Att spara guldstunderna och lämna skiten till handlingarna.

Där;

En alldeles fantastiskt mysig guldstund under söndagmorgonen när regnet föll där utanför. Pysslet pågick hela förmiddagen faktiskt. Med Storebror som så idogt pärlade pärlplatta, som sedan skulle strykas och pappras med molnpapper för att ges bort till någon han tycker så mycket om. Så mycket kärlek det kan bli liksom.

…

Annars?

Snusande av älskade stjärnor. Utelek i blötan. En skäggig man som njutit så av att ha Hemmahelg och inte sån där långt-borta-hela-helgen-helg, som förra. Löpturer gånger två i pissväder. Den där himlagoda köttbullemiddagen hos Svärisarna. Målartimmar som tagit oss närmre vackra köksfönster. Jodå. Absolut. Guldstunder gånger många denna helg.

Igår sprang jag över lägdan hem. Med kroppen som en geléklump typ hela rundan. Idag, helt annan känsla. Stark och snabb och med svanarna som flög ovanför mig och jag bara vet att dom sa Heja Emmeli! i sitt lätet. Dagsformen..

….

Men nä…

Den här helgen kan vi lämna till handlingarna nu känner jag. Mesta tiden har det varit sjuka och ledsna småttingar, trötta föräldrar, och plötsligt-händer-det-feeling, med triss i dåliga nätter. Vi är ju snart rutti på det där nu helt plötsligt. Först Lillan-ledsen-sjuk-natt. Sen morsan-har-chili-i-sår-och-kolavippar-typ-natt. Plus en tokfebrig Junibäbis då också. Och i natt? En liten pojke som vaknade upp typ tre, fyra gånger och var helt hysterisk. Sådär okontaktbar och så himla, himla ledsen. Han var liksom inte vaken själv, utan bara skrek i förtvivlan. Måtte det inte vara någon slags nattskräck på intågande, utan bara en natt där det bearbetades lite extra och livets första mardrömmar var och hälsade på. Hoppas, hoppas.

På allt icke-roligt har det också varit surväder, regn och snö och ja..

..Lite så, har vår första aprilhelg varit.

Men kära nån. Vi har det bra. Ska inte klaga. Vi har ju varit Hela familjen samlad, kunnat kramas lite extra och päronen teama och göra det bästa utav skiten, alla tillsammans.

Nu väntar söndagkväll. Mamman är lite på spänn, då hon ska lämna sin lilla trupp och åka iväg till kyrkan för att lyssna på timmar av Bach. Storan spelar och det bara vill jag inte missa. Så vet jag också att jag kommer bli sådär tok-spelsugen själv och känna åh-musik-är-så-fantastiskt-känsla. Men mammahjärtat värker lite.. sån är jag. Punkt. Men Lillan har precis klunkat mjölk och ska ju sedan få vara med världens finaste Vackerpappa och Storebror. Så det ska nog gå fint för oss alla fyra!

Hoppas att eran helg har varit fin, i alla fall. Ha en skön söndagkväll också!

 

 

 

Lillafrun