av Emmeli | feb 8, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten 10-12 månader
Så var vi på väg norrut igen.
Och det känns, som vanligt. Hjärtat är varmt efter en fantastisk vecka och så känns det sådär vemodigt att åka härifrån. Dagarna har varit så himla fina. Att få tanka familjetid, både inom lilla och stora familjen, sånt är guld värt. Och alla härliga promenader, alla toksvettiga träningspass. Och att få gå på date med sin man. Att få en stunds barnvakt, att basta, åka spark, grilla korv ute i strålande sol. Att somna på soffan en stund mitt på dagen, äta mammalagad mat. Att få vakna i ett varmt hus där pappa gjort upp eld och brasan sprakar fridfullt. Att få se sitt barn knyta an till sina mor- och farföräldrar och kusiner och hela stora familjen, mer och mer. Starkare och starkare.
Allt det där. Så mycket värt.
Tack, alla. För den här gången!
Igår den här tiden, var vi ute i stormen och åkte spark.
Och nu återvänder vi hem. Vi är rätt less på den här sträckan nu. Har åkt den några gånger genom åren, om man säger så. Men nu känns det verkligen så; hjärtat har börjat flytta från den där Norrbottniska lillastaden vi haft så fina år i. Men nu är vi snart, snart på väg någon annanstans. Tre, fyra månader av en era på fem år. Det känns som ingenting. Det, hjärtat alltså, vet inte riktigt exakt vart det börjat flytta. Men vi hoppas, önskar och ber, såklart. Mer kan jag inte säga nu.
40 mil väntar. Vi är redan en bit på väg. Jag har en vacker syn bredvid mig. Mitt barn som sover så gott, så gott. Mannen och jag spånar på stordåd, blir pirriga i magen och konstaterar att det bara är att njuta. Livet är helt enkelt otroligt spännande just nu och framöver…
Kram/lillafrun
av Emmeli | feb 7, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 10-12 månader
Det är härligt med helg, eller hur?
Vi lyxpottar har ju varit lediga hela veckan, men det är ändå något särskilt med just fredag och lördag och så den där söndagen på toppen av allt. Och igår, ja då var det fredag.
Vi hade världens bästa april-sportlovsdag. Japp. Ingen ordning på någonting. Det var ju varken sportlov eller april. Så mycket som solen värmde igår, och så mycket som mina kinder hettade på kvällen. Så borde, borde det inte vara denna tid. Men nu är det så. Och om jag bortser från att det är läskigt tidigt att solen värmer så starkt, så njuter jag. Håhå, sol på näsan är ju som balsam för själen! Pappas utekök där han serverade grillad korv med alla möjliga tillbehör som man tog för sig med träbit, ja sånt är också balsam för själen.
Har ni hört talas om hundögon? Dom är så fina ihop, dom där två. Torehunden och Minimannen.
Så det där var en del av vår fredag. Utomhusliv omringat av plusgrader och takdropp. Vi var ute och spatserade, lekte med hunden.
Det vallades skidor, vi gick runt tommelmon, åkte pulka, grillade korv, vände ansiktet mot solen och njöt.
Jag blir så förbenat lycklig när jag tittar på alla dessa bilder. Dels för att det var en så härlig dag, men också för att det där är bilder från något som är på riktigt. Jag är så evigt tacksam över att leva det liv jag lever. Mitt liv.Och det är inte så att jag badar i guld, eller så. Jag är frisk, har min familj, är omringad av människor med goda hjärtan och känner mig lycklig över det jag har. Det finns inget mer att önska, för mig.Det är så mycket jag inte har. Men i mina ögon, har jag allt. Är det inte förunderligt? Och ett synsätt jag är oerhört glad över att ha. Det underlättar och gör helt sonika att livet, för det mesta men INTE alltid, känns festligt.
Och idag?
Lördag!
Jag och Liten ska trippa en trappa ner. Vi ser fram emot ännu en god dag. Pappan, som varit på 25års-överraskningsfest-för-bästa-vännen-fest, kommer alldeles strax hem igen och vi längtar så. Det är ju lördag, liksom. Det brukar innebära att M åker och jobbar. Men inte idag, för vi är ledigledigledigledigaa! Såå underbart!!!
Må så gott i helgen!
Kram/lillafrun
av Emmeli | feb 6, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten 10-12 månader
En bild från dagen. En fredag i februari, som kändes mer som en fredag i april. Solen har värmt och det har droppat från taken. Tänk att vi går dessa ljusare, varmare tider till mötes! Lika fascinerande och underbart, varje, varje år.
Mer om dagen, en annan dag.
Nu är det kväll, mamma-mormor håller på att laga himlagod mat. Liten och jag sitter uppe i stora bäddsoffan bland mjuka täcken och kuddar och tar en lugn stund. Pappa-morfar fixar roliga barnfilmer på stora TVn åt oss, och skrattar som en femåring till det han finner. Humor och barnasinne. Det är fina grejer!
Vart Liten-pappan är? På fuffens på absolut högsta nivå. Unnar han den här kvällen så. Han är på pappalyx, kan man säga. Och jag och Minimannen ska fredagmysa här hemma. I lilla byn. Det är lyx för oss.
Önskar er en härlig fredagkväll!
Kram/lillafrun
av Emmeli | feb 6, 2015 | Lilla familjen, Liten 10-12 månader
hej, det är jag. Liten.
Jag håller på här och kämpar och kämpar. Mamma och pappa vägrar vakna. Nedrans sömntutor.
Min väckningsprocedur?
Pratar med mig själv, högt och ljudligt. Sen delar jag ut kramar och pussar. Såna där jättegossiga, som för att jag längtat efter päronen sedan igårkväll. Riktiga go-kramar. Varpå både mamma och pappa använder mig som gosedjur. Fel, fel, fel, fel, feeel!!! , tänker jag…. och tar till med mitt nästa knep; hårdhandskarna.
Det är det enda rätta. Jaa, så gör jag förstås ett och annat rymningsförsök också.
Det är nog det mest effektiva väckningssättet. Det är som att dom känner på sig att jag är på väg på egna äventyr. En natt vaknade mamma, det var förra veckan hemma i lyan, med tofsen på snedden och nattsluddrande ord, röt hon ut VAR ÄR HAN!? . Då hade hon drömt att jag var borta. Usch, vilken mardröm. Jag är så mycket här jag bara kan, sa jag med min grusiga små blinkande ögon som öppnades där mitt i natten. Mamma lyfte mig från min säng då och låg och höll om mig natten igenom. Det var ju väldans mysigt, förstås. Här hos mormor och morfar sover vi ju alla tre, varje, varje natt. Mysigt!!!
I alla fall.
Till slut vaknar dom ju, päronen. Samma visa var det den här morgonen. Och nu är vi uppe allihopa!
Mamma och jag har lekt koja under täcket. Men, det blev tråkigt rätt fort så vi satsar på brakfrukost istället.
Solen skiner och det är fredag. Jag har stordådiga planer inför dagen. Bland annat har morfar lovat mig att ta fram pulkan.
Hurra!
Ha en jättejättehärlig fredag, alla ni mammas bloggisar.
Kram/Liten
av Emmeli | feb 3, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten 10-12 månader
Idag behövs en för stor mössa med ruffsig tofs. Så är det.
Om man ingen egen har? -Då tar man mormors! Svårare än så, är det icke!
Minimannen fyller ryggsäcken med sånt som är bra att ha; Håkan och trasan, typ.
Jag ska till farmor och farfar!, säger han.
Vi följer med.
Och här, hos svärisarna, är det varmt och gott. Jag sitter i sköna soffan framför brasan, rödrosig om kinderna då jag och mannen precis varit ute för andra gången idag. Första turen var den där vanliga tommelmorundan, men den andra svängen traskade vi iväg för att hälsa på något älskat. Så nu sitter jag här och tycker att jag har det så väldans skönt och känner mig liksom lite nipprig.
Vad det är härligt att vara nära våra familjer, såhär. Den grejen har helt enkelt fått en ännu större betydelse sedan Minimannen föddes.
Kram/lillafrun
av Emmeli | feb 1, 2015 | Lilla familjen, Liten 10-12 månader
hej, det är jag.
Liten. Minimannen. Pastellkungen. Lill-Martin. Nu orkar jag inte rabbla upp fler namn. Jag heter ju egentligen Sixten.
Riktigt fräsigt namn faktiskt.
Sådärja.
Äntligen, äntligen, äntligen är vi på väg.
Men det är världens snöyra. Hade yrt så mycket i morse att bilen fastnade på första försöket att åka från lyan. Stackars mamma och pappa. Dom har gått ann som jagvetintevad nu på morgonen. Morsan har städat (det bästa hon vet är att komma hem till nystädat) och packat och tagit hand om mig, såklart. Pappa har burit och burit och gjort matsäck och skottat fram bil.
Och nu har jag har suttit här i bilen en lång stund, när pappa grejat utanför för att skotta loss oss. Mamma har suttit här bredvid, som sällskap. Så var hon ute och tog i allt vad hon bara kunde, så bilen till slut kom loss.
Nu väntar vi på att traktorn ska komma. Så vi kan ta oss ut på stora vägen. Det borde vara bättre där. Men är det inte det, då vänder vi, säger mamma. Hon är en riktig chicken när det gäller att vara ute på vägarna. Och det här vädret. Är ingen favorit, precis.
Pappa är lugn.
Håkan är med, såklart. Och han är också lugn.
Så ja. Om allt går som det ska, drar vi på äventyr idag. Alla tre, alltså. En hel vecka. Sju dagar av absolut lyx. Jag längtar. Morsan verkar också längta. Hyper, liksom. Så klagar hon belåtet över sin Träningsvärk som hon tydligen dragit på sig. Fånigt. Fååånigt, tycker jag.
Pappa är ändå starkast. Han är stark som en björn faktiskt.
Visst har jag fin ryggsäck? Lika som mamma.
Nu kom traktorn. Vi rullar iväg. Håll tummarna för oss idag.
Hejdå.
/Liten
Senaste kommentarer