Att säga hur det känns just nu.
En vecka i slutet av november. Mörkret är som mörkast och ligger tätt, mest hela dagarna. Och det enda jag vill är att pyssla, påta, dra fram julgrejer allteftersom och tända en herrans massa ljus och ljusslingor och göra julspellistan på Spotify alldeles oändligt lång. Passa på att vila när bäbis vilar och ja, bara vara-vara, så mycket jag bara hinner och orkar med. Skippa träning och se alla lediga tillfällen som stunder för just det där; bara vara-vara. Inte pussla med tiden maximalt. Göra mindre, helt enkelt.
Jag behöver ha det såhär, precis nu. Ja, minst hela veckan, har jag bestämt.
Lugn.
Lite vill jag nog helst vara en björn, den här tiden. Gå i ide liksom. Inte sova hela dagarna. Men mest gå runt här hemma. Knappt lämna hemmet, om det inte har att göra med mina och Litens långa vagnspromenader, förstås. Vara med familjen, lyssna på den där mysiga julspellistan, tända dom där ljusen och fantisera om julen och där den ska spenderas.
Det är sådär jag känner just nu.
Är det någon som känner igen sig?
Idag har vi haft onsdag.
Tvättat, bäddat rent, varit ute på vacker promenad. Byggt pussel, badat i badkaret. Och så har vi vilat eftermiddagsvila tillsammans. Jag och han som hade tår som små russin efter badet. Sen har vi påtat på med julklappsfuffens. Pappan är ju på jobb, så det är perfekt. Fotosession har vi haft också. Kolavippar så söta bilderna blev! Inte så konstigt med tanke på vem som var framför kameran. Och nu är det kväll och jag längtar till helgen, då ska jag och Liten julbaka. Bara han och jag.
Det här är årets mysa så det står ut genom öronen-tid. Det bara är så.
Ta hand om Dig.
Kram/lillafrun
Det enda vi vill.
Vi tittar på varandra
..med utvilade men ändå småtrötta ögon. Idag skiner solen (hurra!), vi har startat dagen med en om möjligt, olagligt lång sovmorgon. Tur att det inte finns några regler för sånt där! Liten somnade om och somnade om och somnade om, mamman också. Håhå, så skönt. Vi var uppe lite sent igår (bäbis-mått mätt), jag har så svårt att lägga Minimannen när han är på partyhumör och till exempel helt plötsligt kommer på att hans tunga inte riktigt ryms i munnen och därför gjorde alla möjliga roliga miner som jag och M höll på att kolavippa åt. Så, ja. Vi sov i kapp nu på morgonen, helt enkelt.
Och nu väntar frukost. Och sen är det bara, bara onsdag. Vi ska ingenstans, har inga tider att passa. Det enda vi vill, är att ta oss ut i solen. Och det ska vi nog lyckas med!
Önskar Dig en fin onsdag!
Kram/lillafrun
Tisdagslycka.
Det är tisdagkväll.
..så himla, himla skönt. Och dagen idag?, den har haft en hel drös av guldstunder.
Som när jag och Sixten dansade på vardagsrumsgolvet tillsammans. Han var nyvaken och alldeles lockig i det där fjuniga håret. Han höll liksom om mig sådär så att världen kunde snurra bäst den ville, för precis där och då stod tiden stilla och andetagen jag tog som doftade honom, gjorde och gör mig till den lyckligaste på jorden.
Sen är jag glad över att jag hade maten klar, när M kom hem på lunch. Jag drog in på ica under förmiddagspromenaden och köpte varmrökt lax. Den serverade jag med stekt potatis, gräddfil, sockerärtor, körsbärstomater och citron. Himmelskt gott och så, så fräscht.
Ja, sen kändes det bara så skönt att ha tagit sig ut och trotsat ruskvädret. Rödrosig och svettig kom jag tillbaka in i lyan.
Och! Det gick skitabra att skriva idag. Så jädrans skönt, för i ungefär två veckor har det känts lite luddigt. Om man säger så. Och Minimannen höll vad han lovat. Satt och greppade hårt, hårt om Den kvalitativa forskningsintervjun. Morsan försökte byta den mot bä-bä-vita-lamm-boken. Men icke! Ska det va, så ska det va på riktigt!, sa han.
Dessutom har vi haft världens softaste kväll eftersom middagen redan var lagad; den där mannen-gjorda risotton som var över från gårdagen men som vi inte åt upp till lunch idag. Det kändes lite som om vi var bortbjudna på tisdagsmiddag, ha, ha. Vardagslyx!
Och nu blommar min vita hyacint, och att sticka näsan i den och dra ett djupt andetag, får vilka världsproblem som helst att glömmas bort för en sekund.
Dagens pusslebygge med den där lilla pojken som bestämt greppar tag i bitarna och lägger dom där han tycker att dom ska vara. Ja, den stunden blir jag också varm i hjärtat av att tänka på. Min älskade, tokbestämda, hjärtinnerligt vänliga Miniman.
Små ting, men ändå så betydelsefulla. Tisdagslycka. Återigen- Det stora i det lilla.
Vad har du för guldstund/ -er från dagen? Tänk efter. Det känns skönt och alltid, ja allt som oftast, finns det något gott att greppa tag i.
Kram/lillafrun
Julklappstips för en liten.
Något vill vi såklart ge honom, men inga mängder.
Jag får fnoskler av att bara tänka på hur mycket pengar som spenderas på att köpa, köpa, köpa. Bara för att. För att man kanske tror att ungen blir gladare, lyckligare, mår bättre, beroende på hur många klappar hen får. Jag tror inte på det där. Jag tror på att gemensamma pepparkaks- och lussebak, tid att åka pulka tillsammans, vara med mamma, med pappa och framförallt hinna ha det lugnt och skönt, så mycket det bara går, är det som barnet minns och stoppar med sig i hjärteasken.
Nu är Liten så pass liten att han överhuvudtaget inte förstår sig på det där med julklappar. Han kommer tycka papperet och snörena är det som är roligast, det kommer spelar Roland vad som är i paketena. Men något vill vi ge honom såklart. Så, här kommer några länkar till saker vi funderar på, några saker som han redan har men som kanske är tips för någon annan och ja, bara allmänt roliga och braiga, hållbara prylar för en liten pojke eller flicka, från 9 månader och kring livets första år.
HÄR, en väska liknande den på bilden ovan. Som du ser var Sixten i extas när han fick tag på mosters gamla latljolajbanlåda, vilken var perfekt att fylla med favvogrejer.
HÄR, den ser så rolig ut och något jag tror att han kan ha roligt med en rätt så, med bäbis-mått mätt, lång tid framöver.
HÄR, den bok jag minns att jag fullkomligt älskade när jag var liten.
HÄR, fina färger och magiska klossar. Hoho! Det här skulle han älska! Den barnsliga morsan också..
HÄR, så fint och något som håller till en drös ungar. Det vet jag, eftersom Liten har ett, kusinärvt (lyx!<3) som han släpar med sig överallt här hemma.
HÄR, så söt och Sixten älskar mammas telefon. Inte bra.
HÄR, står högt upp på önskelistan!
HÄR ett tips, Sixten har ett sånt här som jag loppade åt honom i somras. Ett lite för svårt och inte just precis ett likadant som det jag länkar till. Men så mysigt att grejsa med tillsammans. Mamma lägger dit. Liten plockar bort.
Ja. Där är ett gäng tips. Braiga, hållbara och roliga grejer. Alla kanske inte går hem hos pappan, aka miljö- och giftpolisen, här i familjen. Men…
Hoppas att det var något tips du kan ta med dig!
Den finaste julklappen, den har jag redan fått. Lite i förtid.
Han säger ma-ma nu.
Minimannen.
Kram/lillafrun
Jag har ju glömt att berätta!
Idag är det han och jag.
Och jag längtar efter att vi ska klä på oss och gå ut på en redigt lång promenad. Med en gårdag som var fylld av plaskblöta och spöspöregn, så var det inte många minuter av friskluft som inmundigades, något vi är väldigt ovana vid. Så idag, är vi så sugna på en lång traskar-runda med vagnen. Vädret? Ja, det är sig likt, men nu struntar vi i det.
Men vet Du! Jag glömde ju att berätta det igår! –jag klarade tentan! Förstår du, vad skönt? Jag är så himla, himla glad och tacksam. Tjoade rakt ut när jag såg resultatet.
Tisdag, alltså.
Vi ska ut i friska luften. Sen har snurrmorsan råkat missa, gång nummer två på alldeles för kort tid, att mannen visst jobbar långdag och inte alls kan vara hemma med Liten på eftermiddagen. Så. Liten har lovat att vara en ovärderlig side-kick i skrivandet denna dag. Jag tror det blir bra.
Och senare, så ska du få ett braigt dagboksinlägg. Ja, om man är ute efter vad inlägget handlar om, alltså. Då, är det bra. Annars kanske man inte bryr sig så värstans…
Allt gott till Dig!
Kram/lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
