun