Heej där!

Känner att jag nästan är lite för speedad för att skriva just nu, men jag gör ett försök. Ni vet hur jag är. Högt och lågt och allt däremellan. Och idag, har varit en så himla fräsig dag från början till slut. Började med lugn och mysig morgon med barnen. Efter skolskjutsen, så fann jag ett helt otroligt vacker barnsäng…. i en grovsopshög nere på byn. FYND! Kontaktade gulliga människan som slängt sängen. Och ”ringde en vän”, som kom med släp och fraktade hem skatten. Så, nu har Juniflickan en egen säng, för noll kronor!…. den ska bara fixas lite (haha!… som allt annat här hemma!). Därefter veckohandling och vidare hem för goda hemmabestyr.. och poff skulle vi ta lunchrundan med springande mamma och sovande småttingar och hämta hem Storebror från skolan.. jag frågar lite snällt min loppistokige pojke om han kunde tänka sig att haka på, till loppis.. och nog kunde han det, nog. Och ohooj som vi fyndande. Allt från gardinstänger, lampor, porslinsfat och hyllpapper…. till stolar, ännu en barnsäng och en hel rottingmöbel.. jag behövde ringa samma vän ännu en gång. Som nu i alla fall slutat för dagen och som tittade på mig på det där sättet bara han kan… ”du är knasig, men jag älskar dig ändå”. Så följde utvecklingssamtal med tvärstolt mor, middagsfix och ikväll har vi förevigat våra gullungar.. för att kunna framkalla och sätta upp på nya väggarna här hemma.. som tack för mammans påhitt, så myser ungarna nerbäddade nu med barnprogram och chips i små skålar. Ni må tro att det är fest! En otroligt energisprutande måndag! Sa jag att jag just vann ett par auktioner på tradera också? Puh, alltså. Vilken dag!!

Nuuu kör vi, Måndagshälsningen medan ungarna chillar! Innan nya veckans planer.. -Veckan som gick;

Jag konstaterade en och tre gånger. Att haricots verts (stavas det så?), dom önskar vi odla flera år. Så, så goda!

Junihjärtat bjöd in till lekdate. Omåttligt gullig och hjärtevärmande syn.

Och här. En bild från kvällen då jag, min galenpanna, plötsligt trodde att vi funnit vår katt som är försvunnen. Jag fick en bild skickad till mig, från djurhemmet vi kontaktat. Bilden på katten var så himmelens lik Fransson, så jag var bara TVUNGEN att få åka och försöka leta. Än om det var fyra mil hemifrån…. men till mitt försvar, så har ju en teori varit att kattstackarn som är försvunnen, kanske råkat åka med oss på ett öppet släp som vi körde söderut för 14 dagar sedan. Svärmor och Bästsväggan var med mig… hur många ställer upp på en sån sak? I sena, kalla septemberkvällen. Kolsvart mörker. Och vi var, mitt i iiingenstans. Kärlek på den. Dock ingen katt funnen… och efter mer analys, var det inte Fransson som vi fått bild på.. tyvärr.

Storebroren susade iväg på sina skoltimmar. Och här hemma påtades det då med ditt och datt för Minstingarna. Som att måla med vattenfärg.

Och Juniflickan pärlade nytt armband till sin älskade Moster. Vad som skulle stå på kortet, bestämdes helt och hållet av Skrållan. Ni må tro att mostern blev glad när paketet anlände storstaden.

Jag och min dotter och vår MammaMormor, hade namnsdag. Det firades med besök av Mormor och Morfar, chokladbollar och paket med sött loppisinnehåll. En ynnest, alltihopa. Att kunna ses, en vanlig dag.

Så blev det helg och jag bjöd familjen på nybakt till lördagsfrullen.

• 

• 

• 

Helgen fylldes med lite av varje. Som att ge hästarna ännu större hage, med nytt grönt att beta. Hela familjen samlad förstås. Lilla gänget satt och vilade mitt i.. gjorde dom rätt i. Sen njöt vi synen av betande hästar… så själagott, att få ta hand om dessa djur.

Vi fikade god äppelkaka tillsammans med Sväggan och gänget…. skrattade då gott åt den där ”crazycatlady-kvällen”, när vi ropade ”FRAAAANSSSON” mitt i ingenstans.

• 

• 

• 

Guldstunder med en unge i taget. Charmigt att vara alla, men också charmigt att få lite tumistid med varje liten. Spela spel (yatzy eller egenuppfunnet) eller gosa Farmor och Farfars gulliga kattunge.

Och så har vi premiärmustat och kära hjärtanes, så gott det blev!

Avslutade septemberveckan och helgen på sötaste vis. Barnen red sin ponny i vackra septemberljuset. Skrattade så dom kiknade, där världens snällaste ponny travade fram över åkern. Lilla Chippen, så du förgyller våra barns liv.

”Vad önskar du dig när du fyller år?”, har jag fått som fråga några gånger senaste dagarna…. ”att bara få fortsätta leva just precis såhär”, svarar jag. Tacksam. För livet. Varje dag.

Önskeplaner för septembervecka 38!

–Omfamna varje septembermorgon som den största av gåvor! … och nypa mig i armen, över att få HemmaMamma ännu en höst.

–Måla!

–Säga hejdå till fåren som nu ska hem och möta Herr Bagge. Buhuu så tråkigt.. hoppas vi ses igen, säger vi här hemma!

–Blogga!

–Fota samarbete!

–Skörda! på tur tror jag kryddorna i odlingstäppan står.

–Motionera i höstluft! (helt och hållet fantastiskt. Det behöver inte vara miiiilen i ett kutande tempo. Nej nej. En promenad är så himmelens gott nog. Snälla ni, hoppa INTE över att röra på er. Om ni kan, UNNA ER DET! Bland höstens färger, så är det andäktigt härligt. Cykla, gå, spring, etc… ANDAS!

Nu ska jag natta tre stjärnor medan pappan gör ännu en stöpa äppelmust! Vi ”prilliga Drömgårdare” önskar er alla en god vecka, så hörs vi, visst!?

Emmeli