Vilken julbubbla vi hamnade i. Vilken jul det blev! Hoppas att ni också haft det gott!

Här kommer några glimtar, närmare bestämt 39 stycken, från Julen 2023… håll tillgodo, många bilder, några ord!

Julaftonsmorgonen! Med småungar som vaknar i iver och fann varsitt paket under lillgranen.

Barnens pirriga småmagar och stora iver bara osade genom hemmet. Vi gladdes åt avslutet på julkalendern och suckade lite vemodigt åt att lilla Nissen hade flyttat ut.. så fint att han avslutade med ha förberett kaffebryggaren till mamman och pappans morgon-julekaffe..

Nu var hela gänget i sina julstassar (den ena köpt på secondhand, resten ärves från syskon, eller kusiner, fina va!? .. utbrister morsan, hundra procent partisk).

Gottebordet fick flyttas upp på höga skänken i Salskammaren.

Väntan.. ”kommer dom snart….?”

En koncentrerad finfarsa fixade nytt kaffe!

Jag bar min mors klänning… och min Lillminsting i famn.

Tjohoo! Nu kom MammaMormor och PappaMorfar, med klappar i säck och stora kramar.

Nu var det dukat och klart i Salskammaren!

Innan vi högg in på kakor och sötebröd, åts julgröten och skinka på ”Mors juliga rågsiktslimpa”, ni vet.

Efter ivrigt paketbytande tog vi oss ut. För i år var det Bertils tur att finna en alldeles egen spark, som stod med rött snöre där nere i lagårdsstallet. Hästarna fick sitt julgodis av PappaMorfar också. Sen susade vi en snabbsväng till lillbyn på andra sidan vattnet. För att önska fler familjemedlemmar God Jul.

1800 eller 2000-tal… det vet man inte riktigt. Tacksamhet så det förslår, det råder det inga tvivel om, i alla fall!

9-åringen förevigade sina päron som stod och halvfrös ute. Vi vinkade Morfars hejdå.. och gav visst varandra årets julkyss. Hoppsan!

Nu var det dags för en ivrig timme för husfolket. Barnen önskade förstås att vi skulle haft tid att slå oss ner med nya leksakerna och bygga och greja.. men se, det hade vi inte. Det hade däremot vår älskade Pinglan-granne… som vi ringde upp för lite fika och häng med barnen, uppskattat av samtliga parter.

Husbonden tog hand om djuren..

Och Husmor donade i köket med maten som skulle tas med till aftonens knytiskalas. Nu började klockan närma sig tre och vi bylsade på oss…

för att gå lilla vägen hem till Farmor och Farfar..

Kramar och Kalle Anka, Dignande julbord och en hel klase med småkusiner och dess päron samlades hemma hos mina fina Svärföräldrar.

Farmor läste och spred Julens budskap och stora barnen lyssnade igenkännande…

..ni må tro att det fnissades högljutt när ena lillungen mitt i läsningen av Julevangeliet, tittade storögdt på sitt ena storasyskon och med sin minsta, ändå väldigt tydliga röst viskade; ”Viiissst äre tjåkigt!?”.

Störst och minst i vår familj, i lika julstassar, sittandes på prick samma vis, ser ni? Jag kolavippar.

Ätandes efterrätt, den där kakan jag gjorde som experiment av årets sista succhini, ni minns? Falsk ostkaka, med saffran och extra mycket mandel.. en sådan otroligt god kaka det blev. Till nykokt hallonsylt och vispgrädde.

Vi tjavade hemåt till kvällen. Med en så otroligt bortskämd och rik känsla.

När juldagsmorgon glimmar… i ottan Emmeli till kyrkan gå. Så är det. Min julestund. Från mig själv, till mig själv. Övriga flocken snusade gott medan jag susade iväg.

Och sen, var det Juldag hemma med barnen, för hela slanten. Bygga, sörpla kaffe, leka. Lite friskluft och djurfix.

För att till kvällen åka hem till min barndomsby och mina föräldrar, få äta Mammas julmat… jag blir helt rörd bara jag tänker på det. Dela kvällen tillsammans, med mina ena Storasyster med familj också.

Annandag Jul!

En timme med barnompysslande av Farmor blev till en timmes prommis med den skäggige. Otroligt härligt!

Så blev det Tredjedag Jul!

Och jag dukade i hela hemmet, för nu skulle det bli julebaluns här i gamla gården!

Assistenten åkte fram. Rimmat fläsk inhandlades, ja för någon gris har vi inte (ännu). Men pärkällaren leverade potatis som skalades.

.. och stora Paltkitteln fylldes med vatten som saltades väl.

Hemmet fylldes med älskade Storfamiljen. Nästan alla mina syskon med näästan alla i sina familjer. Och så mina päron, förstås. Vi var cirka tjoget människor. Bästa jag vet! Att få samlas och må gott tillsammans.

Medan det makades palt i köket, spelade några gitarr i Salen. Småttingar lekte och värmen osade från både ljus och människor… vem saknade radiatorer i något rum då? Ingen.

”Mostes Mia” (som Olof säger till sin Moster), min Mellanstorayster, är helt feeeeenomenal på att maka palt likt vår Mormor Syrena gjorde. Det är alltså inte blodpalt vi pratar utan pärpalt med vete- och kornmjöl i och rejält med tärnat rimmat fläsk. Smörklickar, Mors lingonsylt och redigt med iskall mjölk..

Det blir inte godare än såhär. Och ni ska höra hur vi låter och mår när detta inmundigas. Löjligt mm-ande!

Efteråt har vi sånt paltkoma att det knäpps upp brallor och pustas… jag hade förberett små mini-pannacotta med syrliga skoghallon och limesocker på toppen. Sen följde en hop timmar av det ljuvligaste slag.. när samtalen avlöser varandra och när klockan slog midnatt och fullmånen lyste så kraftigt, så kramades vi hejdå och stöp i säng.

Fjärdedag Jul! Och detta ljuvliga gästande. Vår senaste familjemedlem. Ännu en liten stjärna att älska. Så rikt. Om jag njöt av att få gosa bäbis, få lilla M att somna i famn? VAD får dig att tro det!? …. 😉

Till kvällen lämnade jag man och barn hemma, drog på mig kappan jag inte haft sedan Bertil låg hemligt i magen.. susade till grannbyn med Mor, syrror och syskonbarn.. till kyrkan, för en sagolikt vacker Julkonsert.

Idag är det Femtedag Jul… och jag går bara runt här hemma och gottar mig, i känslan av denna jul. Enorm tacksamhet. ”Tänk, att vi fick en jul där alla bara äntligen fick ses, kramas och umgås”. Sannerligen årets största julklapp!

Hoppas så att ni haft det gott i julen, att ni har en liten stund över att bara slå er ned och sakta in lite nu.. knyta ihop 2023-säcken och våga drömma, inför det nya året.. det är något jag lägger lite extra krut på just nu.

Tills vi hörs igen; ta hand om er!

Emmeli