Vi vaknade till ett tunt, tunt pudrigt täcke av snö i morse.

Jag och Sisse vaknade ännu en morgon upp i min gamla hemmahemmasäng. Mormor kokade tomtegröt och frukosten var lyxigare än någonsin. Hela gänget åt och åt; Mormor&Morfar, Kusinerna två, Sisse och jag. Sen kom den där älskade mannen in genom dörren efter helgens bortasväng av Uppdragande. (Och precis, som en av er goa och uppmärksamma läsare noterat, så jobbade M i Coop Arena igår och där var ju säkerheten höjd, som på alla arenor i landet, vilket ju är bra men något som också gör mig ännu mer skakis. Allt blir så på riktigt och nära, på något vis). Men, plötsligt var han ju hemma igen och hela alltet hade gått bra. Tack och lov.

Vi lekte lite ute i strålande solen med alla barnen och Torehunden innan vi packade in lilla familjen i bilen, tackade för oss (Tack mamma och pappa för en himla mysig och goood helg!!) och åkte hemåt. Gick uppför trappen och hörde ett litet, litet knarrande ljud.

Packade in oss i det där huset jag lämnade alldeles nystädat när vi åkte i fredags. Packning, matkassar som vi shoppat på vägen och så det viktigaste av allt; helgens pepparkaksskatt.

Sen satte jag igång med Årets Lussebullsbak. Mitt dunderbraiga Lusserecept finner du HÄR! Det åts lunch och grejades deg om vartannat. När degen jäste drog jag sedan ut på en löptur. Den bästa på flera veckor. Först var det lite kallt att andas i dagens alla minusgrader, men sen fick jag superkrafter av det och kutade som en galning.

Nöjd typ i lager-på-lager-på-lager-klädsel. Lyxigt på något vis, att kunna springa med vanliga dojjor såhär nära jul! Fast nu är jag pepp pepp pepp på snö! Jag älskar vinterlöpning med knarr under fötterna.

Liten sov i vagnen när jag kom hem och mannen höll på att sätta ner julegranen där ute på gården. Ser ni att Ladgården fått en till port? Så himla fin. Svärfar har fixat den (tackarr!!). Nu ser genast lagårdsporten pytteliten ut. Fina är dom båda två i alla fall. Och mina drömmar om en egen hästkrake har eskalerat sista tiden. Men, jag får nog allt vänta med det kapitlet tror jag!

Jag kilade in, fräschade till mig lite snabbt och satte mig sedan på pallen framför köksfönstret och bakade ut degen som jäst färdigt. Genom fönstret såg jag min älskade man, hur han vandrade med den andra granen upp på lon för att hänga den upp och ner tills dagarna innan julafton och den ska få flytta in i värmen hoss oss.

Där och då kände jag mig så rik;

-att få sitta där, i köket jag älskar. Vårat kök. Lyssna på skränig julmusik ur telefonen vars högtalare är svettpajjade för längesedan. Baka lussekatter, känna juldoft. Allt med vetskapen om att ungen sover gott ute i vagnen och att mannen myser att denna stund lika mycket som jag. Jag såg det på honom, där genom fönstret. Vi älskar att bo här, på våran Drömgård.

Nybakt lussebulle och mjölk. Oslagbart.

Helgen avrundades sedan med att vi gick till Svärisarna där vi var bjudna på middag. Helt makalöst god sådan. Efter fina timmar där vandrade vi hemåt alla tre under den stjärnklara, nattsvarta himlen. Nu sitter jag här hemma i finsoffan bredvid min fina M. Liten sover i sin säng efter att ha blivit nattat av båda föräldrarna. Vi har det finaste avslutet jag kan tänka mig, på den här goda, goda helgen.

Hoppas att ni också haft en fin helg, alla ni!

Lillafrun