av Emmeli | apr 15, 2015 | Emmeli funderar, Mammalivet, Minimannen & Juniflickans kläder och ting., Musik
Så var det helt plötsligt onsdageftermiddag-nästankväll.
Jag sitter här och bara pustar ut en stund. Har haft ännu en bra frökendag, och det känns så stort, att ha fått ta steget ut i det verkliga jobblivet. I måndags kändes det lite som när jag körde bil själv för första gången, efter att ha tagit körkort. Jag kunde ju inte köra så mycket bättre eller sämre två dagar innan uppkörningen, när pappa eller mamma satt bredvid. Men bara grejen att dom satt där, gjorde att man på något sätt förlitade sig en liten uns på dom. Så när jag satt där själv, för första gången, så kändes det som om jag hade snott bilen och var ute på världens rackartyg, för ”inte kan väl jag köra, helt själv!?”. Samma sak här; ”jag är väl inte lärare?” … men jo, tänk för att det är jag. Och det känns helt crazybananasbra!
Kom hem i eftermiddag till en vilding och hans pappa. Bytte om och packade ner min lilla Miniman i vagnen. Vi gick på långpromenad, bara han och jag. Filosoferade och lyssnade på pippifåglarna och så försökte vi hålla oss vakna in i det längsta, men alla lyckades inte så bra.. en Miniman somnade och sover än, trots att jag tänkte att han skulle kapa sin eftermiddagsvila då han tydligen sov toklänge i förmiddags. Men vi klagar inte, på dessa långa sovstunder som han fortfarande har. Äta och sova har alltid varit och är alltså fortfarande, Minimannens specialitéer. Vildingen jobbar på varendaste vakenminut och ibland har vi svårt att hänga med i hans tempo, så det är rätt skönt med ett par lugna stunder om dagen, med andra ord.
Det är häftigt att ha ett par gummistövlar storlek mini som står ute på baltanen. Grusiga är dom och viskar om att någon lekt och haft väldigt roligt idag. Min ettåring.
Nu väntar köttfärssås- och spagettimiddag här. Ha en skön kväll!
Lillafrun
av Emmeli | apr 12, 2015 | Liten ett år, Mammalivet, Minimannen & Juniflickans kläder och ting., Träning
Kafferep i lyan denna söndag. Vi dukade till Liten, till mamma, och till Ulf Uv. Extra feeling fick vi av ’den levande musiken’….
Just precis.
Idag är det jag och Minimannen här hemma och vi har lekt med precis varendaste leksak som finns i det här hemmet. Då pappan är på uppdrag så passar vi på att leka med dom plastigaste plastleksakerna vi kunde hitta. Busigt värre! När katten är borta,
-dansar råttorna på bordet!
Jo, jo. Och det gick hejvilt till på det här kafferepet, ska jag tala om. Ulf Uv satt lite fisförnämt och tyckte nog att Minimannen hade lite halvdåligt hyfs… sitta mitt i fikat och sådär..
Annars då?
Ptja, jag fick mig ännu en springtur i morse innan M drog iväg. Det var ingen skön runda precis, mer än den där high-five känslan med sig själv och så den där känslan efteråt, såklart. Men i övrigt bjuder norrnorr på nästan-nollgradigt, dis och dugg och snålblåst och det är inte superhärligt att vara ute i, liksom. Så jag och Liten har grejat här hemma. Vridit på alla element på max, lekt, vikt en herrans massa tvätt och lagt tillbaka in i alla garderober. Jag la fint och prydligt i rätta högar, medan Minimannen fokuserade på att ta morsans typiska kvinnokläder och lägga i pappans garderob. Så vevade han även ut diverse klädplagg ur garderoberna som tydligen INTE skulle ligga där dom låg utan hellre ute på golvet..
Busunge!
När vi tröttnade på att vara inne i lyan trotsade vi vädret och klädde på oss. Packade lite mellis och gick korta 100-meterpromenaden till vår favoritbänk där vi satte oss ner. Perfekt utflykt. Vi fick mellis i magarna och Liten tyckte det var tokroligt att få gå själv. Såna där småstunder är det mysigaste jag vet! Det stora i det lilla.
Nu sover S eftermiddag och jag sitter och tar det lugnt en stund och laddar inför middagsfix, väldans skönt!
Ha en fortsatt god söndag!
Lillafrun
av Emmeli | apr 2, 2015 | Liten ett år, Minimannen & Juniflickans kläder och ting.
Bu!
luuugn…,det är bara jag, Liten!
Det där är min nya grej; att dra trasan över huvudet och yra runt som en tok och fullkomligt kolavippa av busigt, bubblande skratt. Mamma säger mest åh, nämen Sixten akta! Åh, passa du slår dig! OOOOOH, gå försiktigt!!
Men sånt där fattar jag ingenting av. Jag kör på som den virvelvind jag är. Full fart framåt, totalt orädd. Stackars mamma, hon får sina hjärtsnörpar om dagarna…
Nu ska jag svida om från pyjamas till sköna åka-bil-kläder. Vi ska på semester, mamma, pappa och jag. Hälsa på farfar och morfar och alla dom. Och vi har laddat för det här. Jag och morsan höll på som galningar igår. Jag hjälpte till jättejättemycket.
Det roligaste på hela dagen, var där på kvällskvisten, precis innan jag skulle gå och lägga mig. Då tappar morsan ett örhänge. *PANIK och KATASTROF* ..hrm.. Men det var tydligen nåt bling hon fått av pappa och är väldigt rädd om. Ni skulle sett henne. Hon drog slutsatsen att det måste ha åkt ner i handfatet. Så i ett ryck hade hon skruvat upp vattenlåset, eller vad det nu heter, med ena handen. Och ut for en massa äckelvatten som jag tyckte var ooooerhört intressant. Morsan jonglerade mig med halva sig och försökte samtidigt borsta sina tänder klart (jo, hon höll på med det också i samma stund. hängde över badkaret, liksom..) och på något sätt få stopp på äckelvattnet som rann. Morsan verkade tycka det var helt vansinnigt äckligt och sa mest ååh, håå, och pratade med näsan sådär låtsastäppt. Till slut gav hon upp, hittade inget örhänge. Torkade golvet och fixade klart. Sen spolade hon i kranen….. när hon inte satt tillbaka den där grejen vid vattenlåset. Så då var det bara torka upp en massa vatten, igen. Klantigt.
Så kan det gå.
Och örhänget?
Ja, det hittade hon under sängen senare på kvällen. Det var ju tur.
Och nu?
Nu återstår bara att packa in i bilen och kolla på långa listan så att allt är avprickat som ska vara med. Morsan har varit ute och morgonsprungit och är mer än taggad. Tydligen rätt tung runda, då det var tidigt på morgonen och hon har träningsvärk i kroppen, men annars så makalöst härligt. En nyvaken liten stad, morgonsol, lugnt och stilla. Så hade morsan träffat dom där gulliga farbröderna med stora och fina hundar. Dom som hon och pappa alltid träffade varje mogon när dom var ute och morgongick innan jag föddes. Pappa tyckte helt enkelt att mamma hade grejsat så mycket igår att hon var värd en springtur. Dom är konstiga dom där två…
Nåväl. Jag vet i alla fall att jag har allt vad jag behöver med, med mig. Napp, trasa, några favoritleksaker. Och Håkan.
Sen är man fit for påsk, liksom! 
/ Liten
Senaste kommentarer