Att ha en Tvååring.
8 mars 2014. Klockan 06.36. Då föddes han. Och precis som på ettårsdagen, var vi även denna födelsedagsmorgon uppe, jag och M, och grejade för att kunna gå in och väcka lillvännen på sin alldeles egna tid. 
Vår älskade, älskade Sisse.
2 år idag.
Tack och Hurra för att Du är Du, den finaste Minimänniskan på jord. Så finurlig, nyfiken, envis, pratglad, bestämd, varmhjärtad, busig, bubbelskrattande och alldeles, alldeles underbar. Du gör din mamma och pappas liv till det allra, allra bästa. Och dom två senaste åren har varit otroooligt innehållsrika, på fler än ett sätt. Och ibland har det stormat runtomkring och ovisshet och förändringar har funnits i massor. Men du har gjort att det liksom seglat förbi och allt bara blivit till det bästa.
Grattis på 2-årsdagen!
Mamma och Pappa älskar Dig.
Födelsedagsmorgon. Med födelsedagssång…efter 6 varv av vad-är-det-för-en-dag-sången, så tappade vi räkningen.. ungen är inte lätt att väcka mao, och försökte dra trasan över huvudet och låtsas som om det inte stod två morgonruffsiga, übertaggade päron bredvid honom…
Vinkade hejdå gjorde han också. Men till slut vaknade han..
Det fanns ju frukost på sängen;
Sockerfri bananäppletårta (oväntat god!) , tekakemackabitar och mangosmoothie och ros i liten vas.
Och så den där högen av paket;
Massa pussar och kramar på varma minimänniskokinder. En leende Liten. Morgonruffsig och så vansinnigt gullig.
I paketen låg det här;
Ännu ett paket från Mormor&Morfar (pyjamas) och så resten från oss, mig och mannen. Nya Alfonsböcker (en hit!) och vattenfärger och nya strumpor och läckra bakelser (som ju bara smakade trä, konstaterade Liten efter att ha smakat..) och en bok om att bli Storebror och ett par nya Filmer och en mysig pysselbok som vi på direkten började pyssla med. 
Och det sista, som jag och mannen taggat galet mycket inför. Och vad som ju blev som vi trodde, en höjdare..
Den här…
En alldeles egen Traktor med släp. Lyckan är total. Och längtan till vår och bar lillväg blev med ens mycket, mycket stor här i snöfallet.
Gullungen blev också så glad för en alldeles egen bleomma!
<3
(Idag är det 2 år sedan jag och mannen teamade oss igenom Livets Marathon. 2 år sedan den där morgonen vi blev föräldrar, fick möta något i livet som kom att bli det bästa, bästa. Att vara mamma och pappa till Liten. Idag är jag sådär rörd som jag vet att jag blir när livet krampar tag i hjärtat lite extra. Idag är en sån dag. Och jag ska njuta av det. För som sagt betyder känslan bara, bara kärlek. Som vi älskar denna unge. Och så otroligt tacksamma, jag och mannen, är över honom)
Nu ska vi ha 2årsdag. Hela familjen har varit samlad nu under morgonen men nu åker pappan iväg på dubbla uppdrag för dagen. Jag och Sisse? Vi ska ha födelsedag hela dagen lång! <3
Lillafrun
Att plötsligt ha fått en Bernt i familjen.
Jädrans vad härligt vi haft det idag!
Trots rätt snorigt Sportlovsväder; ett par plusgrader och riktigt slaskig snö. Snön har fallit hela dagen. Men ändå! Skönt att bara vara hemma på gården och göra precis vad som fallit oss in. Jag är ju dock lite (lite, jag menar mycket) av den där hypriga typen, så efter ett par timmar på morgonen av vi-gör-allting-i-luugn-takt. Ja, då lessnar jag och måste hitta på saker för att inte klättra på väggarna. Mannen och Sisse är väl lite likadana, fast på ett bättre, minde hyprigt sätt, skulle jag säga.
I alla fall.
Vi drog och åkte Bop (bob. snowracer alltså) och så testades den där dynan. Jag och mannen blev som tio år igen och Sisse satt som förstelnad på sin Bop och undrade vad i helskotta det flugit i hans päron. Dom är ju knasiga i vanliga fall, men idag hade det minsann slagit slint på riktigt..
Och sen, så gjorde vi en snögubbe tillsammans. Och vilken grej! Göra en första snögubbe, tillsammans med sitt barn. Han som har livets första Sportlov.
Och så pussades vi emellanåt.
Alltså… jag är så kär i den där ungen. På riktigt; huuur i hela friden ska jag kunna älska någon annan lika mycket? Det blir häftigt, när Bäbisen kommer. För jag förstår ju att det kommer att bli så.. det är bara just nu väldigt svårt att föreställa sig..
Jo, snögubben, ja!
Mannen var snäll och lånade ut en hatt till honom. Den som han själv sportade under en period på högstadiet. Haha, jag måste skratta. Jag tyckte nämligen att han var huuuur snygg som helst i den där hatten… och självklart kunde jag inte i min vildaste fantasi tänka att vi drygt tio år senare skulle leka järnet ute på vår Drömgård, tillsammans med en lillunge. Dessutom med ännu en bäbis i magen på frugan. Rulla snögubbe tillsammans och använda hatten på snöhuvudet… ja, livet alltså..
Vi döpte han till Bernt.
Liten var helt förkrossad att moroten inte var till honom utan till Bernt…. fast han repade sig och förstod på något sätt vitsen med del hela.
Fasligt nöjda är vi över vår Bernt som står där ute i snöfallet!
Dagen i övrigt har innehållit långpromenad i snömodd, ett jobbigt träningspass a´la mannen där jag typ ville strypa honom ett tag. Ja, såklart inte strypa på riktigt. Det skulle ju bli jättebesvärligt och tråkigt. Men passet gjorde rätt ont i musklerna, om jag säger så. Liten sov ute i vagnen under tiden. Sen hjälptes vi åt, alla tre med middagen(heelt omöjligt att hålla Liten från köksbänken nu, vare sig det bakas eller lagas. Kul förstås, men ibland småkrångligt, dvs farligt och hjärtat-i-päron-halsgropen-framkallande). Köttfärsbiffar, kokt potatis, morotsstuvning, saltgurka och sallad. Husmanskost, så himla gott!
Nu väntar kväll och här ska slås in paket…. jag längtar så till imorn när vi ska få ge lillungen vad vi har köpt till honom i present! Det kan bli en höjdare!
Första Sportlovsdagen. Litens sista dag som ettåring. Åh.
Lillafrun
Att ha Sportlovsmorgon.
Det bästa, bästa;
Att få vakna av oss själva. En måndagmorgon, liksom. Mysa i sängen alla tre. Liten är överlycklig över att ”Mamma hämma, Pappa hämma!”. Lulla runt i morgonrock och pyjamas och äta frukost precis hur långsamt som helst. Ösa på sura hallon på filen och sörpla mannenbryggt kaffe. Sånt där extragott, som är gjort på precis-nymalda bönor.
Tvättfixa lite, leka i Lekrummet lite och spåna på eventuella planer för dagen. Inga avancerade sådana… men den där glassiga åkdynan ska nog få visa vad den går för!
Sportlovsmorgon. Rent himmelskt!
Lillafrun
Litens Tvåårskalas. Del 2.
Vi kör Del 2 på en gång!
…När den där soppan hade sörplats färdigt och leken mellan kussarna var igång som allra mest. Då satt vi vuxna och pustade ut lite efter maten och surrade och så konstaterade jag och mannen att det var fantaaaastiskt underbart med diskmaskin där och då. Sen, brakade det lös igen och fram åkte Kalasfikat!
S.
2 år. <3
På Kalasbordet fanns Kärleksmums och Chokladbollar. Chocolate Chip Cookies. Såklart bullar. Och tårta! Tårtan var fylld med hemkokt vaniljkräm på ena lagret och bara en massa skogshallon på det andra. Grädde och Offas trädgårdshallon på toppen!
Så sjöng och hurrade vi, alla 19, för Minimannen. Och Liten stod där på höga pallen, överlycklig och applåderade oss efteråt. Älskade unge alltså.
Han och jag hjälptes att blåsa ut ljusen och skära livets första tårtbit. Ja, han fick ju tårta förra året också, men en helt sockerfri variant. Men nu, på sitt 2årkalas så var det Riktig Gräddtårta som gällde. 
Lycklig Miniman som tyckte tårtan var goood. Hjälp att torka händerna då och då, det fick han av storkusinen. <3 
Och dessutom, så fick han chokladboll också, och det var nog typ det godaste han ätit.
Efter att vi stått och totalt glott ut den där lille, och skådat hur gott han tyckte om allt,..ja, då tog vi och fikade själva också.
Efter fikat blev det paketöppning. Även det under total uppmärksamhet. 
Känns så vansinnigt lyxigt med alla familj vi har. Denna drös av älskade att ha runtomkring och känna trygghet från. 
Så när mörkret föll stod lillvännen i fönstret och vinkade hejdå till all älskad familj som firat honom i timmar. 
Det var ett riktigt höjdarkalas, det tyckte vi hela Lilla Familjen! (TACK min och mannens fina familj för att vi och Liten har er. En riktig skatt!<3). Efter att vi tagit reda på en del av disken och sånt, så åkte vi till Mormor&Morfar där vi var bjudna på middag och en sista-kvällen-med-Taikons-samlad-kväll. Lyxigt, gott och mysigt!
Och idag har det varit Söndag.
Så himla härlig dag, vi har gått som i en glad-dimma och bara varit så himla nöjda över gårdagen. Och så har vi varit lite trötta också förstås, som sig bör! Så har det tvättats dukar och mattor och dessutom har Litens rum fått den där urrensningen av bäbisleksaker. Istället har dom nya fått flytta in. Liten fick så fina presenter; allt från braiga kläder till en bilmatta, åka-ute-i-snön-dyna och Alfonspussel. 
Dynan ska såklart ut.
Mitt på dagen var vi ute och gick långpromenad och nu har huset städats och allt är i sin ordning igen. Men kalasballongerna får såklart singla vidare i kökstaket inför 2årsdagen som kommer inom kort.
Nu har vi kväll.
Ätit en fräsch sallad med jordgubbar, bladspenat fetaost och allt möjligt gott i. Och rostbiff till. Till middag. Liten, grönsaksgalningen, var taggad som ni ser. 
Vilken fin helg alltså.
Och den där vetskapen om att ett Sportlov börjar imorn, gör en ju helt nipprig.
Lillafrun
Litens Tvåårskalas. Del 1.
Lördagen igår, fast för två år sedan. Då föddes han.
Vår älskade Liten.
Och vad kunde passa bättre än att vi drog till med Tvåårkalas med stort T då? Inget. Så, det gjorde vi. Igår. Alltså inte på Litens 2årsdag, den kommer ju på tisdag. Men igår kunde vi liksom pricka in en himla massa familj och det var fasligt festligt!
Ska vi kika lite? Såhär såg det ut i kalasiga salen;
Kalasservetter och udda stolar, rosa tullisar och så lite ballonger förstås. 
Och i köket?
Ett hav av pastell och ballonger!
Plötsligt var hela huset fullt av älskade människor och lurviga hundar 
och vi slog till på den där lunchen som vi jobbat på, jag och mannen, sedan tidiga morgonen. 
Vi skulle bara göra något enkelt, tänkte vi…. det hela slutade med en räksoppa, kokad från grunden. Du vet, med nyskalade räkor, vars skal grejsas på med i massor och ett tag där under morgonen, höll jag på att få småpanik över stanken. Men håhå såå gott det blev! Färska räkor, creme fraiche och timjan där i tallriken och lunchen var serverad. Tillsammans med dom där småfrallorna jag bakade häromdagen.
Vi hade dukat härs och tvärs i huset. Det sörplades soppa och dom yngsta tuggade nygrillade toasts och hela alltet blev väldigt lyckat. Så himla roligt!
Liten sov i sina tre timmar och vaknade sedan med ett ”Mamma!!” där ute på bron. Lagom till att vi hunnit sörpla soppan färdigt. Han hade ju redan intagit sin tidigare, som ni vet. Och så, var kalaset igång på riktigt. 
Liten hoppade i finskjortan och snyggbrallan och så lektes det och dansades järnet och jag och mannen njöt så av att höra vår lilla pojke bubbla av skratt.
Fortsättning följer….
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
