Så tog vi Lördag, jag och barnen.

I den där lilla byn som jag är uppväxt i och håller mer än kär i hjärtat. Där gårdarna efter söta lilla vägen, tätt med villor, är så noggrant skottade om vintern och där trädgårdarna prunkar om sommaren.

Där det där röda huset med vita knutar står och tillsammans med dom där två människorna jag älskar så, säger Välkommen med kramar i dörren. Hemmet med sprakande brasa och den där gemytliga och ombonade stämningen.

Där ett fång kärleksröda tullisar står i vasen. Från Far till Mor. Där barnen tycker så mycket om att vara. Och jag med. Där PappaMorfar ordnat en egen verkstad åt Minimannen. Och MammaMormor dukar gott fika i ett knyck. Där jag såklart är mamma till mina barn, men också där jag känner mig som Dotter Emmeli.

Den där sparkturen alla tillsammans…

När Storebror fick en alldeles egen påse med Lördagsgodis som han var så förfärligt rädd om.

Och Lillasyster blev helt slut av sparkturen och sov gott i timmar ute i vagnen sedan.Preggomamman fick både chans att slå i kull sig i finsoffan en stund och också smita ut i Hardcorgymmet och cykla sig svettig och mer än tvärslut.

Som toppen över allt gjorde mamma och jag palt tillsammans.

Vi blev tvärsugna på det och det var sådär vansinnigt gott. Som allra godast när vi äter tillsammans, hela Storfamiljen såklart. Men ändå, hur gott som helst. Mannen som anslutit till kvällen efter sin dag borta, var glad för palt och samlad familj. Med pyjamasklädda barn åkte vi hemåt i vinterkvällen. Och somnade alla fyra samtidigt.

Det var verkligen en  må-gott-dag, det där. Så tacksam för hela alltet. <3

Nu är det Söndag. Vilodag. Planera-inför-veckan-dag. Skrota-hemma-med-barnen-dag. Och så vidare. Vi längtar till pappan kommer hem till kvällen, men tänker göra det bästa vi kan utav dagen tills dess. Att gå ut och leka i snön och skotta och sånt, tror jag får bli härnäst.

Ta hand om er!

Lillafrun