Bland snö och rusk och stundvis skönväder och sol. Har jag fortsatt med vad jag och S började med igår; Vårfixa i trädgården.
Trädgården som inte hunnit bli särskilt avancerad alls, under bara våra snart två år här på gården, men som vi hoppas och tror ska växa lite för varje år. Till en början planterade vi om basilikan, jag och min lille trädgårdsmästare.
Festligt och gott att kunna äta, bara sådär liksom.
Lillan snusade gott i vagnen medan. Världssnorig, dock.
Därefter började vi gräva i rabatter, kantskära och fylla på med mera jord här och där. Minimannen åkte lyckligt i skottkärran hit och dit. Tills han var så trött att han var ”alldeles trött i huvudet”. Då pausade vi. Och idag har jag fortsatt. Med precis samma.
Fast alldeles själv. Så konstigt det kändes. Storebror lekte på Föris, efter flera flera veckor av bara någon enstaka dag där. Kul att träffa småvännerna och bästFröknarna, tyckte han. Och ja, Lillan sov just då, så därför var det bara jag och kalla majtisdagen, där bland rabatterna.
Men det äär ju så underbart sånt där. Påta och gräva och bli skitig och fixa fint. Jag känner mig himla okunnig ännu. Men jag tänker att jag nog lär mig med tiden. Och så frågar jag mamma, Storan och Syrran. Roligt, det är det i alla fall!
Vips var det lunch och efter den packade jag ner sova-igen-Lillan i Snabbvagnen. Kutade. Idag igen. J somnade gott. Och innan vi var hemma igen hade vi en älskad Storebror med oss hem. Älskar dom där turerna!
Nu är det kväll och kvällsljuset är magiskt. Lillan har redan gjort kväll, S och M är nere på byn och hämtar ut paket och jag sitter och mumlar för mig själv; ”Det här är ett helt nytt liv”. Syftar på en vanligvardagkväll, där alla samlats till sist…
Kära nån. Så fint.
Ha en fin kväll, alla ni.
Senaste kommentarer