-sensommarljuset är bland det vackraste jag vet. Så njutbart. Lågt och lugnt.
Och jaa vad jag tjaaatar, men röda fönster blev en sådan hit, eller hur!? Nu i efterhand förstår vi iinte hur vi har kunnat hålla oss så länge. Långsidorna är nu klara. Det var dessa som behövde bättringsmålning mest akut, särskilt sidan ut mot havet. Så gott det känns att ha tagit hand om våra älskade handgjorda träfönster nu. Gavlarna är kvar. Det får bli nästa sommar.
Vardagen efter sommarlovet känns fortfarande ny.
Ett sommarlov är långt i en tre-snart-fyraårings liv och timmarna storasyskonen är iväg på skolan nu, känns så ovana. Vi grejar och pysslar på. Det mesta ska till Pappa, som ni ser. Så gulligt att vi kolavippar allihopa. Inte minst pappan.
Augusti avslutades mycket fint… förutom en skopa djur-sorg. Räkna antalet ankor…. de var nio i början.
Tårarna höll aaaaldrig på att ta slut hos små ank-ägarna.
Livet med djur. Underbart för det mesta och skitjobbigt och sorgligt ibland. Räven?… eller rovfågeln?… var snabbare än vi kunde ana där i skymningen. När vi skulle valla in gänget en kväll, var de plötsligt bara åtta. En var borta. Små fjäderspår gick att finna. Hu..
Här också.. livet med djur.
Katten Sivfjärt kom in med en mus som han bara vänligt släppte inne i badrumstvättstugan. Cirkus-scen uppstod med ens när musen kröp in under tvättmaskinen. En väldigt hetsig människa med gravidmage i vädret, iklädd sin makes storstövlar, försökte lösa problemet tillsammans med en liten hejaklack intill. Stövelägaren i fråga som jag verkligen behöver i dessa lägen, var förstås på brandövning…
Nåväl. Morgonen därpå (!) återfanns musen i en klädhög alldeles för nära mitt fejs. Föreställ dig gastandet.
Lillrackarn hade tur, då han hamnat i ett hem av hopplösa djurvänner, och kunde sedan fortsätta sitt liv ute i det fria. Slutet gott. Allting gott.
Nu var det torsdag. Jag och Lillen hängde hos Mormor och Morfar under dagen. Blev bortskämda och hade det mysigt. Jag hade också en hoper ärenden i lillstan som ligger nära mina föräldrar. Bland annat barnmorskebesök. Bland det mysigaste som finns.
Fredag och hela gänget samlat för helg. Pyssel i salskammaren.
Jag firade inte bara in helgen med ett (tack och lov litet) gravid-migränanfall, utan också hämtning av ett marketplace-fynd.
Ett par stolar till Salskammaren och en gammal tavla. 180 kronor totalt.
Hela veckan och så även helgen, var brandisjourande för M och innebar att han var borta hela lördagen. Såå tråkigt. Men, det ingår i drömgårdslivs-pusslet och vi hade det gott utan vår darling, trots allt, tillsammans med både storfamilj och kompisar.
Söndagen innehöll fotbollsavslutning och knytismiddag med farfars. Hoppade i klänning och plockade ett luktärtsfång till Svärmor. Så vacker den var, den allra sista augustikvällen..
Och vips, så blev augusti september. Bara tanken på denna månad får det att pirra i magen.
I veckan har jag och lillen betat av ditt och datt här hemma. Sånt som står på fixa inför höst-, och bäbislistan… som att rensa bland kläder och skänka bort. UNDERBAR känsla att göra något dylikt.
Och jag som fullkomligt älskar att vara förberedd och ute i tid, har börjat förbereda lilla packningen till BB-väskan.
Det. Känns. Så. Overkligt.
Idag har regnet öst ner. Pusslande och pysslande har varvats med lite småkakebak…
Och till eftermiddagen var det så skönt att komma ut, till god efter-regnet-luft. Plocka in ett fång risp att hänga i köket. Broccolin hamnade i frysen. Gott att finna till senhösten när soppsuget faller på!
Nu är tanken att fortsätta veckan med att beta av ett utav de sista större jobben för mig här hemifrån. En kampanj jag vet att ni längtar efter… lillen drar till Morfars några torsdagstimmar, medan jag ska försöka vara otroooligt effektiv.
Ser också så fram emot helgen, en sån där jourfri sådan med mysiga planer tillsammans med familj och vänner.
…
Hoppas att ni har en fin start på september. Vi hörs snart igen…!
Det var den allra första junilördagen och Prins Bertils födelsedagsmorgon.
Födelsedagssång, kramar, hurra och egengjorda små paket från syskonen…
Blåsa ut ljuset på plätt-tårtan..
.. och läsa långa brevet som låg i det ena paketet… där det stod något kryptiskt om att gå ut till lagårn (i vanlig födelsedags-ordning) för att finna ännu en present..?
Gänget på väg ner mot lagårn!
Tokigt! Och roligt redan här! Vad doldes där i paketet? -ANKÄGG förstås! En strålande 7-årspresent ju!
12 stycken ägg, som knasmorsan ordnat med att en ank-duktig man i Göteborg (låååångt från höga kusten, mao!) hade skickat till oss tidigare under veckan. På vinst och förlust, tänkte jag inombords.
Kramiga lillungen njöt av att ha alla hemma, hela dagen. Och förstås skulle äggen delas med syskonen. Juni satte med ens igång att sticka en halsduk till sin blivande anka.
Piltavlan blev en hit med en gång också! Det lektes och grejades och så susade jag iväg med barnen en sväng mitt i dagen, tillsammans med kompisarna. Vi fikade på Gårdsbutiken och susade förbi Världens Snällaste Marie… för att låna en kläckmaskin.
Till kvällen dukade vi fint i Salskammaren! Jämngamla kussarna, Morfars och Farfars kom på litet kalas.
Kalasfikat enligt önskningar!
Chokladbollar, snickerskakor, knäckig rabarberpaj med vaniljvisp, kanelbullar och rabarbersaft.. och Morotskaketårta, med vackerljusen i som är stöpta av barnens Mormoster!
Älskling!
.. som var lycklig över sin högst upp på önskelistan-önskade present, en sparkcykel… med lufthjul(!). Ni anar lyckan, för en grusvägsunge! Inget ”den där går inte att köra på grusväg, den behöver asfalt”, inte!
Och som avslut på hela födelsedagen?
.. så lade vi då de 12 ankäggen i kläckaren som skulle ”ruva äggen” i 28 dagar (21 dagar för höns, 28 dagar för ankor).
En ny upplevelse för oss då vi bara låtit våra höns naturruva fram sina kycklingar. Men nu tog vi till maskinhjälp, alltså. Fyllde behållare med vatten och vattensprayade äggen innan vi stängde igen den nästan 38-gradiga kläckaren.
Och därefter, i 24 dagar framåt, har äggen legat i dessa vaggor och vänts automatiskt under dygnet och vi har också manuellt sprayat vatten på äggen minst en gång per dygn.. allt för att efterlikna det naturliga så gott som möjligt. Ankisar badar ju varje dag och skulle det ha legat en riktig ankmamma på äggen, så skulle äggen ha blivit blöta och fuktiga minst en gång om dagen av sin nybadade mor. Så, mycket fukt har vi gett… förhoppningen har inte varit stor, äggen hade rest långt och fick vi bara tre-fyra ankor av tolv, så skulle vi ha varit urnöjda.
Dag 24, plockades ”vaggorna” bort och äggen slutade vändas och nu förberedde vi för kläcket och gav ännu mera fukt. Ett par uppblötta wettex-trasor lades in i botten av kläckaren och manuella sprutandet av vatten ökades till 2-3 gånger per dygn.
Och så, dag 28, som efter en klocka, började vi kunna se små upp-pickade hål på några utav äggen. Spänningen var oliiidlig nu men vi lät maskinen vara, helt i fred, öppnade inte i onödan..det kan ta 1-2 dygn för en liten anka att ta sig ut..
I måndagskväll, dag 30.. flyttade vi nyfödda skapelser till sitt BB, håll i er nu, titta här!
7-åring med sin nykläckta födelsedagspresent i famnen, kärlek vid första ögonkastet.
Och nu lever vi med NIO (hej och hå, någon som önskar sig ett par ällingar kanske??) uuursöta Svensk Gul Anka och är upp över öronen förtjusta allihopa. Ankbäbisarna bor i odlingsrummet just nu, för att vi inte ska behöva vara rädda för att dom fryser ihjäl den första kritiska tiden. Ank-BB, en stor trälåda med spån i botten, med värmelampa till en början. Uppblött bäbis-anka-foder och hårdkokt äggula serveras. Och ett litet plurr men det kom visst inte med på bild.
Men jag tror att jag törs lova, att fler bilder kommer för kära hjärtanes så söta djurbäbisar, eller hur!?
…
Så , så gick det till den där 7-årsdagen när ankäggen kom till gården och vi nu 28 dagar senare, äntligen är med ankbäbisar!
Senaste kommentarer