Bara en halv Påskafton kändes som aaalldeles för lite hemmahemma-tid i min smak, så igår efter frukost tog vi stooj traktor med oss i bilen och åkte iväg till mina Päron och bästa lekvägen som finns. Det luktade vår ute och vi hade så himla, himla mysiga timmar i det där hemmet jag älskar.

Offa djaa! (Morfar dra!) …Det är väldigt tydliga instruktioner som kommer från Liten. Går ej att missuppfatta, om man säger så.

Någon var alltså mycket, mycket nöjd över detta utflyktsval och körde Räserrally för fullt. Mormor&Morfar, Torehunden och hans Päron, gick och bara log åt det där lilla livet som såg så himla lycklig ut. Och jag njöt, som den hemmahemma-älskare jag är. Ibland vill jag bara komma hem och känna mig som Lillan för en stund, det kommer nog aldrig någonsin växa bort. Och det är heller inget jag strävar efter. Ibland är det helt enkelt bara så himla skönt att få komma hem och vara E. Och bäst är, när pojkarna är med och jag i den där stunden också får vara Mamma och Fru. Bästa som finns!

Sen drog vi till med årets första Altanfika. Hur mysigt som helst!! Skinkmacka och kaffe för dom stora och Liten åt Mormors köttbullar och makaroner till lunch.

En bit syrlig citronpaj från dagen innan mumsades också. Till skogshallon, jordgubbe och gräddklick. Och en kvist av den där stora citronmelissen jag köpte till Påskaftonsbjudandet av pajen, men som jag glömde att överhuvudtaget ta fram. Jag älskar den där pajen!

När Liten skulle sova så drog vi ut på långpromenad hela gänget. Då hade även Pia (Sisse moster M, som inte alls heter Pia men som han helt sonika stensäkert tycker heter Pia) och grannkompisarna anlänt och vi var ett trevligt gäng!

Hela Lilla Familjen.

Han och jag, och så en sovande unge i vagn och en sovande i magen (som oftast när jag är i rörelse.. annars är det nån slags Lille-Skutt-Unge där inne!). Tänk att vi om bara några månader är fyra stycken i familjen. Samtliga här ute i Stora Vida Världen, alltså. Mysigt!!

Så efter en drös timmar där hemmahemma, rullade vi hemåt Drömgården igen. Fortsatte efter vägen vårt helt gaaalna fönsterfunderande. Om ni bara visste, alltså. Vad det velas och grubblas. Inget problem alls. Men ändå något som ger oss lite gråa hår. Det finns så många fönster som är vackra. Nåja, det blir nog bra det där till slut.
I ett nafs hade vi sedan duschat och rosat morsans kinder och klätt oss Påskdagsmiddagsfina och traskade till Farfmor&Farfar.

Liten körde på softstyle i favoritplyschmysen och snyggaste stövlarna han vet. Så landade vi hos Svärisarna och åt en så otroligt god middag tillsammans. Även Gammelfarfar och hans gulliga M var där. Trevligt och gott och ännu mera hus- och fönsterfunderande…

Rakt igenom, en väldigt, väldigt härlig Påskdag! Som doftade vår och bjöd på räserrally och husdrömmande.

Lillafrun