Vi släpper målarpenseln för ett slag. Barnen rusar i kring och ivern är stor. Korvmackorna och kaffet. Festliga festisar och kakan från smått glömda burken i frysen. Tripp Trapp Trull. Fleecetröjor till alla tre. Graderna är varma. Smått overkligt. Det är fjortonde oktober, solen skiner och höstdagen är inte hög och klar. Istället, så drömmigt brittsomrig.

Vi slår följe. Med tre hjärtenära. Och så åker vi iväg. Lämnar byn. Åker upp på höjden. Till fjället. Som vi säger. Undra om det är ett fjäll på riktigt, eller om det bara alltid kallats så? Nåväl. Vackert så det förslår. Och småsjöarna dånar ihop med lövens fyrverkerier. Det är så andäktigt vackert. 

Vi stannar vid en stor, stor sjö. Det är stundvis så lugnt att skog och vatten bildar spegel. Annars bara lite lite krus.

Alla njuter.

-Djupa andetag. Tystnad. Skogens brus. Barnens bus. Tre syskon i blåbärsriset.

Livets stora välsignelse. Våra skatter!

En sten som kastas i vattnet av barnahand. Sörplande kaffetår. Amma bäbis i varma solens sken. Dofta granskog och björkens lövtäcke på marken. Känna oktoberstunden. I hela kroppen. 

Själagott!

Lillafrun