av Emmeli | sep 27, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Träning
Den där lördagsstarten gick inte av för hackor;
-pojkarna och jag, på solig långpromenad.
Jag kände mig helt enkelt lite såhär;
Efter mysig familjestund under morgonen så pussade vi sedan pappan hejdå.
Han är fasligt busy vår älskade pappa och man. Med dom orden sagda är vi både oerhört stolta, tacksamma och beundrande över hans framgångar… och så blir vi också lite väl längtiga ibland när det, som den här veckan, blir lite lite hela-familjen-tid. Med det jämnar ut sig, vissa veckor blir det mer av den älsklingsvaran, och andra lite mindre. Liten lider nog inte alls, han får träffa sina päron så att han blir less. Det är mest jag och M som sprungit om varandra senaste. Så jag längtarr helt enkelt efter min M.
Jag och S hälsade på Farmor och Farfar en sväng och så lekte vi hemma på gården. Efter lunch drog vi iväg med Pärlan. Hamnade här;
– hos älskade Mammamormor och Pappamorfar och Torehunden. Där det frissades träd och grejades med äpplen och kokades gryta och bakades äppelkaka och eldades löv och gudvetallt. Det var full fart!
Jag och Minimannen passade på att norpa lite nya färska blommor.
Och medan S hängde en stund med Mormor, så passade jag på att ge mig ut på en springur. Jag tog ut mig så att jag var som ett rödblommigt, vimsigt spöke en stund efter målgång.
Vi hade mysiga och goda timmar där i lilla byn. Vissa gjorde ett pyjamasklätt sista försök att bota febern med så mycket äppelkaka det bara orkades. Mormor hade ju precis bakat och jag tycker Liten gjorde ett smart val. Att i alla fall försöka…
Så landade vi hemma när kvällen var Liten-ska-sova-för-natten-sen och jag satt i salen med tända ljus och lyssnade på lillvännen som låg och snorsnarkade i storsängen.
Nu ligger jag här i sovrummet där solen strålar in. Väntar på att min lillvän ska vakna. Han har snörvlat på och småpratat, typ feberyrat, i sömnen i natt. En gång måste han ha varit vaken i sitt snack också. Då han satte sig rakt upp och tittade åt pappans sov-håll;
mäh! ä pappa? .
Jag blev så paff att han har sån koll, liksom. Så jag svarade va, vad säger du?
Ä pappa? , sa han igen och blev nöjd när jag svarade att han var på jobbet och kommer hem imorn.
S gör mig paff mest varenda dag nu. Hur mycket ryms det egentligen i en sån där liten kropp och knopp?
Det ser ut att bli en vacker söndag-
kaffebryggaren har jobbat färdigt och jag ska ta dagens första, dagens bästa, kaffekopp till dom nyvärmda bröden jag var i frysen och hämtade för en stund sedan. Så lyxigt med som-nybakt varje dag. Och snart, snart rullar nog vår älskade M in på gården och vi kan ha en mysig hela-familjen-söndag tillsammans.
Må så gott idag! <3
Lillafrun
av Emmeli | sep 13, 2015 | Familj och Vänner, Liten ett år, Mammalivet, Träning
Och så var vi hemma på gården igen;
Jag och min älskade unge. Just nu sitter vi i finsoffan och har det gott. Liten ser på sitt favoritprogram på svtplay (Bondgården. Massor av traktorer och djur. Sånt är toppen!) och jag sörplar lite kaffe och dagbokar. Och så konstaterar vi saker, som att vi ägnar alldeles för lite tid här inne i salen. Det måste det bli ändring på.
Vi blev hemskjutsade av världens bästa tidigare idag. Precis i sovtid för S. Så när Minimannen sov i vagnen kunde jag passa på att dona lite här inne och sedan måla ännu ett varv på det där skåpet som är mitt evighetsprojekt.
Och nu sitter vi alltså här, i finsoffan och myser. Vi har haft en så himla mysig helg.
Så förbenat lyxig. På alla sätt.
Sköna stunder i Finsoffan.
Spelande på älskat piano, efter noter från min gamla Farmor. 
Morgonpromenader runt vackra Tommelmon. Pappagrillad lunch. Goda mammalagade middagar. 
Lek och friskluft i mängder. Massa tid med lillvännen.
Träning i Pappas Hardcoregym.
Årets första smuliga äppelpaj.
Liten har matat Torehunden med godis och myst med sin Mormor och Morfar.
Helt enkelt en så himlafin helg.
Tack älskade Päron. <3
Lillafrun
av Emmeli | sep 12, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet
Att ha en Morfar.
En sån som leker med en, springer full-fart-framåt med en. Skjutsar i skrindan tur på tur. Har oceaner av tålamod och som låter en vara med på alla möjliga påhitt. Det, är lycka om något.
Liten har inte ”bara” oss; mig och M. Utan en hel Storfamilj, på både min och mannens sida. En Storfamilj som liksom omsvärmar Liten med så mycket kärlek att det inte finns någon hejd. Det är en sån trygghet och hjärtefin känsla för oss Päron. Att vara älskad och omringad av kärlek och trygghet, det är ju bästa som finns.
Mitt hjärta går av på mitten när jag tänker på hur otroligt tvärtemot det är för många andra barn. Precis just nu. Ute på svarta havet med blixt-snabbt-tickande småhjärtan. Tickandet beror inte på att dom har sprungit och jagat sin Morfar. Tickande beror på en oerhörd rädsla.
Världen är inte rättvis. Och det gör ont.
Jag är så förbenat tacksam att min unge får ha det så här, som han har det. Med en Morfar och en massa andra runtomkring sig. Trygghet och kärlek i överflöd.
Det, är lycka om något.
Lillafrun
av Emmeli | sep 12, 2015 | Familj och Vänner, Liten ett år, Mammalivet
Och vips var vi i den där Lilla byn som jag alltid, alltid kommer att kalla för mitt Hemmahemma.
Vi hänger hos MammaMormor och PappaMorfar och Torehunden. Har det hur bra som helst. Det känns så himla lyxigt att få komma hit. Vi blir ju liksom lite, lite sällskapssjuka när mannen är iväg precis hela helgen. Strandade är vi ju också eftersom M har Pärlan. Sen är det helt sonika tvärmysigt att vara här. Och tänk! Förra året vid såna här helger, då var vi strandade i och kring lilla Lyan uppe i Norrnorr. Vi hade det alltid väldigt fint där också. Men det är hur härligt som helst att bo så här nära familjen. Att min älskade Papps bara kan komma och hämta oss, mig och Liten, och så får vi en världsmysig helg i älskad by.
Det är lördag och vi har startat den med en Tommelmorunda, hela gänget.
Morsan med snor på halva glajjan.
Innan vi var hemma ville någon gå själv… trots att skorna inte var medpackade.
Han är min stolthet, den där ungen.
Nu väntar hotellfrukost á la mama och den går inte av för hackor!
Vi har en lite finare sortens lördag, helt enkelt.
Hoppas ni får en god lördag!
Lillafrun
av Emmeli | sep 10, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Shopping, Tips på träningspass, Träning
Det där var igår;
Onsdag. Först lite sånt där fix som på bilden och sen drog vi iväg mot stan.
Provkörde en bil som var mer som ett rymdskepp än något annat. Mannen såg ut sådär efteråt…
Så åt vi god lunch innan vi drog en shoppingrunda på stan.
Både Morsan och Liten fick sig lite nytt. Så fort vi kom in i klädbutiken hörde Minimannen musiken som spelades och började digga. Sen drog han till en avdelning han verkade gilla skarpt. Klämde och kände och var så, så koncentrerad….
Nånstans kring mellistid stod vi i en lång kö, sista ärendet ut på stan. Och där, ruttnade någon liten Minimänniska ur. Svettning på päronen- check! Händerna fulla, lång kö och så en unge som sparkar bakut på det.. puh. Mellis löste saken lite senare.
Så då drog pappan iväg på viktiga-grejer-möte och jag och Liten körde till med en storhandling. Vi gjorde det ohyggligt bra tillsammans, må jag säga.
Både jag och S somnade på vägen hem i bilen. Det tar ju på krafterna sånt där.
När vi kom hem fyllde vi kalla trappan upp på övervåningen med alla rotsaker vi shoppat för lite och ingenting.
Minimanen körde med sin traktor han fått av morsan under dagen.
Och jag kikade på det höstfina plaggen som shoppats. Coola brallor och tröja till S, va? Morsans kläder får ni väl se på, här framöver.
Och äntligen fick Liten sin sista bokstav till sitt namn. Förra året, då namnet var tänkt till dopet, var jag visst så snurrig att jag stavat hans namn fel. Hade glömt T:et. Men igår, drygt ett år senare, fick han bokstaven. Bättre sent än aldrig…
Och titta här!
Min vän Clas Ohlsson hade fina lampor som jag inte kunde låta bli. En till sovrummet och en, med fyrkantig fot, till köket. Halvbilliga och väldigt fina!
Efter ännu lite mer hemmafix drog jag och Liten iväg på motionsrunda och när vi kom hem, hade vi finbesök;
Av älskade människor och älskad hund.
Torehunden åkte ju hem på måndagnatt, då hans päron kom hem från varma landet, semesterfräscha så det förslog! Och igår fick vi återbesök av vår fyrbente vän och även världens bästa Päron. Vi hade en mysig stund tillsammans och Liten njöt till fullo.
Det var onsdagen,det. Ledig men med full fart!
Och idag har vi torsdag och vi har jobbat och varit på Förskolan. Jag åkte hemåt byn i räserfart men hämtade inte S på direkten….Han sov fortfarande. Vi vill att han ska vakna där så att det inte blir så snurrigt för honom. Så Föris skulle ringa mig när han vaknat.
Jag hann starta ett träningspass. Två, nästan tre, tabatablock innan telefonen ringde och jag gladeligen skrotade passet och drog iväg. Älsklingsungen hämtades och kvittrade som en fågel när han kom hem på gården.
Det är lyxigt att ha ett eget äppelträd säger S. Då kan man gå och tjuväta äpplen mest hela tiden. Särskilt såna här dagar som är som sommar fastän det är September och solen är varm och vi njuter så att det står ut genom öronen på oss.
Och på försök två så blev det ett fulländat träningspass. Dom första blocken fick bli min uppvärmning, sen gasade jag på med 7 block till som ”det riktiga passet”. Vedervärdigt jobbigt med icke nådiga övningar.
Block 1 Höga knän + Armhävningar
Block 2 Utfallshopp + Axelpressar
Det var ”uppvärmningen” som ju inte var menad som uppvärmning så jag var liksom redan början till slut där.
Hämtning av Liten-break.
Nytt pass;
Block 1 M-hopp + Tricepspressar
Block 2 Upphopp med vikt + Russian twist
Block 3 Upphopp + Rygglyft
Block 4 Burpess + Bicepscurl
Finaler;
Block 5 , Block 6 ,Block 7. Ett halvt varv av alla övningar. Totalt 9 block alltså. Ja, nästan 10 om man räknar med det som jag inte hann färdigt innan hämtning.
Alltså. Jag älskar det här livet! Småbarnsliv och jobb och gård och hej och hå.
Nu blir det gott med middag hos Svärisarna. Mannen ska bara komma hem från sin löptur först.
Ha en fin kväll!
Jädrar vilket långt inlägg det här blev.
Lillafrun
av Emmeli | sep 2, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner
Det är onsdag och morgonen är tidig.
Jag och Torehunden beger oss ut tillsammans, ser dimman lätta, i vanlig cirkuslivet-ordning. Denna morgon var lite mindre grusig i ögonen och dessutom hade jag skrattet bubblande i bröskorgen, från igår.
Min Septembermånad började med en lång och rätt mastig arbetsdag. Ohyggligt trött i huvudet åkte jag hemåt, mötte världens finaste pojkar och efter en stund kom dom jag längtat så himla, himla mycket efter; mina allra, allra närmsta vänner. Ni vet, Idan och Bobban.
Älskade M hade lagat helt otroligt god middag och kvällen var bara så jädrans härlig.
Tröttheten försvann och vi åt och pratade och åt och pratade. Det delades paket åt kors och tvärs åt såna som hade tagit Examen och sånt. Och så kramades det, och sörplades kaffe. OchJag skrattade så att jag grät,såklart. Flaxade med armarna och kippade efter andan. Det gör jag ju alltid med dom där. Älskade, älskade vänner.
Där i mörkret skulle vi få till en bild på oss alla tre också, precis innan vi sa Godnatt och Love you!! och vi ses snart!! Den där bilden, här ovan, gillar jag bäst.
Tack för att Ni finns, I och B. <3
Lillafrun
Senaste kommentarer