Och så var det september.
En så himla älskvärd månad. Särskilt efter denna sommar, när vi verkligen haft Drömsommar och vissa stunder till och med lääängtat efter lite hög och sval luft men valt att njuta där och då, för att man ju veet att det där svala kommer så småningom. Och nu är den här… den höga, klara luften. Som är så fantastiskt god att andas.
Septemberlördag, då.
Tillsammansfrukost, pusselbyggande och kaffesörplande. Sen tog jag mina tre darlingar, vinkade Snickarpappan hejdå, och så drog vi ner ”och gjorde byn”. Jojo. Så fräsigt så. Mötte upp barnens Faster, Farbror och gullekusinerna. Hade lekparkshäng, knatade iväg och köpte med oss lunch för att återvända till lekparken igen… susade iväg för glassköp.. för att återvända till lekparken igen. Kusinkärlek så fin!
Det var myycket nöjda barn jag kom hem med till Drömgården efter x antal timmar på vift.
Då kom Mormor och Morfar och hälsade på och vi slog oss ner ute på verandan för ett slag i det ljuvliga vädret. Mysig stund!
Juni, som dukat upp ”mat” utanför sitt Lilla Vackerhemma. Dåndimpengulligt alltsammans!
…
Lergrytan stod i ugnen och jobbade på med vår middag, fylld av hel kyckling, potatis, kolrot och lök. Då dök en kär, kär vän till Sixten upp och hans rara familj. Massa surr mellan alla päron medan barnen virvlade runt en stund på gården som små tokar. Så lyckliga!
Och titta där; dom allra, allra sista fönstren på väg på plats.
En smått historisk dag. Jag vill nästan gråta. Mannen håller sig till det där lite mer coola. Men båda, är vi väldigt stolta, nöjda och tycker alltsammans blir så vackert. Till sist, är vi kräkless på fönsterbyten och brädfodring. Och längtar som tokar efter att få börja inomhus. ”Så nära som det är nu, så nära har det aldrig varit!”… ord vi sagt några gånger senaste tiden.
Efter den där så himla goda middagen (älskar såsen som man gör av skyn i lergrytan!!) susade jag iväg med tre trötta barn.. ut på kvällstur med Rymdskeppet, och duktiga, idoga pappan fortsatte. Barnen somnade på en grisblink och jag njöt av vårt vackra höga kusten, en så magiskt vacker kväll.
Det känns fint att ha september här.
Så mysig dag! Och du skriver så fint 💙
fina du!