(Inlägget innehåller reklamlänkar).

Bland det mysigaste just nu, tycker jag. Är att få klä både mig själv och småttingar i vackerstickat.

Så skönt och värmer så gott. Ser ni på stolen? Junis senaste ullbrallor från Farmor. Sticks inte ett dugg, är hur varma och sköna som helst bara. Och förskräckligt fina.

I fönstersmygen ligger mina älsklingsvantar. Stickade av kära grannen M, hemma på barndomsgatan.

Vi är väldigt bortskämda med både Norge-A, Farmor, Mormor och Grannen M som stickar fint åt oss. Önskar att jag gjorde ett ryck och lärde mig själv också. För er som har svårt att få tag på hemstickat, så har jag hittat en del fint i butik, också..spanade på sånt som värmer huvud och händer. Kika här!

Vintervitt, så fint.

Pannbandet, finns HÄR . // Vantarna, finns HÄR//Matchande mössan, HÄR

Dessa tre, finns även i den HÄR drömfina färgen!

Grått är alltid en favofärg!

Vackermönstrade tumvantarna, HÄR

Stickade vantar, med fleecefoder, HÄR

Det svarta bandet skulle vara så fint till julens festligheter, finns HÄR

Den grå mössan, HÄR, finns i massor av färger.

Och ännu ett så fint pannband, HÄR

Vi fyller dagarna med novemberhärligt.

Igår en så vacker dag, med mjuka solen. Långpromenaden. Loppisturen. Sovande Skrållan länge, länge på kökssoffan. Idoga kvällstimmar av arbete i vårt hus.

Idag, som ni ser, alldeles smärtsamt vackert, igen.

Vi matar småfåglarna och ser på Pippi Långstrump. Bygger torn, vänder oss i en grisblink från rygg till mage och rygg igen och blir proffs på färgerna. Mamman gympasvettas i hallen och när minstingarna sover mitt i dagen, traskar vi turen längs vattnet..… dom sover gott. Och jag funderar på livet.

Tänk så bra allt blev.

….bara några minuter hemifrån och vi har vågornas sakta skvalp från havet. Så går vi vidare.

Så hämtar vi hem Storebror från Förskolan. En handfull timmar där igår, följt av drömmig Farfartid och så lektimmar idag igen… åhå, då längtar mamman smått ihjäl sig efter sin förstfödde. Njutit av eftermiddagen och ser fram emot kvällen, med pyssel och mys och lilla trion samlad, i vanlig ordning. Dom små guldstunderna ni vet, som känns i precis hela hjärtat. Som när vi försöker ordna till oss och våra tävlingsnerver, och spela spel tillsammans. Den enen kastar tärningar hejvilt och tycker att det är hennes tur mest hela tiden, den andre pratar likt en minimagister och försöker vara så pedagogisk så, tills han blir skooogstokig för han inser att det håller att barka åt ett annat håll än vinst.. och så den tredje som ofta bubblar av skratt åt spektaklet och menar att alltsammans är det bästa teveprogrammet han kan tänka sig. På toppen av dom där tre, en mor. Totalt lik en blöt fläck. Av kärlek.

Hoppas att ni mår gott, fina ni. <3

Lillafrun