Jag vigde min måndag till att handla, laga extramycket mat, plocka blommor och binda till liten bukett. Sen susa iväg med hela alltet för att på något sätt försöka underlätta för ett gäng finmänniskor som behöver extra pepp och kärlek just nu.
Till kvällen var jag och Lillminsting ute på svettig nattatur.
På tisdag såg det ut såhär på bron efter en dag av lek och stoj.. och ett par dagläger-packningar kastade över hela alltet.. storasyskonen hade haft sin första dag på Skaparlägret i stan.
Gurkgardinen fick flytta från köksfönstret och ut till växthuset. Och dagen avslutades med lägeravslutning och vi övriga i familjen fick vara med. Fy tusan så härligt, att vi har lägerstora barn nu, det är mig så otroligt kära minnen.. alla söndagsskolesöndagar, alla scouttorsdagar, alla sommarläger… minnen och lärdomar såå goda, för livet!
Ljumma sommarkvällar. Bland det bästa som finns!
…. veem ids ta hand om disken då, liksom?
Näeh, nu var klockan nästan midnatt, igen.. och jag struntade i plock och disk och bara slog mig ner här istället. Med kvällsfilen och älsklingsvyn.
Vi kalasbakade. Den här hallonkakan är såå god. Receptet har du HÄR, ifall du blir sugen att prova den!
En utav dom sista juninätterna…
I en utav rabatterna vid entrén dök denna akleja upp.. den har mor drivit upp och visst är det otroligt söt?
Otroligt söt, det var också just vad Sveakatten var, där hon satt och tokglodde på en humla som gottade sig i blombuketten.
Tack åskskuren! För att du vattnade jorden… och dessutom gjorde att tvätthavet med viktvätt försvann.
Bada i sjön, vattna tomaterna, äta en glass till och turas om att gunga i nya sköna gungan där ute på verandan. Sommarlovande… oj oj, så härligt!
Den sista junidagen. Barnen lämnade hemma på gården med Mormor och Morfar.
Medan jag och den skäggige drog iväg till grannbyn för att göra något utav det mest ledsamma vi varit med om. Samtidigt, en så himlavacker stund.
Dränerade på energi tog vi fredagkväll. Olof var stencool, i vanlig ordning. Och Farmor och Farfar var världssnälla, i vanlig ordning. För plötsligt ringde dom upp om spontanmiddag.. bara att knata lilla vägen, sedan framme. ”Fy” farao.. vilken livetlyx, med våra fyra päron nära. <3
Den första julidagen. Blåsig och med svalare luft. Skööönt. Perfekt väder för ponnytur ute på stubbåkern.
Juni önskade sig också ett flak på trampbilen. Pappsen fixade ett sådant och sen var lillungen såå pepp på ”att arbeta”.
”Haar ni nå jobb?”, sa hon kavat. Iväg det sedan bar, med tvätt fulla ”bagaget”, mot tvättställningen.. älskar hennes energi!
Veckan avslutades med sötaste sortens gudstjänst. Den där byn barnkör sjunger för fulla halsar. Den skäggige spelade gitarr till och jag nöp mig lite i armen. Att dom där är mina, tänkte jag… både ungarna och deras gitarrspelande Vackerpappa.
…
Idag är det måndag.. en första julimåndag. Och vi kliver på vårt TillsammansSommarlov nu…
Vissa delar av vår vardag får helvila, medan annat tuffar på, men i lite lägre takt. Som arbetet kring vårt lilla småbruk. Vi är två människor med mycket energi och att ”bara göra ingenting”…. är inte vad vi högst önskar. Att vi däremot nu har ett pärlband av dagar tillsammans med barnen, att helt och hållet fylla med sånt vi tycker om. Det, är så oerhört lyxigt. Vi älskar vår vardag, men det ska bli gott med lite rutinbryt, lite extra återhämtning… och att få längta till vardagen, som vi älskar så. Skörda hö, eftermiddagsvila, galoppera genom skogen.. bada, äta glass och leka massor med kompisar. Det är några Tillsammans-Sommarlovsönskningar… kanske får vi, efter några månader av totalt stillastående, lite fart med tvättstugebygget?
Nu börjar dom Sommarlovande Drömgårdsrapporterna och önskeplaner/att göra-listor i slutet av måndagsinläggen, får vila till hösten.
Önskar er alla en god julivecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
Det långa utplanterings- och direktsådds-marathonet!
Vi har hjälpts åt. På olika sätt.
Tack hästarna för skitbra skit osv.
Stekheta stunder och myggsvärmande, sena kvällsstunder. Ja långt in på juninatten har det donats.
Bädd för bädd har vi tagit oss framåt.
I år önskade jag skapa bäddar med ännu mer blandning av blommor och ätbart.
Som att samsa kål med blåklint och persilja.
Eller grönkål med ringblomma och vajande vädd någonstans i mitten.
Jag är så tacksam för alla fina kålplantor som jag fått av vår vän. Vi byter hästskit mot kålplantor av finaste slag. Väldans bra!
Nu var det dags för ett redigt direkssåddspass. Hela familjen samlad och på hugget!
Barnen petade världsvant ner favoriten ’Norli’, sockerärtan dom inte kan få nog utav.
Och titta här;
Lillminsting!! Mammas älskling, också med i år och bidrar i odlandet. Från jord till bord. Så viktigt att lära sig, tycker vi.
Livets första lilla sockerärta, i hans lilla, lilla hand, nerpetad. Så mycket lycka i den lilla kroppen.
I år har vi sockerärter i alla dom yttersta bäddarna. Fyra rediga rader.
Nej just det! Tre rader blev det. Den fjärde ytter-raden, petades en annan favorit hos barnen ner, nämligen harrisar!
Alla bäddar täcks, för fuktens skull och för att vi ska slippa rensa sådär grääsligt (höhö) med ogräs. Bäddar om alla småplantor. Och i bäddarna där vi direktsår i rader, gör vi helt enkelt bara en fåra i täckningen, så man når jorden att strössla frön eller petar ner ärter och böner i.
Då potatislandet utvidgats ytterligare i år och dessutom givit plats åt några rader för jordgubbsplantorna, så behövde vi fräsa ännu ett litet trädgårdsland. Till alla morötter, rödbetor och dillen!
Potatisen har kommit upp så fint, men det ser inte så bra ut för det lilla rotsaks- och dill-landet.. mest ogräs som orkat sig upp. Det har ju varit och äär, såååå torrt!!
Vi får se hur det går…
Ja, som vi har planterat. Kruka för kruka. Och sått. Fröpåse efter förpåse.
Ni minns att mina luktärter tvär-frös en plötsligt för svinkall natt? Men se, det äär ju inte för sent att så luktärter i mitten av maj, inte alls. Faktum är, att jag tror att jag kommer revidera min luktärtsplan till nästa år och hålla mig till att peta ner dom i maj och inte tidigare än så.
Det jag däremot önskar vara lite tidigare med än vad vi hann med i år, är direktsådden.. men, livet, ni vet! Det är bara att åka med och nu blev det någon vecka senare.. nåväl, liksom! Det kommer nog inte göra så stor skillnad i slutändan ändå. Vi vill att odlandet ska vara härligt och inte bara ett jäktande jobb som ska bli gjord. Vi ger det mycket tid och kraft, tycker så mycket om det och är det så att livet menar att något hamnar i jord lite senare eller så, ja men då är det bara så.
Och tänk…
Nuuu är ju äääntligen allting på sin plats!
Det är drygt en vecka sedan allt blev klart där inne i köksträdgården..
..på sina håll ser det riktigt välmående ut.. men det ser också, i vanlig början-ordning, ganska ämligt ut. Det kommer alldeles säkert gå att plocka blomsterfång och skörda grönsaker i massor, alldeles snart, även i år… jag tänker tro så, trots att det känns smått orimligt just nu.
Alltid lika samma känsla denna tid, den hör till!!
Idag, medan pappan var och badade med alla barnen i lillsjön, så höll jag på att få värmeslag där inne i lilla Pettson-växthuset, men i euforin och lyckan över att känna målgången närma sig, så matade jag på..
Körde skottkärran full i hästskit och dumpade inne i bäddarna som den skäggige snickrat.
Stig på, stig på!
Är det här året jag ids hålla efter tjyvarna från tomaterna, tro? Kanske det. Och tro, om det kommer bli någon gurka? Det är en himla massa blommor i alla fall…. ska alla vara kvar eller borde jag peta bort några? Vad säger ni, ni som vet det här mycket bättre än gurknybörjaren…
Det vore ju för himla festligt om det kunde bli något av paprikaplantorna som lilla B ordnade oss en sisådär 75 stycken av, genom att han tog frön från en hel köpespaprika och dundrade ner. Vi gav bort ett gäng plantor. Några hamnade i paprikahimlen. Och fyra stycken behöll vi själva. Tänk lyckan i 5-åringens ögon, om han verkligen odlat fram paprika alldeles, alldeles själv…. men resan är målet, eller hur? Och redan nu, har vi haft så trevligt och lärt oss massor!
Jag passade på att tvätta ur småkrukor och bära dom upp till odlingsrummet så allt är på plats till nästa säsong…och så gjorde jag en sista sammanställning i min Odlingsdagbok.
Jag börjar redan vid första fröet, där i februari när tomaterna sås. Skriver ner när vi sår vad. Hur mycket vi sått, hur mycket det blev, hur mycket vi gett bort/behållit själva. Om vi dragit på på tok för mycket med något. Duttar ner lärdomar. Tankar inför nästa säsong… gör förstås en utvärdering i skördetider också!
Ootroooligt roligt att ha!
Och till sådan stor hjälp till mig själv, när trädgårdens vintervila bryts och odlingshjärnan ska väckas, där mitt i vintern…
Nu är det bara att vattna. Stötta upp. Binda upp. Kanske gödlsa lite. Knipsa tjyvar. Och plocka småblommor med korta stjälkar så plantorna orkar växa sig ännu lite större och ge ännu fler blommor.
Ja, nu väntar finalens final,
-En blomstrande köksträdgård. Med ett gäng småtomater och krokiga gurkor och halvmogna paprikor från lilla växthuset, på toppen av allt. Ja det är drömmålet!
Vi vaknade till en så otroligt varm och vacker Årets Längsta Dag… somrigare dag blir det liksom inte.
Och den sammanfaller, vid vår älskade Juniflickas födelsedag.
Tänk att det är sju år sedan, hon kom till oss. Vi samlade ihop alla paketen, förutom rockringen, den fick vänta nere i köket. Bullar som är Skrållans favorit.. och jordgubbar. På frukostbrickan. Ja nu var allt klart, ljuset tänt till och med!
Vi rumlade in i det varma, efter natten-kvalmiga sovrummet och sjöng allt vad vi kunde.
Brollorna satt på rad i kring henne och tittade storögt. En egen klocka. Woow… och den gick rätt också, bara en sån sak!
Här fanns ingen tid för särskilt lång frulle inte, nu skulle det grejas med nya födelsedagspresenterna. Som textilpennorna.. något han där i blurret inte bör få tag i precis. Så kul, va! Pennor att kunna skapa sin egen tröja med!
Och önsketårta bakades!
Och ni vet hur det är, med barn i väntan på något världsroligt… som sitt eget födelsedagskalas.
Mm.. då räknas nästan minutrarna. Men vilket himla bra tillfälle vi hade att öva klockan på då! Vi hann med på kvartar i och kvartar över, halva timmar och räkna fem plus fem plus fem plus fem.. osv.
Det finns få saker som är så häftiga att vara med om, som när barn glittrar av ”jag kan-känsla” efter att ha vågat/provat/lärt sig något nytt.
Medan någon i detta gäng hoppade och hoppade, var det en annan som var heeelt slut efter en liten stund. Undertecknad alltså. Visserligen var det trettio grader varmt. Oavsett, så himla roligt! Hoppa rep och rocka ring! Exakt sånt jag tyckte om som barn.
Så äääntligen blev det kalas!
Somrigt kalasfika!
Med den absolut sötaste sortens fika-kö!
Vimpeln vajade och ute i trädgården var det dukat som ett smärre sommarcafé.
Broderade loppisdukar och kalasfika på loppade fat..som åts med loppade skedar. Ja, ni fattar. Loppis är livet. Finaste jag vet!
Efter barnens fiskedamm var det dags för ”rond 2” ute på det gula gammbordet. Kexar och ostar, frukt..
.. och dessa så goda och suuuperenkla tunnbrödsrullarna!
Jag hade rört ihop ca 100-150 gram coops naturella färskost, saltat, pepprat och duttat i så mycket pepparrot jag tyckte var gott. Brett på mjuka tunbröd och strösslat finhackad rökt skinka över. Rullat ihop rullarna och skurit i önskat stora rullar. Lite gräslök på toppen och vips, en så otroligt god liten tunnbrödssnitt!
Vi hade det gott i den varma, varma sommarkvällen. Pratade om hur otroligt tacksamma vi var, över hela alltet. Ödmjukheten till livet… större än allt stort. Minstingarna våra satt och snicksnackade till långt efter läggdags.. familjens minsta små älsklingar.
9-åringen förevigade ett småtrött kalaspar till päron och dess Lillminsting som nu faktiskt var gaanska nära nattasömnen ändå.
Älskade flickebarnet, som slängde sig om halsen på sina föräldrar… och tackade för dagen.
Älskar henne så. Och hennes trio till brollor. Älskar också.. och känner sån lycka i, hur dom små liven redan vet hur fint livet känns när tacksamheten får spela huvudroll, dag för dag. Det finns så otroligt mycket att vara tacksam över, varje dag.
…
Tack Livet för en så fantastiskt fin 7-årsdag. Nu står Midsommarhelgen för dörren.. och jag önskar er och oss så goda dagar det bara är möjligt.
Måndag och Storebror hade kompisar med sig hem efter skolan, Lillebror spanade nyfiket på storkillarna, med sin favoritleksak hårt hållen.
Jag och barnen målade naglarna, för kul och i försök att dölja all jord.. för nu skulle vi faktiskt tjava iväg och fira födelsedagsFarfar.
Kvällsturerna är magi just nu.
Jag serverade somriga middagar.
Och jobbade vid datorn. Med en iskaffe i sällskap, till bildredigerandet och skrivandet.
Gula gulliga Gårdshuset i juniljus!
Den första Mormorspionen började blomma!
Älsklingar bakade god raw chokladkaka..
Att packa med sig för mellisfika och bad med vännerna vid Lillsjön. Dag efter dag efter dag var vi där. Enda raka, i värmen!
Ordnade med examenspresenter till Världens Bästa Pedagoger, från skolbarnens klasser. Dessa emaljmuggar från My Feldt, tycker jag är helt fantastiska!
Kvällen innan skolavslutningen var jag och alla mina tre småpojkar ute på kvällstur och plockade liljekonvaljer.
Examensfredag! Och vi firade in barnens Sommarloooov! Det beskrev jag ju HÄR.
När det blev lördag kände jag ett smärre psykbryt till morgonen… det var sååhåå mycket plant och kål och frön och så vidare, som iinte var på sin plats. Och nu började dagarna ha gått väl långt.. men, medan Svea-Katten slumrade i skuggan.. beslöt vi andra oss för att teama ihop oss allt vad vi kunde. Och oj vilken produktiv dag vi hade! Föräldrarna drog nog dock på sig varsitt solsting kan man ana…
När det blev lördag eftermiddag pausade vi allt vad arbete hette… och välkomnade otrooooligt efterlängtade vänner hem till gården. Men vet ni, vi tar mer om det en annan dag, det blev ett och ett halvt dygn som satte sig som en smäck i hjärtat.
Medan alla sov på söndagmorgonen, var jag och M ute och sprang varsin tur. Lyckan i det! Att springa, varma sommarmorgnar..
Hela söndagen var helt fantastiskt fin och minnesvärd. Helgen blev som ett enda stort Sommarlovsminne!
Så himla, himla tacksam.
Och så blev det måndag och hade allt bara varit som vanligt, hade jag postat en Drömgårdsrapport till er. Men orden fanns inte. Och sen känns det nästan som om tiden stått stilla. Hjärtat värker och hela bygden sörjer det älskade lilla livet, som blivit ängel.
.. när jag sitter här i juninatten, i rummet intill snusas det för fullt. ”Livet är nu”, tänker jag. ”Vi ska leva, allt vad vi bara kan, vi som är kvar här på jorden. En ögonblick i sänder. Livet är nu”.
…
Önskeplanerna för den första sommarlovsveckan
-Låta själen komma i kapp.. senaste veckorna har varit otrooligt innehållsrika, intensiva, känslosamma.. ni fatttar.
-Krama om barnen, extra extra. Och den skäggige, förstås.
-Fira vår älskade Juniflicka som fyller 7 år!
-Plantera ut det allra, allra sista.. ett litet gäng luktärter som står och väntar och sedan är precis allt allt sått och planterat. Puh så skönt.
-Fira Midsommar! I all enhelhet. Tillsammans med dom jag älskar mest.
….
Nu har det redan hunnit bli onsdag.. och årets ljusaste dag är här. Och min älskade lilla flicka, fyller år. Som vi ska fira, dagen lång! Men först, sova några timmar i den sagolikt vackra juninatten…
Ta hand om er, allt vad ni bara kan! ..så hörs vi snart igen!
Att ställa till med bullbak i somriga gammköket, så förtjusande trevligt!
Och få saker får mig att slungas tillbaka till känslan av vår första sommar här, när Storebror var plutt, som just det. Känslan av att så så såå önska att denna gård skulle bli våran och inte bara till hyres… tacksamheten och värmen i magen sedan, över att det faktiskt blev så.
Mästerbagare B i full färd att ordna oss en redig vetedeg.
Ni kommer väl ihåg, att alltid knäcka i ett ägg per fem deciliter mjölk? Det, och så hälften vetemjöl och hälften vårt nya favoritmjöl (Manitoba cream) … och glöm inte att smöret ska vara rumsvarm, inte smält. Oj oj oj, så gott det blir!
Den här gången blev det riktiga Sommarbullar!
Fyllda med chokladkräm. Den du gör enkelt med mjukt smör, kakao, strösocker, äkta vaniljpulver och en liten skvätt kaffe.
Kavla ut, bred på, vik över och skär i remsor. Sen snurrade vi bullarna till små nystan. Alla hjälpte till..
Och vilket bullhav det blev till sist!
Stora bullar..
Och minibullar, makade av småbagarna själva.
Aj mitt Mammahjärta, så söta! Både ungar och vetebullar i miniformat.
”Nu har ni bullar till hela sommaren”, sa någon när vi räknade nära hundra bullar.. pyttsan! Dom här är slut på någon vecka, tänkte mor.
Sommarfika, sommarkalas, sommarfika till sommarlovande barn. Snart bullbakar vi igen, för att vi kan, vill och älskar det!
Sommarköket. Gammalt och nött. Grönt och skönt. Skavt, fyllt med ting med historia.. som virkade gardinen från den skäggiges Mormor Marianne. Hemmets hjärta, köket.
Och på några dagar, mellan bullbak och just denna onsdagsmorgon, så har gurkplantorna, vår ”Gurkgardin”, vuxit så mycket och det är så många små gula, soliga gurkblommor. Vad kul! Vårt första år med gurka och jag hoppas så att det blir i alla fall en liten rackare att smaka på, det bådar gott just nu!
Sommarstök i Sommarkök, alltså. Omåttligt trevligt, kluckar den 32-årige tanten här hemma!
Hoppas att ni får en fin dag!
Här försov vi oss, som tusan! Någon gång ska vara den första för det också, mumlade yrvakne HemmaMorsan. Vi slirade iväg till skolan.. möttes av glada kompisar och lärare sedan. Älskade lilla byaskola! Älskade by! Vi fortsätter dagen med blandad kompott i vanlig ordning; hemmamys, arbete, hovis kommer under eftermiddagen och så har vi ett fyrklövergäng som taggar för årets första sjödopp!
Det är en varm, varm sommarmorgon och bara så lite, lite kvar till Sommarlov.
Kämpa på in i mål nu, stora och små!
Skickar med er mitt recept på Kardemummabullar med chokladkräm också, HÄR! 😉
Tänka sig, va. Det där var veckan när blåsten höll på att göra oss vimmelkantiga alldeles, när syrenen började blomma för fullt, när doften efter en skvätt sommarregn sköljde över oss… och värmen, till sist kom. Vad hände hemma på Drömgården, då?
Vi hade Årets Pärsättardag, tillsammans med Mamma och Pappa. Ännu fler fåror satta i år och det känns som bomull i magen, att vara självförsörjande på pärer. Landet kryllade av teamworkande superhjälptar, inte alla med rosa mantel, men ändå!
Efterföljande brakfika på bron sedan, förstås!
Äppelträdet blommade för fullt och det doftade så gott i kring.
Födelsedagsfix och födelsedag förstås. Femåringen fick en massa roligt, som ett eget fiskespö som han önskat sig. Med EGNA draag! Frotté-sommarkläder och solisar. En kikare. Lite pyssel. Och annat smått och gott!
En så mycket nöjd 5-åring för alltsammans. Pixelhobby-kitet, var en höjdarhöjdare! Tips till er med småttingar i samma ålder! Pillrigt och så kul. Det blir så fina små alster också!
Nationaldagen! Var en kreativ sådan som ni kan se. Stökigt och rörigt och full rulle, på så många fronter. Jag i trädgården. M i tvättstugan. Barnen kojbyggandes av alla stora kartonger, mitt ute på bron.
Avslutade dagen med kubbspel i sommarregn. Med magiska regnbågar intill!
En del av födelsedagsfirandet! Allt och alla vilade. Så gott!
Sommarkvällar med hästarna. Själagott så det förslår.
Jag hann massor ute i trädgården, underbart skönt på alla sätt. Här, i juninatten.
Suckade lite över det som torkat bort men gladde mig än mer över det som mådde gott. Bäddar, rabatter och byttor av olika slag fylldes med plant. Hästskit och bästa planteringsjorden som grund.
En bit på väg är vi här inne också, bäddar fyllda med hästskit och jord, gångar strösslade med ny bark. En del plantor av olika slag är i jorden. Men en hel det är kvar att göra.
Vad jag inte hann. Vika tvätt. Väntar in regnet, hehe…
-däremot hann jag rota i klädförrådet och hämta in lite ”sommarnytt” till småttingarna. Vårt klädförråd är en tacksam salig blandning av ärvda plagg från barnens kusiner, kusiners kusiner, kusiners kompisar, våra kompisars barn, en hel del köpt begagnat och så lite nytt. Nu har ”Lill-Ollen” två nya sommarstassar att hoppa i, en från StoraStorebror och ett kit från när Syrran var plutt. Att vara nogrann med sparandet av kläder, är en sån hit i ett liv med många småbarn.
Vad vi inte heller hann, så långt som önskat… i Tvättstugan. Men vad tusan!
… som sagt, det är ju så mycket som ska hinnas med denna tid på året. Och vi är ju av sorten som ÄLSKAR att greja, så det passar oss ypperligt! Ljust dygnet runt är det också.. måste man ens sova denna tid på året, frågar vi oss där vi stupar i säng kring ett, halv två om nätterna…
Men nog behöver vi alla sova och vila, solklart.
Det blev fredag. Av sort jag aldrig glömmer. Det blev en särskild dag, av en ganska så stor anledning. Stor för mig.. och inte alls så värst stor för världen i kring. Jag ska berätta mer alldeles snart, om ett hejdlöst noga genomtänkt men ganska läskigt beslut jag tagit.
Det blev lördag och vi ställde till med 5-årskalas! Kattflickorna satt i godan ro och väntade in kalasgästerna.
Söndagen, där Sommaren kom! Ljuvligt skönt med värmen… men jag ska erkänna att jag knäpper händerna för regn också. ”Lagom av allt”, det är inte så dumt. Torka, med dåliga beten, förskräckliga förhållanden att försöka skapa foder åt djur, skogsbränder… och så vidare, om det fortsätter vara såhär torrt. Men, jag tillät mig ändå njuta där och då.. en dag av lite ditt och datt, i vilsamt tempo efter en otroligt ivrig vecka. Det satt gott för oss alla.
Kapslade om denna ljuvliga junivecka, med att avsluta söndagen med en nattningstur av Lillminsting.. springande mor, slumprande barn. Mitt i branten, en vila för liljekonvaljplock, sen hem till hästarna för kvällshänget.
Tack Livet. Det värker i bröstet av tacksamhet, för hela alltet.
Och nu är Sista Veckan Innan Sommarlov här!
Härliga tider. Jag ska försöka ”knyta ihop säcken” på flera fronter så att jag kan ta så mycket Sommarlov det bara är möjligt när skolbarnen springer ur kyrkan på fredag.
Önskeplaner vecka 24
-Plantera ut! .. helst allt klart! i år försöker jag skapa ”en blomstrande köksträdgård” än mer.. ätbart som får samsas med blommor, i samma bädd, liksom. Tar lite mer tid att plantera ut då också, än när man tar sort för sort… men jag tror att det kan bli fantastiskt härligt till sist.
-Fortsätta sommarstädandet! ..fönsterputs av våning ett klar, våning två väntar..
-Jobba! ja, nyp mig i armen att jag får lov att kalla det här som jag tycker är så ofantligt roligt, för mitt jobb också. Det ska fotas och skrivas, för ett somrigt samarbete.
-Hästfix! Välkomna Hovis för att ge pojkarna sommarfina fötter, samt så behöver vi rodda med en del logistik kring årets slåtter!
-Skolbarnen får SOMMARLOV! Jag vet inte vem av oss som längtar mest? Kanske alla, lika mycket. Det ska bli magiskt härligt.
-Fira sommaroch livet, tillsammans med vänner helgen lång!
…
Älskade, susande junitider. Jag försöker ha en god planering i ryggen att följa och låter sedan livet styra som det vill.
En dag i taget…
Junimagi. Hör du fågelkvittret? Känner du doften av sommar mitt i vinden? Ser du, så många vackra nyanser av grönt vi har? Synen av barfotabarn. Och vilka hjältar våra bönder är, som gasar fram över torra åkrarna och kämpar för vårt öppna landskap och för bland annat den iskalla mjölken vi köper med lätthet i affären?
Ta hand om er, allt vad ni bara kan! Så hörs vi snart igen!
Senaste kommentarer