Oktoberhelgen stod för dörren och som vi donat och grejat, lagat, bakat och fixat.
Sånt där som jag tycker så mycket om.
Morgonen hade varit rejält frostig och jag fick riktigt ”skrapa ihop” den allra sista blombuketten för i år.
Mörkret föll. Och gästerna trillade in. Äntligen.
Snabbt steg temperaturen i det gamla timmerhuset när gammköket fylldes av älskade människor. Det lilla minglet kunde börja. Krustader fyllda med stuvning på höstens kantareller. Bubblor i glasen.
Blå timmen och Vaarsågoda!
Sallad med så mycket som möjligt från landet. Ris av olika slag. Mammabröd. Och den där grytan som är en sån favvis för oss. Dessutom så otrooligt bra, att laga till många!
Kycklinggryta med fetaost och soltorkade tomater. Och på toppen är det tärnad zucchini som bara duttas i mot slutet. Perfekt! För är det något vi har nu, så är det zucchini.
Hjärtana våra, lyckan att vi har varandra. Lill-Olof älskade när Mormoster Storan läste ”Pippi Lång” (som Lilla O säger) för honom.
Till efterrätt bjöds födelsedagsmorsans absoluta favoriter .. ”Falsk Ostkaka/Zucchinikaka” (recept HÄR) och ”Drömgod Morotskaka” (recept HÄR)
.. sen hade vi fullt upp med att vara mätta och surra tills ena lillungen efter den andra somnat och det visst var dags att krama hejdå till varandra.
…
Så det var en höstkväll i gamla Drömgården, det. Så väldigt fint att få fira 33 år i livet, mumlade hon, efter-kalas-trött och så tacksam för alla älskade människor vi har runtomkring oss.
Vi tar en kik på senaste dagarna här på gården, vetja!
Veckan som gick, fylldes med;
Luktärtsbuketter.
Tänka sig, att dom största buketterna skulle komma alldeles i slutet av september. Känns som en sån bonus, jag som smått ”sörjt” att det inte skulle bli några större buketter i år.
Livet på en pinne. Om du frågar oss, alltså. För någon annan, är det troligtvis lååångt ifrån det, men det är så gott, att det finns olika vägar att vandra här i livet.
En dag fann jag mig själv såhär. Trött mor, mao. Ett redigt lass med zucchinikaka, ute i trägungan, medan småttingar vilade efter lunch… det gjorde så väldigt gott. Följt av nätter med extra mycket sömn.
Mor och barn påtade med allt möjligt, dag för dag. Höststädade rabatter och röjde under äppelträdet, till exempel. Firade gjorde lillungen med att svassa i kring i blöja.. för plötsligt var det 25 grader varmt och sommar igen.
När det nu var så varm septemberluft, passade vi på att föreviga oss bland höet, hela familjen.
Det var en redig utmaning.. att få oss alla ”att fastna” på bild tillsammans, sådär uppstyrt ni vet, särskilt när en på fotot också agerade fotograf, haha. Jag fotar ju oftast ögonblicksbilder, men det äär ju också himla roligt att ordna sig en familjebild + porträtt-foto med jämna mellanrum. Katten Svea undrade vad fasiken vi höll på med.
Fyllde på energi med motion. Gympapass hemma på mattan, varvat med prommisar och springturer. Nattaturerna börjar bli riktigt mörka nu, ser ni. Ändå himla härliga. Nöjdflinet, var efter en tidig morgontur. Kan ej välja när på dygnet det är som härligast att springa. ”Jämt”, tror jag blir svaret. Blir så lycklig av att springa. Så tacksam över att kunna.
Torsdag! Med ärtsoppa, äppelklyftor, nybakt mammabröd, goda pålägg, pannkaka och olika sylter. Pannkaka, grädde och hjortronsylt, är inte det helt ofantligt gott, så säg! En middag som alla jublade över. Tänk, tänk, tänk.. när vi hämtar in våra egna ägg och lagar och bakar utav.. längtar så till det.
Det blev fredag och Pinglangrannen kom med en massa trattkantareller, så himla lyxigt!
Lördagens vilostund i syn. Jag och barnen hade här precis kommit hem från utflykt, alla var trötta. Pappsen var och hjälpte sin papps. Till kvällen slöt vi alla upp och njöt Svärmors köttbullar och heelt magiska hallonpaj till middag. Vilken lördag!
Söndagen ägnade vi åt hem, gård och djur. Alla hjälptes åt. Med storstädandet av Salen, städandet hos hönsen, skrubbandet av hästarnas vattenkar, premiärfodrandet av hästarna, undanstuvandet av utemöblerna… osv. Såna där dagar är det bästa jag vet. Söndagsfikade gjorde vi på Storebrors-bakade tigerkakan ute på Gårdshustrappen. Somnade, ovaggade tidigt till kvällen.
Tjatig är jag. Men kära nån, som livet strösslar guldstunder. Tacksam, tacksam, tacksam.
…
Önskeplaner för vecka 40
-Första veckan i oktober, betyder Födelsedagsveckan! .. jo,jo.. ”någon” fyller år och hon tänker fira livet, allt som går, i vanlig ordning. En dag i sänder, tillsammans med favoriterna i livet. Har två (!) önskningar för dagen…
-Städa ur och piffa Badrumstvättstugan!!! … ni läste rätt. Overkligt roligt!
-Ha veterinären på besök, för första gången någonsin för oss! .. känns pirrigt och lite orosamt, än fast jag vet att det bara handlar om tandvård av små ponnygaddar.
-Vara hundvakt! längtar som ett barn.
-Fira med Storfamiljen!
…
Önskar både er och oss en god första oktobervecka. Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi under veckan!
Så blev det den allra sista måndagen i september, vi tar en liten kik bakåt först och främst vetja, vad har vi påtat med här på gården?
-veckan som gick…
En så sagolikt vacker. Och lika vemodig. Måndag.
Frosten nöp. En hel del sommarblommor gjorde natt. Ja, vemodigt. Men jag hade beslutat mig innan frosten kom, för att inte försöka streta emot naturens gång, jag hade med andra ord inte täckt med fiberduk eller så någonstans.. så, allt kändes ändå okej. Lite som en djup suck av lättnad mitt i allt.
Jag vet inte om jag törs skriva det här nu… men kan det vara så att liten Virvelvind börjat fatta tycke för att slå sig neeer, i luuugnan ro en stund, och faktiskt leka, sådär som det är tänkt med prylarna?.. Ute är livets liv, ja, om ni frågar lillvännen. Inomhus? …”Ska man inte bara klättra på allt då? Dra i lampor? Dansa på bordet? Plocka blommor ur krukorna? Hoppa i soffan? Kuta upp och ner i trappan? Balansera? Riva ur lådor? Spela piano med tårna?” … näpp, nu verkar det faktiskt som att en redig lekstund är på tapeten. HALLELUJAH! hojtar någon…(hehe!)
”Köket” jobbar vidare på ”lagar av det vi har”-tema.. middagarna blir med så mycket grönt från landen som möjligt, alltså. Här fräste jag finhackad gullök och lite köttfärs, tillsammans med grönkål, hackad paprika och brytbönor. Salt och peppar. Ett lass persilja på toppen! Att fylla i pitabröd med en god vitlöksröra. Åhåhå, det var magiskt gott!
Motionsturer, springande både med och utan vagn, promenerande och så ett par redigt jobbiga styrkepass hemma på mattan. Aalltså, vilket lifehack det är att ge sig det här.. rörelse, puls och lyfta lite tungt. Jag skulle inte orka hälften av det jag orkar i min vardag, om jag inte gav mig själv träningen. Så tacksam för att kunna.
Jag ägnade många timmar ute i trädgården i goda septembervädret. Grävde upp dahlior och märkte upp dom, för första gången någonsin. Känner mig så löjligt nöjd över det. Inte för att jag iddes skriva exakta namn eller så, som ni ser. Men det där duger fint, tänker jag.
Poff var det fredag och en så pirrig sådan. För en liten tjej, innebar den högt efterlängtat kompiskalas. För en annan större tjej, innebar den en massa fix och påt, inne och ute, som ett endaste virrvarr var jag, överallt.. inte för att jag var tvungen ett endaste dugg, enbart för att jag hade en så härlig morot som väntade… jag skurade golv där, putsade fönster här, handlade, lagade, planerade och grejade…
Lördagmorgon… med tidig löptur och nybakt mammabröd till frullen… och ännu mera pirr i magen.
Sedan gjordes god packning i ordning. För vilken lördag som väntade!! Åhåhå, den ska jag berätta mer om i ett alldeles eget inlägg.
Söndagen blev således en så himmelens lugn variant.
Vi alla behövde återhämtning till fullo och vi lyssnade på det. Pysslade om hästar, vilade ute i trägungan med kaffekopp i handen.. och så släppte vi ut hönsen i den nu färdiga hönsgården, gott! 14 x 4 meter, där ska dom nog trivas när dom inte får sprätta ute på gården helt fritt. Till synes, så verkar fallet redan så; Kuckelikuuuu hojtar Ture lyckligt med jämna mellanrum och småhönorna sprätter på intill…
Det känns overkligt att gå och vrida på den där fina klossen (Byggmästare M alltså, vilken stjärna!!) och gå in till sprättgänget där inne… tänk att vi är med höns nu, liksom! Å puh, jag som hade bestämt mig för att inte kära ner mig så mycket i dessa liv.. har förstått att det inte är ovanligt att en hönapöna får vingar, vingar till hönahimlen menar jag… eller att listiga räven kommer och förstör osv… men, det där är redan kört.. –Jag är så kär i dessa liv, också. Och så ska det få vara, livet är för kort för annat.
Septemberlivet känns så extra härligt i år.. ett par speciella (delvis väldigt täriga) höstar senaste åren, gör att denna, med många ”bara vanliga dagar”, känns så vansinnigt lyxig och njutbar. Ser fram emot en sista septembervecka nu!
Önskeplaner för vecka 39
-Ta hand om småttingar, allt jag bara kan, i vanlig ordning. Denna vecka börjar vi dock med sjukstuga… ena lillungen, är febrig och pjal. Någon annan hostar. Hej höstens första sjuka,…
-Ta vara på varendaste septemberdag som är kvar... sådan ljum höst det är! –nu sprakar naturen i magiska färger.
-Dona ute i köksträdgården! … och försöka leta åt några fler rödbetor i det gräsligt ogräsiga lill-landet.
-Ta tag i sånt där papperstråk! … sånt som jag gäärna drar ut på pga att det är såå mycket roligare att få skapa, fota, filma och greja… men, det andra ingår också.
-Skissa på två skåp! -ett som ska vara ovan tvättstället och ett ovan tvättstugedelen… men, dessa punkter, ”bygga två skåp”, ingår inte i listan för att bli klar med Tvättstugebadrummet, dessa möbler får komma till efter hand. Sådetså.
-Reda ut radiato-virrvarret… innan den riktiga kylan kommer, skaaa ska skaa vi ha vårt nya värmesystem igång, åtminstone i något rum.
-Ha helgen där september blir oktober!
….
Nu ska jag sätta punkt här, sörpla klart mitt kaffe och vi som orkar, ska sedan ge oss ut för att släppa ut hönsen till hönsgården och ta turen till hästarna, övriga gänget får vila vidare här inne. Det här blir en härlig vecka. Vi gör den till så härlig det bara är möjligt, eller hur?
Ta hand om er, allt vad ni bara kan, så hörs vi snart igen!
Vad gemytligt och trevligt det känns nu, att komma in i gammköket. Skira spetsgardinen som kändes så härlig under sommaren, hade nu blivit naken, kall och kal, plötsligt.
Fram med Farmor Gertruds fönsterputsknep (ljummet vatten, några droppar diskmedel och en hop korkar ättika), putsa dyngiga fönster rena och trolla bort sommarens flugskit för att få avsluta med att hänga upp dom där gammelrosarutiga gardinerna i stället.
Höstduken på köksbordet, hipp som happ-bukett i vasen. Trevlig bok att bläddra i för inspo om olika små detaljer vi lurar på i renoverandet. Och så lyckan över nyköpt paket med långa ljus så det bara är att elda på… nu är hösten igång, så är det bara!
Lyckans er alla som har möjligheten att elda i era hem, mer än bara ljus, menar jag… fy farao, vad vi också längtar efter det. Barnen har till och med börjat prata om det.. en värmande brasa. En järnspis i köket, liksom. Eller att kunna väcka liv i kakelugnen i Salen. Vi önskar så att få uppleva det, någongång.
Vi håller värmen med ullfilt så länge… och en himla massa fejjande.
Så typiskt mig att mitt i matlagningen bara tycka att det känns så trevligt att jag bara måste släppa allting och fota några minuter. Och ett så städat kök var tusan värt att förevigas, för himmel vad det lagas, sölas, kladdas, diskas, spills, pysslas, äts och LEVS i detta rum, dag ut och dag in. Och trots liten fotopaus, så blev det blev middag till sist, den där dagen också, lovar. En paj förresten, med rökt skinka, herrgårdsost och fräst lök och grönkål. Suveränt gott!
Det tog två dagar. Utspritt på en miljard småstunder. Att storstäda köket.
Torka av varendaste skåplucka helt och hållen, varendaste liten kryddburk, tvätta tyger, stryka gardiner, putsa fönster och skura och göra allt sådär verkligen grundligt, ni vet. Sådär som man bara gör nu och då. Men himmel, vad härligt det känns nu. Att skylta om, behöver inte innebära ”köpa nytt”.. oh, nej. Det kan innebära tvätta trasmattor och lägga på ren matta, byta ut ett kuddfodral, duk och kanske hänga upp en bunt eterneller på väggen som viskar om höst men låter sommaren stanna som ett fint minne..
Att ha trasmatta på sofflocket är ett lifehack. Så mycket enklare att hiva trasmattan i tvättmaskinen… än att krångla av ett tyg som sitter fast.
Det är måndag och i vanlig ordning startar jag veckan med en stund av reflektion. Tittar tillbaka på veckan som gick, landar.. och laddar om.
Här kommer veckans Drömgårdsrapport. Septemberveckan som gick, fylldes med…
En otrooooolig nöjdhetskänsla över mina årets två grovsopsfynd. Två fåtöljer. Den ockragula godingen hamnade där i Salen.
Alla de möjliga gårdsbestyr! Ständigt med småfolk intill. Älskar, älskar, älskar det här HemmaMammalivet av hela mitt hjärta.
StoraLillebror laddar för ett eget litet solrosfält till nästa sommar ser ni. Så kul att barnen mer och mer får eget intresse för odlandet.
Pannkaksfest, med lingon- och hjortronsylt, äppelmos och vispgrädde. Förskräckligt gott. Tänk när vi kan hämta in våra egna hemägg…
Hösten kryper sig på, mer och mer för var dag.. det märks på barnens aktiviteter också. Känslan av att vilja mysa inne lite mer. Nu byggs det kojor, pysslas, pusslas och spelas spel.
Hästpojkarna fick höstfina fötter av bästHovisen. Ett gäng jobbade på nere i lagårdsstallet, medan övriga bakade Mammabröd och ordnade gofika till mitten av verkandet.
Vardag med guldkant i syn. Vi beslöt oss för att köra korvgrillning till middag, bara låta barnen fortsätta vara ute och leka, inte behöva bryta upp för att gå in liksom. Alla så nöjda. Och som efterrätt, den gamla klassikern; grillade bananer. Med mörk choklad och vispgrädde till. Fy farao, vilken mysig kväll det där var.
Jag ägnade ett gäng småstunder till att dona i hemmet.. rensa ut för små barnkläder, riva ut sommarkläder ur garderoberna, putsa något fönster och så vidare.
Det var andäktigt vackert i köksträdgården.. känslan av förgänglighet, vemod och lycka. Allt ryms. Det här var en sagolikt vacker septemberkväll.
Synen av en mamma som ”tankat på”. Ett tufft styrkepass på mattan, kånkandes och svingandes på den där svarta klumpen och endorfinerna och superkrafterna bjuder upp varandra för en svängom.
Middagsskördande med två småbrollor och en syrra som funnit en mask dom var så ampen över.
Hönsgårdens stomme byggdes klar, allt målades och nätades.. sånär som på en liten bit där det förstås fattades. Ahapp, ännu en tur till Granngården får det bli, mao.
Det plockades äpplen och pysslades med löven vi plockade på den HÄR turen.
Vi avslutade veckan med en riktig skördesöndag. En halvan dagen var fylld med något jag berättar om en annan dag. Medan andra halvan fylldes med ännu mera äppelplock följt av äppelmustande.. och den första provsmaken och känslan av att vi har ett gäng livet egengjord äppelmust i frysen. M-m-m!!
…
Vi somnade sådär otroligt klubbade till kvällen, trötta i precis hela, hela kropparna efter så mycket fysiskt arbete ute på gården. Bästa sortens trötthet, om ni frågar oss. Att vi får fylla våra dagar med livet här på vår plats på jorden, känns så otroligt lyxigt.
… och i morse, 18 september, mötte vi den första riktiga frostmorgonen. Det här blir en fin vecka, hörreni!
Önskeplaner för vecka 38
-Ta en septemberdag i taget och njuta av den, allt vi bara kan. .. mitt bland livets sus; andas höstluft, springa, leka, påta, gunga i trähammocken…
-Skörda och höstfixa vidare ute!
-Ta upp alla dahliaknölar för vinterförvaring! ..i år ska jag verkligen försöka orka märka upp sorterna, i alla fall i färg.
-Göra hönsgården hel-klar!
-Flytta in höst- och vintergarderoben.
-Pricka in olika ärenden här och där, som optiker, utvecklingssamtal, något fotojobb, föräldramöte och så vidare.
-Posta blogginlägg till er! .. har kamerakortet FULLLT.
-Ha efterlängtad septemberhelg! … som jag knappt törs tänka på, vill så så gärna att lördagsplanen ska bli av…
…
Önskar er och oss en god, god höstvecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan, så hörs vi snart igen!
Hej och välkomna hem till oss och vår nu så himla höst-trevliga bro!
Ja, jag menar verandan… säger du också bro, förresten?
I alla fall. Jag är inne i ett väldans höst-il där ute på gården nu.
Efter grävandet vi gjorde i vintras har vi ännu inte rett till gräsmattan igen.. men, nu så! Passade på att köpa gräsfrö när det nu finns på 50% hos Granngården
Utblommade, ettåriga blomster dras upp ur jorden.. jag delar perenner och flyttar mellan rabatterna.
Men en ny goding har också fått tillkomma, höstanemonen, så otroligt söt. Ni vet att jag drömmer om prunkande mormorsrabatter med mest bara perenner och rosor i, men det måste få ta sin lilla tid tänker jag. Jag har i alla fall inte råd att åka och köpa en massa perenner i ett svep… men någon ny då och då, det unnar jag mig.
Den här tiden är perfekt tid för att plantera perenner. Jag är så tacksam för dom jag har, från både farmor, mamma, syrrans och svärmors trädgårdar..det går ju så bra att dela med varandra så. Men, någon lite mer senblommande perenn har verkligen fattats… här kommer söta höstanemonen och lyser upp.
Här är något jag länge önskat mig. En lättanvänd, smidig liten grästrimmer som jag kan rycka fram hur som helst medan barnen gungar intill.. inte sådär LIVSFARLIG, som jag tycker typ en vanlig, kraftigare trimmer är.
ÄLSKAR att jag superlätt kan ordna rabattkanter och dylikt sådär himla tjusigt, i ett knyck.
… och höstfint på bron, ja.. det har det blivit också. Med väldigt enkla medel.
-Tre kraftiga ljung (som finns till riktigt bra pris hos Granngården nu) samt två olika sorters alunrot (perenner som jag sedan kan sättas ner i rabatterna) samt en murgröna jag köpte till vårens planteringar och sedan flyttat till sommarens planteringar och nu till sist, höstens….
-på toppen, några röda falläpplen.
Besök Granngården och finn allt du behöver inför höstfixet!
Kom direkt till vårt favorit-allt-till-gården-ställe, HÄR
Senaste kommentarer