För ett år sedan var trappan ännu inte igenbommad och den nya trappuppgången framsågad. Det fanns förstås ingen ny trappa på plats, vi klättrade på stege i månader. Spånet låg kvar i alla golven. Taket var inte helt på plats. Vindsluckan var satt sådär tvärs över (ser ni?), med tanken att vi skulle behöva använda den mycket. Inga golv var förstås lagda. Ingen slang dragen. Ingen el kopplad. Inga väggar reglade. Eller gipsade. Eller spacklade. Eller tapetserade. Osv. Här älskar vi att titta på före-bilder, då blir vi peppade. Så, här kommer en drös bilder över hur det ser ut just nu.. bilder som förhoppningsvis snart är härliga före-bilder..

Frågar ni mannen just nu, är han nog mest nöjd över vad ni ser här, det han påtade med för ett par veckor sedan; nä. just det. Den syns knappt. Den där fula luckan vi hade satt tvärsöver taket.. den gjorde att snickarmannen låg sömnlös (nej, inte riktigt)..och beslöt såga ur taket, paja det alltså. Flytta luckan, klä in den med takpanel och trolla bort den. Se så tjusigt!

Ett stycke borttrollad vindslucka.

De allra flesta väggar börjar vara raka och redo för gips. Det är såhåhå otroligt mycket arbete bakom det här att jag inte ens tänker ge mig på att försöka räkna timmarna. Bara grejen att det LYSER en lampa, som är kopplad i väggen där borta!! EL, i vår drömgårdsövervåning!

Ok. För att ni inte ska bli helt snurriga. Så står vi alltså i långa korridoren nu. Med rum till höger och vänster. Totalt sex rum. Här till höger är vårt sovrum. Som nu står och inväntar samma stadie som sig själv, hos dom andra rummen. Lite längre fram, kommer barnrummen till höger och vänster;

Junis rum till höger och Sixtens rum till vänster. Bertilen får vänta med eget. Låt oss gå in i Junis rum, där framme till höger!

Nu står vi i Junis rum, tittar ut till korridoren och vidare till Sixtens rum.

Där inne, i Storebrorens rum, hänger Snickarmannens verktygsstass, det är nämligen där inne som M jobbat denna vecka.

Vi försöker komma på hur vi vill att framtida lampor ska stå och hänga. Tack och lov är vissa ställen givna. Men ibland kliar vi oss i huvudet och undrar. Kära bekymmer..

I ett timmerhus där precis inget är rakt åt något håll, tar varje riktning av väggsnutt, timmar (!) att göra. M handhugger timmerstommen och jag är så imponerad över hans idoghet och totalt frånvarande av rädsla att prova nya saker. Han renoverar vårt gamla timmerhus. Förstås för sin första gång i livet. Och gör det så imponerande att den här frugan inte har den minsta plan på att hålla tillbaka kärleksströsslandet.

Det finns många fräsiga verktyg.. och jag tror snart att ”någon” har ett helt komplett snickeri. Men! En trådrulle, slår många fräsiga verktyg i reglandet av detta gammhus. Ser ni trådrullen?

Väggriktningar tas och det shimsas.. i smärre oändlighet. Just här i bild, behövdes inte mycket shimsande alls. Sånt är tacksamt, när det någon gång inte tar fullt så lång tid..

Hej hej, blivande värmesystemet! Vi har samlat på oss ett lager med gamla radiatorer som är tänkt sitta där på övervåningen.

Det lindrevas kring fönster..

Jag går ut i korridoren igen.. hela våningen badar i sol. Jag fantiserar om ljummen sommarkväll.. med nyplockad trädgårdsbukett. Att få ställa där, där framme vid fönstret. Jag tänker placera det där halvmånebordet jag auktionerat där, nämligen. Kanske blir det så, nu till sommaren, kanske nästa.. det får vi se.

Korridoren är 11 meter lång och egentligen helt färdigriktad (då saknas det med andra ord ”bara” gipsskivor och spacklande innan vi är beredda med tapeter, tjoho!!).. men ni ser lilla snutten här till vänster? -där ”vågar” vi inte sätta igen ännu då vi inte bestämt oss för om det ska sitta en eller två lampor där.. som sagt, kära bekymmer..

Team Drömgården har äntligen efter sjukan haft god energi senaste veckan och medan det donk-donkat där uppe, har någon annan roddat familjeruljangsen, ni vet. Teamwork på hög nivå! Allas insatser är lika viktiga. En liten klapp på axeln till mig själv och alla ni andra renoveringspartners som delar upp det såsom vi, att den ena gullar ungar och ruljangs (tvätt, städ,mat osv..)medan den andre snickrar… snart, snart kan vi hänga där uppe på våningen och påta alla tillsammans, det blir fräsigt!!

Så. Då vet in, hur det går på övervåningen. En mars-rapport! Vi ser ljuset i tunneln och tänker oss tapetsering mest överallt, snart snart snaaart…

Hoppas att er lördag blir fin! Här har alla i familjen fått önska en grej vi vill fylla helgen med. Vi gissar att Bertilen önskar utelek, som han älskar. Jag önskar ridning och ska möta upp Svärmor efter lunch när Lillebroren sover, för en tur tillsammans med henne och våra stora hästpojkar. Någon önskar påfylld tank till sin fyrhjuling för nya turer. En annan önskar leka med sin dockvagn. En tredje önskar ”renovera klart övervåningen!” (HAHA, sån humor på den skäggiges önskan…!)

Emmeli