Hej kompisar!!
Det har hunnit bli måndagkväll och jag har inte haft en gnutta tid över till att kika in här förrän nu. Dagen har varit magi. Några glimtar kan ni se på instastories! Men det galnaste… ptja, det finns det ingen glimt på. Utan är något jag måste få smälta själv för ett slag, innan jag kan berätta. Puh.
Vi tar en tillbakablick innan omladdande för ny vecka!
Veckan som gick ,fylldes med..
Snö! Äntligen byttes den där förbaskade blankisen ut mot att snön återvände till oss igen. Samtliga på gården, nöjda. Och snöiga!
Vi ammemyste. Jag och Bertilen är inne på vår tjugoförsta amme-månad tillsammans. Fast senaste veckan, har det inte bara varit mysigt. Här i bild njuter pluttit av mellis. Men senaste veckan, har jag om natten börjat förvandlas till En Levande Napp.. och jag har ej sovit så gott som jag är van. Om B sovit taskigt? … neej han snuttar och snuttar medan jag känner mig lite som en kattmamma som är såååhåå less på att kattungarna som är flyttredo aldrig vill släppa taget, ni vet… men, jag tror extrasnuttandet berott på krassligheten. Sådetså!
Storebror var på Förskolan vissa dagar, medan jag pysslade om två superkrassliga småsyskon. Äppelbitar och Pippi Långstrump gick varm som kombination. Själv fyllde jag kaffekopp efter kaffekopp… samt intalade mig själv att ”det ääär vackert med superskraltiga tullisar, också…” i brist på ork/vilja att hiva iväg dom…
Ork och vilja, det fanns det däremot till renovering. Medan M var borta dom flesta kvällarna, uppdrag härs och tvärs, så pep jag upp på övervåningen efter nattandet av småttingarna. Genom ”babyvakten” kunde jag höra sussandet från Trion.
Jag skickade er också en hop livet-tankar på stories.
Bland annat om att VILAN är så viktig. Något jag lärt mig med åren. Nu som trebarnsmorsa kan jag liksom inte skoja bort återhämtning. Särskilt inte en vecka, som förra veckan. Med mannen som jobbade massor och jag som ska orka ta hand om älsklingar, som dessutom var sjuka. Och ofta, ofta kommer så mycket härligt, kreativitet och inspiration, av att bara tom-glo för ett slag.
En annan tanke jag hade där uppe i målarhaket.. handlade om att jag målade, och hann måla nääästan hela taket. ”Piss att jag inte hann hela!”.. eller ”shit pommes vilken bonus, att ha målat näästan allt och därmed vara så nära ett färdigt tak?” Alternativ nummer två, förstås, visst?
Juni gjorde en snögubbe som hetter Olof, förstås. Och han ”gillar varma kramar”. Kära hjärtanes, vilken fröjd att få umgås med dessa små liv, en ren och skär ynnest att få vandra bredvid och upptäcka världen som på nytt, genom deras ögon.
Här höll vi på att vänta in Hovslagaren, den Bästa. Ikran var så glad att se sin Bästis-M… vi andra också, förstås.. efter att Vackerpappan knappt syns till på några dagar. Och! Hovisbesöket gick prima !
Veckan var maxad… och ungefär här… med en stund kvar till fredag, så höll energi på att pysa ut alldeles. Men äsch, tänkte jag… struntade i att dra igång helgstädningen och satte mig precis där, bredvid älsklingar, och bara hade det prick hur mysigt som helst. Varför ta kål på sig liksom?
Till sist blev det fredag och hemmet doftade såpa, hela familjen var till sist samlad om än brandismannen susade iväg på ännu en trafikolycka-larm. Helgen omfamnade oss och behandlade oss väl. Dygnet hos min Mamma och pappa var fantastiskt!
Januari blev februari och vips, så blev det veckans sista dag och vi återvände hem till gården, med Rymdskeppet mer än fullt. Mötte älskade hästar. Och en skäggig, som hade renoverat i massor. Det var med packning, spackel och loppisfynd i salig blandning vi ramlade innanför dörren. Tittar ni ryyysligt noga ser ni en utav favoritfynden där i bagaget?
…
Förra veckan var fin, så fin. Men också väldans energikrävande, med ett pusslande för Team Drömgården. Idag är det måndag och den här veckan önskar jag lite såhär;
Veckans planer;
-Återhämtning för denna småtrötta, men väldigt glada mor! Började med en springtur i morse!
– Njuta av varje litet tecken av vårvinter. Fågelkvitter och värmande sol gör mig alldeles pirrig i magen!
-Fota till flera inlägg jag vill posta er här inne!
-kaaanske ids jag (googla norrländskan!), skicka efter nya foton till våra familjealbum.. barnen längtar efter det! Och det är ju så himla roligt att dom är pepp!
-TAPETSERA DET NYA SOVRUMMET!!
-Möta upp fina Mammavännen, långpromenera och prata i kapp livet sedan sist.
– Ha Popcornmys och filmkväll tillsammans med småttingarna. Typiskt bra kvällsbestyr den där kvällen när Vackerpappan är iväg till sena natten..
-Fånga februaridagar och skapa själagoda stunder. Andas djupa andetag och sånt, ni vet. Och förra veckan lästa jag så bra ord inne hos Knorkan; ”Fäll inte upp paraplyt förrän det regnar”. Ooohlala som jag är en mästare på att dra till med duubbla paraplyer om utifall att det kaanske ska regna. Jag är en sån som oroar mig lätt. Men jag tänker att, det ska jag försöka jobba på! Inga paraplyer ska upp förrän det regnar, okej!?
Är ni med mig? Ny vecka? – Ja, vi kör!
Emmeli
–
Senaste kommentarer