Solen smygvärmer, det droppar i rasande fart från taken, vinden tar i, regnet faller, himlen är grå, himlen är blå.

Alltsammans liknar april och vi har februaridagar på vår gamla gård i norr.

En halvdag i stan, så flärdfullt. Barnens ögon lyser bland restaurang-pannkakor och köpessylt, galet ivrig tid i favorit-lekhaket, följt av slumrande i bilen hemåt drömgården.. där alla tre barnen sitter och trycker på sina nya par strumpor. Alla nöjda. Och päronen lättnadssuckande trötta.. vi orkar hur mycket som helst här hemma på gården, jag och M. Men sänd oss till en stad en halv dag och vi ser ut som två vimsiga ugglor. Löjligt lyckliga lantisar är vi.

Vi väcker blommor ur vinterdvala. Blommor delas, klipps ner och pysslas om. Ny jord strösslas. Allt följt av blomsterdusch.

Tjugo ompysslande ”gröna fingrar”. Tillhörande en mor. Och en dotter. I sällskap av en busig kattunge.

Jag promenerar med storasyster under mörk stjärnklar vinterhimmel eller mitt i ljusa dagen med solen tacksamt mot kinden. En liten bäbis ärver sin Storebrors basiluska.. är skör men tapper med sin snuva. Hänger mestadels på hemtama mammahöften. Storebroren träffar förskolekompisar några timmar två dagar i rad. Vi eftermiddagsmyser på storsängen, hela barnaskaran och den ganska så glanslöse modern. Den skäggige förärvsarbetar idogt. Till kvällen peppar vi varandra, och svettas genom olika utmanande träningspass. Kring köksbordet äter vi och pysslar hjärtekort tillsammans.

Kattpojkarna närmar sig med mer och mer kärlek och syskonrelationen syns. Vi blir så lyckliga över det. Tänk om allt katt-tjafs bara kan lösa sig till det bästa.

Ikväll känner vi oss alla så trötta. Snuvan är här och där i familjen. Gott att krypa ner i renbäddade sängarna och göra natt tidigt. Jag tar nattningen medan M gör ännu ett kvällsryck på övervåningen. Vid kvällssagan har jag stora pojken nära, en liten prins vid bröstet och en Juniflicka som gosar med sin mammas långa, ganska så slitna hår.

Alltsammans; Livet. -Mitt i livet. Varje dag är en gåva.

Lillafrun