Radioskugga,….

Men tro mig, livet har pågått här ”bakom kulisserna” sedan sist vi hördes. Ja, för fullt, faktiskt. Allt kan jag inte dela med mig av. Allt vill jag inte dela med mig av. Men vet om, att vår novembermånad blev tuffare än vi ens var minsta beredda på, ..på en front av livet. Tillsammans har vi tagit en dag i sänder och dimman som drog in över oss för ett gäng veckor sedan, har så sakteligen börjat lätta. Känslan är obeskrivlig.

Här kommer ett gäng glimtar från senaste tidens gårdsliv!

Första adventsveckan. Skola, arbete och Hemmaliv.. och en himla massa mysigt fix inför första advent.

Vissa dagar har varit andäktigt vackra. Andra, så regnkalla och hala att det inte varit klokt.

Djuren har tagits om hand, dag för dag.

Den ilskne tuppen är nu enbart ett minne blott och det är återigen ett sådant lugn i hönshuset. Sommarens kycklingar har vuxit på sig så fint, ser ni? En brun höna och en grå-vit liten tupp.

Fina hönapöne-gänget vårat, inte ångrat ens en halv gång, att vi skaffade höns! De äter våra rester och vi får ägg av dom. Typ så. Jo, okej.. att behöva ta beslutet att tuppen inte längre skulle leva, var ur-tufft. Vi har gått och tryckt på detta beslut sedan han i våras började göra små utfall mot oss.. men nu var det inget att fundera över längre, han blev för farlig, helt enkelt.

Ponnygos, lilla farbrorn som varit extra stel i ena bakbenet/smått halt har pysslats om lite extra, extra. Behöver nog inte förklara hur älskad det där djuret är. Med barnen dagligen.. mitt bland uteleken, ute på liten tur eller inne i lagårdsstallet för ompysslande.

Vardagsglimt av vackraste sort. Tycker jag, alltså.

Helt otroligt att vi haft hästarna i fem år nu. Kolabönan kom någon månad senare än dom andra två. Men ett sammansvetsat gäng, det är dom nu, sannerligen. Vi, både människor och hästar. Vinterskodda, broddade hästpojkar.. jag längtar till jullov.. och långritt.

Kreativ röra har det varit (är, konstant, i mer eller mindre grad) också.

Det har pysslats adventskalendrar… och murats murstock. Det sistnämnda, ett måste att hinna med innan jul om vi vill kunna elda då (vilket vi självklart vill!!). Muraren gör allt han kan för att hinna med… det är ju bara det att muraren också är fyrbarnsfarsan, har ett.. två.. tre..arbetsbollar att jonglera, är hockeytränare.. osv osv. Beundrar den där människan så. Vi teamar bra.

Här, en annan människa jag beundrar så. Min Pappa, som här just matat småfåglarna ute på gården.

Han ingår i det där företaget vi inte skulle klara oss utan; LL AB. … helt sonika de fyra initialerna till mina och mannens föräldrar. Barnens Morfars och Farfars. Som ställer upp för oss så fort vi behöver. Och tro mig, senaste veckorna har vi verkligen behövt det och rikedomskänslan i det stödet, är så stor.

Adventstiden är här.. första advent firades på sedvanligt vis. Till morgonen möttes barnen av de fyra paketen som hängde i deras adventskalender. Småpaket innehållandes familje-hittepå. Pepparkakshuspyssel ( det var det i första paketet) till exempel.

Adventsfrukost innan vi kammade till oss och drog till kyrkan för första adventsgudstjänst.

Kyrk-kaffe i Salskammaren därefter, tillsammans med Farmor och Farfar.

Och som det har poppats gran-kalendrar sedan första decemberdagen. Idogt pysslande under november som till sist blev till dessa granar…alla fyra barnen har varsin. Så trevligt pyssel som ni kan se mer av HÄR.

Gammköket har doftat nybakt och lussebagarna har jobbat på inte bara en utan redan två gånger. Våra barn är som tokiga i lussekatter.. ”vaaanliga”.. enligt det HÄR receptet.

En småttingmor som stannat upp under barnvagsturen för att blunda mot mjuka vintersolen..

..en småttingmor som är så noga med att göra sånt som tankar kraft, som så väl vet, att det inte aaalls är egoistiskt att som mamma ta tid till just det. Tvärtom! Att ta hand om mor, är att samtidigt ta hand om hela familjen. Att motionera på olika vis, är en utav sakerna jag gör för att tanka superkrafter, krafterna som gör att jag sedan orkar vara den mamman jag önskar vara, från morgon, till kväll. Sova björnmorssömn, är ett annat knep..

I blurrig syn ser ni sju småvänner som mumsar mellisfika och därefter fortsatte ”bondgårdsfritids” tillsammans, med snickrande av träkojan, ponnygos, en tur ute i hönsgården osv. Lyckans mig som får vara en fluga på väggen mitt i allt.

I fredags tog vi helg med sådan firarkänsla.. det som känts tungt ett längre tag, hade nu tydligt börjat kännas lättare igen. Peppen späddes på när vi drog på Modo-match under lördagen.. livets första för Storebror och Lilla Storebror.. och favvislaget slog till med vinst.

Andra advent.. tillsammans-pysslande, målning av juliga gipsfigurer och stickande.. julskyltning nere på byn och somna i ett trött trassel till kvällen. Uppladdning inför näst sista vardagsveckan innan jullov…

Idag är det måndag..

Önskeplaner för vecka 50

-Omfamna en decemberdag i sänder! .. Hemmaliv…fix för skolans föräldraförening… avslut av sista skriv- och fotouppdraget innan jul… susa på hockeyträning med Lillebror..njuta avslutning av Skrållans musikalskola.. Lucia i kyrkan… osv. osv. En ynnest hela alltet.

-Träffa efterlängtade darlingar <3

-Julfeja! .. har inga julfix-måsten, viljan finns till massor men vi gör utefter ork, tidsutrymme och feeling.. men några julklappar till barnen, en julgran.. och ”Mors juliga rågsiktslimpor” (recept HÄR)… det är högt upp på priolistan.

Jag knäpper händerna för en fin tredje adventsvecka, för oss alla. Det gör mig himla varm i hjärtat när ni efterlyser mina ord här inne när det blir lite radioskugga nu och då. Tack fina ni för er aldrig sinande värme. Ta hand om er allt vad ni bara kan, så hörs vi snart igen!

Emmeli

G-VMBJT57ZE4