Alltså, ser ni!
Som mamma är det högsta sortens vinst, det där. Och som Vackerpappa också, förstås!
Som hon kämpat med Basiluskan senaste veckan. Hon, och många fler småttingar i kring.
Jag förstår att det är svårt för en 1177-are att avgöra på telefon och att dom nog nästan måste säga ”åk in” i många fall. Vi blev nog onödigt uppskrämda där i måndags, såhär i efterhand. Men hellre vara på säkra sidan, förstås!!
Eftersom Hälsocentralen var stängd och det var helg så drog vi ju till sjukan. Fick Penicillin utskrivet, för ”nånting”.. öron eller hals. Meducin som jag och J åkte åter dom tio milen dagen efter, för att lösa ut på sjuhusets apotek, det enda som var öppet den första-maj-dagen.
Men det gick verkligen inte att få i henne det där.
Och så många tips vi fick..
…allt från brottningsmatch till glass, till att ge i sömnen. ”Mamma, burr!” , säger J om glass så den lockningen funkar liksom inte riktigt än. Stämningen var ju inte precis härlig som vid den där chokladglassen på lilla glasshaket nere på byn heller… J genomskådade allt.
Hon blev ännu mer slut av att försöka brottas med den där medicinen (läs: jag och M höll på en hel dag med försöket att få i henne EN utav dom tre dagliga doserna och ungen bara kräktes upp prick allt, och lite till).
Såå, vi följde päronmagkänslan…
Vi valde att avvakta lite till för att se om lillkroppen kunde bråka klart. Och som en skänk från ovan efter massa sov-vila, så lugna lekar det bara gått, hennes favoritdrycker och favvismat i repris… så verkar lilla kroppen ha ordnat upp denna tjuriga Basiluska själv. ”Mamma, du har verkligen kämpat aaaallt du kan för att Juni ska bli frisk!”, utbrast fyraårige Storebrodern igår där jag kånkade runt på Skrållan på magen. Älskade S, alltså. Så uppmärksam och klok. Han med det så stora hjärtat.
Idag har S varit och lekt några timmar på Förskolan. Här hemma försökte vi till en början torsdagsstäda med en dammsugare som är helt trasig. Gick dåligt. Vi fick mysigt spontanbesök av PappaMorfar en sväng istället. Och sedan drog vi ut i solen. Gungade och åkte lite rutschkana, innan skön långprommis. Är så glad i den där lekställningen som mannen byggde för typ prick ett år sedan. Ja, barnen är förstås allra gladast över den!
Älskade Skrållan.
Älskar, älskar, älskar att hennes busiga ögon är åter. För övrigt har både jag och J lite svårt att slita oss ifrån den där rosa jackan… med bara tröja under är den bara mysvarm sådär om morgonen och i vagnen. Så himla fin!
Finsortens helgbukett, visst!
Tillsammans med Sallekatten njöt jag i solen när vi kom hem efter turen. Klappade mage vars inneboende lever rövare och typ är på väg ut ibland, eller nåt! Livet är alldeles märkvärdigt spännande faktiskt..
Nu är det kväll. Jag har dunsat ner i soffan för första gången på.. jag säkert nån månad eller så. Jag njuter av lugnet som råder.. barnen sover gott och hemmet är alldeles nystädat. S och jag har också sötaste vårsoarén i hjärtat efter att ha varit iväg på han-och-jag-kväll. Men ja, soffan nu… egentligen en stund mitt på dagen vore det bästa.. dock inte så lätt att få till…jag är ju dessutom expert på att hitta på saker som känns viktigare också. Men jag måste, måste, måste försöka ordna mig lite daglig vila nu och framåt.. preggokroppen behöver och är värd det.. får påminna mig om att livet ju är mer av allt nu, som snart-trebarnsmorsa. I natt vaknade av så ont i ryggen och preggomagen att jag trodde jag skulle kolavippa. Det var nog prick hur dumt som helst att hålla på och lyfta en massa fulla klädkartonger igår, fastän det kändes bra då…. plus att jag senaste veckan burit runt på Junihjärtat alldeles för mycket. Lärpenning, morsan!
Hoppas att ni har haft en god torsdag!
Lillafrun
Senaste kommentarer