Så rullade vi in på gamla gården.

Efter nästan, nästan två veckor hemifrån. Rekord, tror jag.

Att få släppa ut oerhört tappra, tålmodiga, gullskruttar som gjort båt- och bilresan med bravur även norrut. -Så, så god känsla.

Och småbenen började springa på en gång…Raka vägen till Odlingstäppan!

För att knipsa sockerärter och rycka upp någon liten morot. Det lyste lycka om ungarna. Där den ena utbrast; ”mamma! jag behöver en bunke. jag ska plocka rödvinbär!” för att i nästa sekund leka med stora traktorn och till sist slå sig ner vid kära pysselbänken. Skrållan sprang till Lekstugan och lekte för sig själv i en smärre evighet. Medan Lillebroren damp ner bland sisådär en miljard duplolegobitar. 

Vilken ovärderlig hjälp vi haft, av älskade. Som tagit hand om gård, blommor och katter på det allra, allra finaste sätt. Vi är så tacksamma.

I bilen på vägen hem, sa jag till M att ”äsch, vi kanske väntar till imorn med att börja reda i packningen”… ”mm..”, svarade M. Bara för att han känner mig så väl och inte brydde sig i att säga emot.. när vi kom hem agerade jag i vanlig efter-resa-ordning; Duracellkanin. M är (förståerligt!!) trött efter att ha kört alla mil och jag har energi för fem… och är längtig på att göra annat än att köra enmansshowen Mor underhåller ungar i bil och samtidigt vara någon slags servitris i farten.

Så jag struttar gladeligen runt och packar in och bäddar rent och knipsar gamla blommor och fejar och grejar. Dundrar in tvätt i tvättmaskinen, hänger ute på strecket och vädrar. Andas hemmaluft. Och..

.. plockar blommor, förstås!

Att strössla hemmet med. Genast, är känslan så hemtrevlig och gemytlig. Minnena från Gotlandsresan i våra hjärtan. Och tacksamheten. Så oerhört stor.

Tänk, liksom. Att få komma hem.

Vi har njutit något oerhört av ö-livet. Borta bra, ni vet. Men alltså, nu är vi hemma på vår Drömgård och det är tusan helt lyckopirrigt i magen.

Det är augusti och här hemma finns en smått svårhanterlig mängd energi efter alla sol- och baddagar på ön.

Men vi försöker att skynda lagom, njuter massor av fortsatt Sommarlov och Semester. Påtar och donar i ganska så lagom takt. Vi har inget brädfodringsarbete som pockar på vädermässigt.. övervåningen får tid när vi känner för det. Så vi träffar familjedarlingar, kvällspromenerar med pyjamasungar om kvällarna, doftar på luktärter och tobaksblommor och smider små planer för vad som väntar nu när Högsommarlandet dalar hän.. Sensommaren, alltså!

…

Jag hoppas så, att ni också har det gott!<3

Lillafrun