Helgdagar.

Med hjärtat fullt.

-Av sköna fredagssucken. Sköna fredagspasset tillsammans med skäggige. Myysiga fredagsmyset.. som ju inte aalls blev så mysigt. Då liten, fasligt intensiv, basiluskasväng entrade. Vakande natt av en mor som alltid blir hutlöst orolig så fort barnen inte mår tipp topp. En tacksam febern-är-veck-lördag. Med massa mys. Fia med knuff-spelande och pusselbyggande. Jobbande på övervåningen också, förstås (duktiga M!). En smått självplågande tur för undertecknad. En halvmil längs oskottade vägar med fullastad vagn. Absolut vinterns mest arbetssamma tur. Men,det var förskräckligt härligt när vi till sist var hemma. Till kvällen susade vi till Lilla byn och njöt av en hjärtevarm och otroligt god Paltafton. Hos mor och far.

Veckans sista dag, har bjudit på ett väder som viskar om vad som väntar framför… vår femte årstid här uppe i norr. Vårvinter. Vi har haft kring noll grader. Solen har strålat. Solen har värmt(!). Det har droppat från taken. Och fåglarna har kvittrat.

Att blunda och rikta nosen mot skyn var ljuvligt. Så har det skottats och rullat snögubbe. Bertilen har kiknat av skratt där han dragits fram i pulkan. På toppen av allt, en liten, liten katt som prompt vill ut men skakar i prick hela lilla lurviga kroppen på en gång och kurar in sig i sin människomammas famn eller springer inåt och är så ivrig på att komma in i värmen, att han nästan missar dörren mitt i allt.

Dagar som dom här. Gör att jag känner livet i mig. Nöjd. Och belåten. Det är ord att förringa det hela. Men ni förstår vad jag menar, va?

Hoppas så att ni haft det gott, ni med.

 

Lillafrun