I natt kommer den här mamman somna lite extra gott, tror jag.

Vilken dag! 

Först att få njuta av och på-ett-hörn-spela-med-på Skolavslutning med masssor av gullebarn som sjöng och spelade som små änglar. Där jag inte var mest nervös över klassiska tonerna på pianot… utan för att 7.30 vara på plats i kyrkan med två småttingar och helst mig själv också (den där sista, mig själv alltså, kan ju vara hur lätt som helst att glömma bort ju!). Finklädda, frukostätna och med alla pinaler med oss. Men vet ni? Det gick så himla bra hela alltet. Barnen var världens snällaste mot sin mor. Storebror njöt av att få ”jobba” med sin Farfar. Styra kyrkklockorna och sånt. Lillasyster pep enbart till ifall att jag närmade mig henne och hennes favorit; Morfar. Spelet bara njöt jag av att få göra. Och rosorna ni ser, dom värmde mitt hjärta så gott. Som det finaste tack! och mitt Musikfrökenhjärta blev så varmt, så varmt.

Så vidare från såå underbar och känslosam skolavslutning, till Avslutning på Babyträffen. Fina Mamman L hade bjudit in till lunch och hela gräsmattan var fylld av mammor och bebbar och barnvagnar huller om buller. Några storasyskon var också med och det var full lek. Min S var i lek-heaven! Vi åt så gott och pratade på in-och-ut-andning och det var en himla god avslutning på vad som ju på ett sätt bara är början…. tänk att alla pluttarna blir Junis klasskompisar senare!

Jag prickar också av att ha slutfört ”lilla fotouppdraget” till 9 mammor och bebbar. Bilder levererade! Puh, så pirrigt det har varit. Otroligt roligt och lärorikt! Jag fotar ju en del för bloggen som ni vet. Men det är inte rörliga ting. Däremot så fotar jag ju det också, kidsen alltså. Och tydligen har övning gett färdighet där med. Så härligt ju!

Lite pustande hemma en pyttestund i eftermiddags innan dagens sista anhalt. Puh alltså. BVC-besök med en spruta i varje goselår för Lillasyster. Pappan hade börjat tidigare i morse och mötte oss tre på BVC. Dels för att han typ alltid varit med på alla träffar med barnen och verkligen vill det.. och idag mest för Storebrors skull då vi förstod att han inte skulle tycka om att se när Lillasyster fick sprutor. Han tyckte synd om henne redan innan, och visst tokskrek hon några sekunder där efter om än hon på direkten var cool-Juni. Lilla hjärtat.

Hon somnade extratidigt ikväll. Storebror pep till Farfar på åka-traktor-date som dom tydligen bestämt tillsammas tidigare. Kära nån, vilken lyx för lillvännen! Mannen är uppe på lon och hyvlar och fräser. Och själv trodde jag att jag skulle vara som en flåsande hund med tungan hängandes ikväll… men jag har istället känt mig så uppfylld av dagen att jag slog till och gjorde klart storstädandet av köket och helgstädade resten av hemmet. Så nu är prick hela hemmet ett endaste Sommarhem.Hittade det här tyget under det andra tyget häromdagen. Blev så glad. Efter tvätt fick det åka på igen. Nostalgiska jag. För två år sedan när vi flyttade in här på Drömgården, så gjorde jag ju i ordning några möbler jag fann här i olika vrår. Bland annat kökssoffan. Jag var så ivrig. Att jag bara så snabbt jag kunde, häftade fast tyget när soffan var färdigmålad. Utan skumgummi eller så under… kökssoffan var egentligen hemsk att sitta på. Stenhård. Fast det tycktes inte. Bara precis tvärtom. Nu är den dock mjuk och alldeles-på-riktigt-skön och det är fortfarande nypa-oss-i-armen-känsla att vi två snorvalpar (jag och M) har en hel liten gård för oss och våra två småttingar. Att leva på.

Allt måste göras i rätt ordning för att ta vara på tiden som bäst. Nu är det tid för utsida. Så fastän jag smyglängtar lite efter att köket ska bli lite mer klart på insidan.. så får det vänta. Som tur är, tycker jag att det är så fint redan nu. Som en tavla att titta ut genom fönsterna… fastän det står en byggställning precis där utanför..

Det var det där med hur man väljer att se på saker, ja..

Jag njuter var-sak-på-sin-plats-känsla, nyskurade golv och rena fönster. Imorn vet jag att små sommarskitiga fötter kommer springa in och ut. Och att flugorna redan nu börjat skita på fönsterrutorna. Men kära hjärtanes. Det är ju det, som är sommar!

Nu står dörren till sommaren och väntar…

Ha det så gott tills vi hörs igen!

Lillafrun