av Emmeli | okt 11, 2014 | Emmeli funderar, Liten 7-9 månader
Idag har vi haft en sån där lördag, bara jag och Sixten.
Det är förstås lite tråkigt när M sticker iväg på jobbuppdrag just när det är lördag. Men istället är han ofta helledig på fredagarna och vi hinner samla helg tillsammans, i alla fall. Dessa lördagar har blivit mina och Litens bara-vi-dagar. Idag har vi varit ute och gått. I 2 grader och rusk. Vi skippade gungandet, alltså. Någon liten myste hellre i sin varma overall i vagnen och någon annan gick så fort hon kunde för att hålla värmen. Sedan dess, har vi bara hållit oss inomhus. Hängt tvätt och lagat Minimannen-matlådor. Och jag har spelat piano och Liten har diggat. Och så har vi dansat och rejsat runt med den där mackapären på hjul. Den som gör att lilla polarn nu kan börja öppna och dra i lådor och skåp… hoppsan sa.
Och så blev vi så trötta att vi dippade ihop på golvet.
Det är så förundrande, det där livet. Plötsligt är dragande av barnvagn, blöjbytande, lagande av bäbismatlådor och allt sånt där, det mest naturliga jag kan tänka mig. Han är som det allra, allra bäsa kompisen. Bäbisen, menar jag. Min lilla polare. Nu ska vi tända ljus och starta lördagsmyset.
God kväll!
Kram/lillafrun
av Emmeli | okt 11, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 7-9 månader, Lyan
Det är ju så väldans mysigt med helg.
Igår startade vi den med fredagsmys, hela familjen. M hade lagat världens lyx- och brakmiddag och det vara bara så gott att jag inte hittade orden utan bara satt och gjorde konstiga miner och sa MmmMMm! Just då, sov Liten och lät sina päron ha middagen bara för sig själva. Liten är ingen drygtyp att ha vid middagsbordet, tvärtom. Han sitter mest och hejjar på och hoppas att få smaka någonting. Men det vara bara väldigt mysigt att det bara var jag och M, precis igår. Vi satte oss ner och låtsades att vi var på restaurang.
Tapenadefyllda crustinis. Ugnsrostade rotsaker. Fetaosgratinerade rödbetor, både polkabetor och vanliga. En himmelskt god sallad. Dom där köttabitarna som smälte i munnen. Och så tzatzikin. Alltså… den kunde man äta med sked. Höstmörk, småsuddig bild. På en middag som var i klassen man-hittar-inga-ord-för-hur-gott-det-var-klassen, tillsammans med min bättre hälft.
Sen förflyttade vi oss Till salen, som farmor skulle ha sagt.
Tände ljuskronan och landade i sköna soffan under filten. Tillsammans med en fredagsmysande bäbis, Alvestaglass, den med vanilj och kolasås (kolavipparrr så god den är!) och varma hallon.
Ja. Det där var en himmelsk mat- och mysfredagskväll. Jag och M fick både tid för oss själva, att hinna prata om allt och inget och bara vara han och jag. Och dessutom fick vi tid, hela familjen, att vara vi tre och dansa till favoritmusik och ha fredagsdisco. Liten var lycklig och på partyhumör och sedan blev han tvärtrött. Som du ser på bilden. Så trött att han idag bestämde att päronen skulle sova till strax innan 10. Alltså.. hoppsan hejsan, vilken sovmorgon!
Helg. Förbenat härligt. Tyvärr pausar den för vissa, en älskad man till exempel. Men Jag och Liten ska mysa vidare i det här gråa survädret. Mamman är sugen att gunga och bäbisen säger att han kan offra sig att följa med. Han är för rar, den där Minimannen.
Idag är det lördag. Och den ska vi ta vara på.
Ha en fin dag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | okt 10, 2014 | Dagens outfit, Emmeli funderar, Hem och Inredning, Jag och M, Lilla familjen, Liten 7-9 månader, Lyan
Åhåå, det är helg!
Skönare fredagsoutfit får man leta efter; bästa jeansen från Lager 157 och den finaste koftan jag vet, stickad av världens bästa Svärmor. HÄR finns fler bilder på denna hemstickade skapelse, då hade jag en bäbis i magen minsann! wow. Så galet att tänka att det var Sixten som låg där i.
Helg, vänner. Helg!
Så jädrans fint det sitter nu. Denna vecka skulle ju vara en vilovecka sa vi. På ett sätt har det varit det, men på ett annat, inte alls. Men nu, har jag lagt mig med benen högt, med lillmacen på magen, dagbokar och lugnet är totalt. Bäbisen sover eftermiddagslur, jag har precis sagt high five och trevlig helg! till min käre skrivarkompanjon, ja några timmar skrivande har jag haft idag också, och nu är det bara helg. Och mannen är hemma igen.
Han kom hem i förmiddags. Doftade regn, var alldeles ruffsig i håret och såg alldeles lycklig ut där i dörren. Han hade längtat efter oss, och vi efter han. Både jag Liten blev överrösta av pussar och kramar. Och Liten visste inte huuur mycket han skulle visa sin pappa hur kär han är i honom. Slet och drog i håret och pussades sådär med gapande mun och klättrade och myste.
Jag hade surrat om att hallonröda nejlikor till köksbordet skulle vara fint. Är det där nejlikor?, frågade han lite nervöst när jag öppnade blompapperet. Och visst, var det det. Han hade lyssnat på mitt surr och snappat upp. Den där mannen alltså.
Nu står han vid köksbänken och verkar ha något storslaget på g. Tsatsikin står ute i kallvädret och gottar till sig. Han har köpt en massa goda ingredienser, såg bland annat fina bitar av entrecôte som ser ut att kunna smälta i munnen. Jag ser så fram emot middagen ikväll. Jag ska få vara prinsessa och bara ligga här och vänta på ett maten är klar! för det är jag tydligen värd efter att ha gjort 1000 saker senaste dagarna. Och jag säger faktiskt inte emot på den, att ligga här med benen högt, menar jag.
10 vita rosor fick jag också. Inte klokt. Vilken lycka. Bredvid vasen står en ljuslykta som är en ny kärlek. Den fick jag i födelsedagspresent av älskade.
Ikväll ska vi bara lata oss och göra ingenting. Äta god middag och mysa i soffan. Håhå, vad gott och vilken ljuvlig start på den här helgen.
Trevlig helg till Dig!
Kram/lillafrun
av Emmeli | okt 10, 2014 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten 7-9 månader, Lyan
Fredag?
Så förbenat skönt att det är svårt att tro att det är sant.
Här vaknar vi med ett strålande fredagshumör. Vi har klarat så många saker den här veckan. Egentligen var ju veckans största mission att våga sova och vara hemma helt själv, från tisdag natt till fredag förmiddag. Men vi har tusiken inte hunnit tänka på att vara mörkrädd eller orolig över saker. Och det, har vi dom där äckelpäckena att tacka för. Åååh, taaaack äckelpäckena!
Det är fortfarande superhurvigt väder ute och träden ser långa, smala, gamla och gråhåriga ut. Höstrusk, helt sonika. Men här inne spelar vi mys- och må-bra-musiken och ligger fortfarande och morgnar oss i storsängen. Tokigt, jag vet.
Det är ju så väldans skönt med nybäddat, alltså. Favoritleksakerna är framme. Och idag, ska vi bara göra så liiiite, liiite som möjligt. Äta frukost. Det är ju en bra grej. Så det ska vi göra. Och vänta på att världens mest älskade man ska komma hem. Det ska vi också göra.
Önskar dig världens bästa fredag!
Kram/lillafrun & Liten
av Emmeli | okt 9, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Liten 7-9 månader, Lyan
God torsdag från anticimexteamet!
Jag och Liten, alltså.
Vilken galen dag jag skaffade mig igår. Ja det var faktiskt helt och hållet mitt val av hur jobbig den blev. Men jag fick liksom fnoskler och tyckte att allt med tyg på kändes äckligt så ja, vi jobbade på. Om man säger så.
Sent igårkväll stod jag och strök nytvättade kuddfodral och gardinerna som värmts under dagen (Att stryka är också ett sätt att döda eventuella äckel. Så typ dyra, tunga, gardiner man helst inte vill tvätta, kan man stryka!) och så hängde jag upp dom i det nyputsade fönstret i vardagsrummet. Sen kröp vi ner under alla täcken, med regnet som smattrade mot rutan. Vi kände oss väldigt duktiga, där i mörkret. Och somnade, på en gång.
Gulligare hjälpreda får man leta efter!
Idag vaknar vi i storsängen tillsammans. Liten ligger och stryker sin mamma i ansiktet med den där lilla handen som gör att jag smälter av att bara titta på den. Det är torsdag och förutom att fortsätta med operation Vi tvättar/stryker/vädrar/städar/värmer/fryser och proppar lavendel överallt, så har vi även ett gäng skrivartimmar framför oss.
Vi längtar lite efter pappan, det ska erkännas. Han, som jag vet var alldeles nyrakad innan han for igår. ”För att då är det sådär perfekt till på fredag, som du vill ha det, älskling”. Åh,min M. Han är bäst. Jag har sagt det förut.
Så vi har torsdag. Proppar tvättmaskinen med alldeles för stora saker, sörplar morgonkaffe, laddar för skrivartimmar och så längtar vi lite också.
Må så gott!
Kram/lillafrun
av Emmeli | okt 8, 2014 | Liten 7-9 månader
hej, det är jag.
Jag fyller 7 månader idag. Inga konstigheter. Känns precis lika härligt i kroppen som igår.
Jag har lärt mig så väldans mycket senaste tiden. Sitter ståtlig som en prins, har ju suttit i två månader men nu är det liksom klass-ett på det hela. Och så stegar jag på i min gåstol, kryper runtrunt, bakåt och alldeles strax framåt. Och! Jag har börjat äta matmat. Mamma har haft väldigt jobbigt med det här steget. Något hon nog inte kunde ana hur jobbigt det skulle vara och kännas. Men nu har jag fått henne, äääntligen, att förstå att jag ju inte har övergett henne på något vis. Jag vill bara ha sån där cool för-stora-pojkar-mat till lunch. That´s it, liksom. Och att dricka i min pipmugg, det är livets fest. Vatten, såå gott!
Annars rullar livet på. Mamma och pappa har hållit på som dårar här senaste dygnet, dom har burit ikea-kassar på ikea-kassar, proppfulla av kläder och textilier. Värmt och värmt och värmt. Och ja nu flög ju pappsen ner till huvudstaden i morse, så idag har mamma grejsat på själv när jag har sovit. Och hon har gjort det bigtime, om man säger så. Kläder, gardiner, mattor, kuddfodral, plädar. Rubbet är liksom smått ihjältaget av antingen värme eller tvätt eller också ligger det förpackat i påsar i frysen. Mycket jobb i förebyggande och utifall att-syfte. Det är ju bra. Men hon har svettats lite, morsan. Gått som en tokstolla, fram och tillbaka till tvättstugan. Bokat tvätt-tid på tvätt-tid, allt för att komma åt torkskåpen och kunna värma ihjäl eventuella äckelpäckel. Jag låg i vagnen, med gardiner ovanpå mig och i korgen under mig låg stora ryamattan. Jag applåderade lite åt morsan när hon åbäkade sig in i tvättstugan på egen hand.
Men i alla fall. Pappa är bäst. Det tycker mamma också.
Och vet du!
Jag har lärt mig pussas också. Äntligen. Kära nån, alltså. Jag vet inte hur mycket övning mamma lagt ner på detta. Får mamma puss? Får mamma puss? Får mamma puss? Får mamma… OKEJ DÅ!! , sa jag till slut Så från och med igår, kan jag pussas. Slänger huvudet mot mammas ansiktet, gapar så stort jag kan och så kör jag. Ätarpussar. Och mamma smälter varje gång och gör fåniga ljud. Så jag kör på, minst 10 i rad.
Och allt som händer skriver hon upp i min När jag var liten-bok. Alltså, jag menar ALLT. Men det kommer nog vara asaroligt när jag blir stor, när jag kan läsa själv om hur jag var, vad jag gjorde, när jag lärde mig saker och ting.
7 månader alltså. Känns som en alldeles förträfflig ålder på en ung Miniman, måste jag säga. Mamma och jag har firat dagen med långpromenad, bokläsning, sångstund och så en massa vi-låtsas-att-vi-är-anticimex-göra.
Kram/Liten
Senaste kommentarer