av Emmeli | nov 6, 2013 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Jag och M, Liten i magen, Musik
Det är ju helt galet det här.
Jag blir som sagt både inskolad i musikäraryrket och hela den där ”lilla svängen” med att leva i en fembarnsfamilj. Nä, inte riktigt, men nästan. Det är tur att man inte blir fembarnsmorsa på en gång, tänker jag. Det är helt crazy bananas!
Idag har jag varit musikfröken. Det går bra för mig och jag är stolt över mig själv. Huuu, vilka läskiga ord att säga. Men, nu sa jag det. Hejja Mig! Nämen vad sa jag nu
Men nu är det onsdagkväll och jag sitter och stryker på magen.
Lite skrämd på dagarna av det höga tempot, att Liten snålar med sparkarna. Men så fort jag lugnar ner mig, som nu, då tas alla sparade kullebyttor igen. Och då blir jag glad. Och lugn. Jag älskar att känna det lilla livet röra på sig där inne.
Och det inte bara sparkar i magen. Det pirrar också.
För, om en stund ska jag få pussa på han med där ruffsiga håret, vassa skäggstubben och det är leendet som gör att jag glömmer tid och rum helt och hållet. Ja, han, ska jag få träffa. Jag längtar.
Under tiden jag väntar och längtar, så snicksnackar jag med er. Ni som gör att jag vill fortsätta skriva här i min dagbok, varje dag. Tack.
Och för att du ska få lära känna mig lite bättre. Så kan jag till exempel berätta att Storan helt och hållet är boven till min stil av inredning. Titta på bilderna liksom. Så vackert så man smäller av.
MÅ SÅ GOTT!
Kram/lillafrun
av Emmeli | nov 5, 2013 | Familj och Vänner
God morgon!
Det är inte så svårt att få en god morgon, med huset innehållande såna här godingar. Lille H är en riktig glädjespridare, med et tempo som heter full-fart-framåt-hela-tiden. Jag lyckades fånga några halvdimmiga bilder.
Ny dag, nya tag! Jag har ett stort gruslass i varje öga, det är fortfarande kolsvart ute och jag skulle göra mycket för att få sova vidare. Bara en liiiten stund. Men det går ju inte! På med en ny frökenklänning och tuta och kör! Så får det bli.
Kram/lillafrun
av Emmeli | nov 3, 2013 | Familj och Vänner, Laga, Baka, Äta, Liten i magen
…på mina preggo-cravings.
Satsumas, leverpastej, bröd med massa smör. Och morötter, juice och tacos. Men något jag tjatat om sedan i somras…
…det är lussekatter. Förstår du lyckan nu, när mamma serverar nybakta lussekatter???
Åh.
Soffan och jag. Och en lussekatt eller två. Och ett glas mjölk.
Åh.
Kram/lillafrun
av Emmeli | nov 3, 2013 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Träning
Nu har alla åkt.
Det är bara jag och päronen nu. Speciellt liksom, när hände det senast? När jag var tonåring och gick på gymnasiet och pluggade matte och fysik så ögonen blödde. Då.
Och så nu, några veckor bara. Men det är ju inte samma sak ändå, som när jag bodde hemma. Nu hälsar jag på liksom. Och Jag älskar känslan av att jag har mitt eget hemma. Att jag har en egen lya där uppe i norrnorr, tillsammans med en älskad man och ett babynest som än sålänge innehåller ett elefant-gosedjur men som snart ska fyllas med något mycket mer levande.
Men i alla fall.
I helgen har det varit familjehelg så det sjunger om det. Och familjens egna Nils Karlsson Pyssling, han älskar att vara med och hjälpa till i köket med sin mormor. Min mamma. Som jag också kallar för mormor, det är enklast så. När alla barnen är hemma i alla fall.
Nu däremot. När alla har åkt och det är så otroooligt lugnt här hemma, då säger jag mamma, såklart. Huset är nystädat och det brinner ljus här och där. Tänk dig den största klyschan framför dig; med eld i spisen, mat i ugnen, ljus överallt och en skön tystnad. Så är det. Jag njuter. 
Jag älskar när det är full rulle och alla är hemmahemma. Men rackarns vad skönt det är nu också 😉 hihi.
Jag har, för en stund sedan, kommit in efter en lång pw. Mannen höll mig sällskap genom luren och jag babblade, babblade och babblade. Tack. <3 Nu väntar 3 veckor av praktik på den kulturskola som jag ”växte upp” på. Häftigt, pirrigt och roligt! Praktik alltså, den som resten av min klass gör i vår, men som jag har tryckt in nu, av skäl du säkert kan räkna ut.
Ja. Rader av ord, där det ena kanske inte hänger ihop med det andra. Precis som i mitt huvud. Funderingar, helt enkelt.
Kram/lillafrun
av Emmeli | nov 3, 2013 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M
Nämen… En godmorgonpuss av mannen eller Lill-Stinta. Samma sak ju…
Nja. Inte direkt 😉
God morgon söndag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | nov 2, 2013 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten i magen
Redan.
Mannen har åkt norrut för jobb och mina mungipor halkade ner på en gång. Eller, han åkte ju i morse och jag har ju överlevt dagen, men nu börjar längtan att komma. Jag avskyr att vara ifrån honom. Jag avskyr det. Och ja, jag vet att det inte är ett dugg synd om mig och blablablalbalblalbalblla. Men det hjälps inte. Blä.
Att jag saknar, utrycker sig till exempel så att jag sitter och kollar på elitserien i hockey, fastän jag inte är ett dugg intresserad, bara för att jag kanske får se honom i tv-rutan. För ja, det är där han är och ränner nuförtiden. Och jo, jag är stolt som, bara den. Det är jag. Sen är jag tokpreggo också, ja det är jag, också. Och att börja gråta för ingenting. Japp, det kan jag. Hur lätt som helst. Säger någon M´s namn högt, då krampar hjärtat och jag får ont i kroppen av längtan.
Igår vid det här tiden. Då stod han och skar upp rostbiff till dom raringarna som inte älskar palt. Palten var för övrigt helt makalöst god och jag åt tills magen stod rakt ut som en ballong. Sen fick vi paltkoma, men lyckades hämta oss allihopa och hade sedan världens partylarty till sent in på sena natten (obs! Preggo-mått mätt!). Men, med bara familjen liksom, så galet roligt! Vad vi gjorde? Sjöng och spelade, såklart! Flerstämt, piano och gitarr och ett gäng önskelåtar avverkades. Rätt magiskt faktiskt.
Ikväll styr vi kosan, hela stora gänget, till äldsta systern och hennes familj. Lördagsmys väntar. Det gäller att ta vara på tiden när vi kan träffas allihopa, det är ju inte så många gånger om året som det är så, eftersom vi är utspridda ifrån norrnorr till huvudstaden.
Så idag är det lördag med mungiporna lite längre ner än vanligt, men ändå med ett varmt hjärta. Jag har ju världens bästa familj runtomkring mig. Och Liten i magen har jag också, som sparkar och virvlar som bara den. Att basta, det var liiite för varmt, tyckte Liten. Det visades med spark-kalas. 😉
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer