Det förbereds för något stort.
Och som det förbereds, alltså.
Imorn är det en stor dag. Jag blir rörd av bara tanken och vette katten hur jag ska kunna hålla mammahjärtats stolthets-kärleks-rörd-till-tusen-tårar inom mig imorn, när vår älskade Liten ska döpas.
Idag, precis som igår, har vi förberett på alla de vis. Nu ikväll har slutpiffen gjorts, med blommor och sånt. Nu är det bara resten kvar… som att imorn tajma att lilla skrutten är lagom nyäten, nysoven, nybytt och så. Men hittills i sitt fem och en halv månader långa liv, så har han bara njutit sig genom livet. Så vi hoppas på en sån dag imorn också!
Förrutom att blåsa ballonger och duka fint, så har jag och M även hunnit med ett tufft träningspass, tillsammans med Storan såklart, ute på hennes gräsmatta, i lagom duggregn. Efter 80 axelpressar och 160 utfallshopp och en massa annat… då är man inte så kaxig. Men ändå lycklig, på det där viset, du vet säkert vad jag menar.
Och maten, TOmaten (!), smakade himmelkst till middagen. Dom där röda goda, som jag gick ut barfota, över min älskade gräsmatta, bort till gammhuset där tomaplantorna vilar mot väggen. Där, där hämtar jag dom. Och den där köttabiten och halloumin var också himmelska, förstås.
Nu har jag och M precis kommit från församlingshemmet. Det är piffat och klart och vi ska sno ihop varma kantarellmackor och bjuda svärpäronen, svägerskan med familj och Norge-morfar och A. Det är sista kvällen med gänget, på ena sidan familjen, och det måste vi verkligen ta vara på.
Trevlig helg och hoppas att Du mår bra, du med.
Och HÄR har du dagens pass, om du är sugen att prova det.
Kram/lillafrun
Att vara lite salig.
Det här är vår sista fredagmorgon här i huset.
Ja,eller, sista och sista….I alla fall; en morgon där pappan sov en stund extra och mamman och Liten klev upp och tände ljus och dukade fram frukost. Vi myser här inne fortfarande, trots att morgonen är förbi. Med tända ljus och det där fläktelementet som brummar och pyser ut värme. Utanför fönstret?
Där vräker regnet ner.
Det verkar inte finnas något stopp. Det mullrar på taket av det hårda smattret. Här inne, i värmen
smakade frukosten extra gott. Och vi säger tänk att 3 månader kan gå så fort!?
Det är fredag. Och man kan bli salig i kroppen, för mindre.
Kram/lillafrun
Oerhört mycket.
Det är inte bara en sak jag kommer att sakna med mitt Sommarhemma.
Huset och gården och rymden i rummen. Den stora gräsmattan, det där stora, stora, supergamla äppelträdet. Och köksfönstrets vy över vidderna som är bedårande och enbart saknar ett par hästar för att vara så vackra som det bara är möjligt.
Nä, det är inte bara det.
Det är det där andra också. Att vara nära alla våra nära och kära. Att ha Storan i samma by, att bara kunna kvista dit närsomhelst, eller som idag; kunna hämta gudsonen från sin första skoldag. Eller att ha Litens farmor och farfar nära, nära. Vilken trygghet. Eller det där med att faktiskt bo i detta vackra landskap som jag och M är uppfödda i, den bygd som man dånar över, med ställen som är vackerheterna själva.
Allt det där älskar jag. Och det här
Att få komma hemhem.
Till min mamma och pappa. På TT (torsdagstacos). Och bara känna mig liten och omhändertagen för en kväll. Att komma skitig och kall om fötterna, eftersom man grejsat på och skakat mattorna ute i spöregn och blivit kall ända in i märgen. Att då få hit, hoppa in i den där hemmaduschen med ett duschmunstycke så stort att det känns som man står i ett sommarregn så varmt att kroppen blir alldeles mjuk. Hoppa in i rena kläder, äta middag, krypa upp i den där stora vita soffan, med kuddar och filtar överallt. Det. Är också något jag kommer sakna, men som jag just nu bara väljer att njuta av, av hela mig.
Och den här prinsen?
Han trivs här också. Så vi pratar inte så mycket om att vi snart ska bryta upp härifrån. Vi lever och lever och älskar vad vi lever; Livet.
Det finns mycket att vara tacksam över. Oerhört mycket.
Kram/lillafrun
Jag älskar sånt. Och bakvänt kan vara bra!
Jag har precis kommit innanför dörren igen.
Det blev en tur med vagnen, först till kyrkan och församlingshemmet. Där mötte vi upp mannen som åkt dit med bil och tagit med den där willyshandlingen som vi ska ha för att göra Litens efter-dop-session så god och fin det bara går. Och vi dukade lite också, en början. Det är skönt att börja i tid, tycker jag. Då blir det så mycket trevligare än om man är i sista sekund. När vi var klara så fortsatte jag och min lilla miniman vår tur. Längs den där grusvägen jag tycker så mycket om. Och nerför lilla backen och förbi den där lägdan som nu var alldeles rosaröd, full av rödklöver. Jag parkerade Liten vid vägkanten och själv traskade jag ut i det där rosaröda havet. Såna där småsaker, som att vandra längs en grusväg och kunna plocka klöver i en bukett.
Jag. Älskar. Sånt.
Och vi vandrade vidare. Förbi tunnbrödfabriken och förbi lillskolan. Där mötte vi älskade R som gjorde sin allra första skoldag. Hej Emmeli!!! ropade han, samtidigt som han sprang emot mig med det största leendet. Sover Sixten? frågade han, lite andfått och med rosiga kinder och lysande ögon.
Han älskar Sixten. Och Sixten älskar honom tillbaka.
Storan träffade jag också. Musikfröken som kom konkandes med musikgrejer och hade vinden i håret och bråttom att hinna till nästa anhalt. Men bara en sån sak, att få ses en sväng, bara för att vi nu bor i samma by. Vi gick vidare, jag och S, förbi ica. Köpte några goda och fina saker och slog sedan papper om det, för att vi ska ge det där paketet till han som börjat skolan idag.
Ja. Jag älskar såna här små, hjärtevarma vardagssaker.
Nu har jag ett städrace framför mig. Började lite bakvänt, med att göra ordning nya blombuketter först. Men vad gör det? -Bakvänt kan vara bra!
Hejdå!
-tills vi hörs igen.
Kram/lillafrun
Det behövdes efter gårdagen.
Vad skönt att vi inte ska till stan idag, mumlar han, samtidigt som han häller upp morgonkaffet.
Oh, yes!
Det var en hård dag igår.
Alltså.. man ska inte åka till stan för tusen ärenden, inte jag i alla fall. Då är jag überstressad redan innan och svetten på ryggen är där från scratch. Mannen skulle iväg på ett uppdrag så han lämpade av mig och Liten och gänget där på stan, och alla började virvla runt för sina grejer. Jag provade hela stans klänningsutbud och iiiingen var bra. För stort, för långt, för damigt, för somrigt, för blommigt, frö dyrt för att bara tänkas passa nu, för oskön, för tråkigt… och så vidare. Den är nog någon som försöker säga mig att den där klänningen egentligen är totalt oviktig. Jag har ju en favorit jag bara använt ett fåtal gånger och Liten kommer garanterat bli döpt, oavsett vad jag har på mig!
I alla fall.
Liten hittade vad han skulle. En ny skjorta drog han med sig hem, och ett gäng bodies. Och presenter av olika slag blev köpta och den där megahandlingen på Willys blev gjord. Men efter den, Willysträffen, som var sista anhalt för dagen, där vid långt-efter-middags-tid-och-med-ingen-middag-i-magen-tiden… då var jag så trött att jag såg i kors. Men nu var vi ju hela teamet igen; mannen och syrran och jag och Liten. Så vi hjälptes åt och tog oss hem med alla grejer. Och sedan var vi bjudna att kila till mina svärpäron på middag, trots att dom redan ätit. Det var guld värt.
Sedan somnade jag och Liten i en hög, hemma i sänghavet, intrasslade i varandra. Jag med näsan intryckt i hans ena kind. Det sätt jag älskar mest att somna på. Och så med mannen på andra sidan, förstås.
Och idag är det torsdag.
Jag fick sovmorgon. Det behövdes efter gårdagen. Om man säger så. Nu idag, ska vi grejsa på med lite utav varje. Jag ska ta mig en promenad med vagnen till att börja med.
Allt gott!
Kram/lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
