Äntligen!
Till skillnad från förra årets fönsterbyten som började redan i slutet av januari, så har vi istället pepprat med målning och väntat in snösmältning, vilken vi inte direkt behövde vänta på förra året. Fräsig vinter i år, minst sagt! Idag är Svärfar här och hjälper mannen med dom allra första bytena. Så fantastiskt roligt!
Vårt Vackerhemmas (som S kallar hemmet) allra fulaste sidor… och dom som behöver brädfodringen allra, allra mest.. En härligt (ful) Förebild!
Visar er ritningen på hur fönstren kommer placeras så får vi verkligheten ”lite” senare… det tar ju sina månader det här, det vet vi. Men så vackert det kommer att bli till sist!!
…
Dagens Lördagsbestyr här hemma på gården, alltså. Första fönsterbytena. Jag vet faktiskt inte hur många snickarna tänkt hinna.
Jag och barnen hjälper till på bästa sätt idag; åker till älskade MammaMormor och PappaMorfar. Jag läängtar dit. Längtar efter att krama päronen och igen och igen säga tack för i onsdags och tack för att ni finns. Jag ska erkänna att jag är lite skärrad ännu och känner efter prick hela tiden om det är något nytt på gång. Och M frågar ungefär var femte minut hur mår du Emmeli?. När jag fick hittills kraftigaste migränanfallet jag haft, i påskas, så var jag beredd på att få ett regn med dagar av fler anfall eftersom det varit så med både S och J i magen. Men det kom ju ingenting mer då. Förrän nu då, veckor senare. Så nu vet jag inte vad jag ska vänta mig. Kan inte förbereda mig alls. Finns inga slutsatser att dra.. vad jag kan ha gjort, ätit, eller så innan jag får det. Bara hoppas på det bästa nu, mao.
Ta hand om er och hoppas att ni får en härlig lördag!
Lillafrun
Så himla, himla tjusigt det blir! ”Vackerhemmas” och ”Norra drömgården” är verkligen passande namn till ert fina hus! 🙂
Hoppas att du slipper fler migränanfall! Inte undra på att du känner dig skärrad… Det låter riktigt obehagligt!
Tack vad du är snäll 🙂 Det är väldigt mycket jobb men då det blir så fint så är det pepp som gör att det går så bra att orka med.
Å, jaa.. det hoppas verkligen jag med. Det var oturligt att M var långt från hemmet just den dagen, annars hade jag nog ringt tidigare och bett om hjälp.. eller jag hoppas det i alla fall (hur svårt kan det vara att be om hjälp liksom.. :/ ) . Händer det igen hoppas jag på att kunna mota skiten.
Hoppas du får en jättefin söndag!