Fåren betar precis utanför sovrumsfönstret och vi har en god morgon, jag och barnen. Susar med Storebror till skolan strax efter frullen och sen väntar en stunds innehäng medan regnet faller. Minstingar leker och påtar medan mamman sörplar kaffe. Sen drar vi på oss stövlarna och går ut. Det finns inget dåligt väder, och så vidare. Med ett paraply, blev utevistelsen en FEST tyckte Juniflickan. Lite kan glädja mycket.
Vi går runt gården och hälsar på alla djuren. Hästarna bröstar upp sig och springer i kapp, som för att stila för det där snurrande, som dom kanske aldrig tidigare sett. Juniflickan med paraplyet, alltså. Så plockar vi en härlig bukett att sätta i vas såpdoftande hemmet. Bertan hurrar. Blommor är fina grejer tycker han. Jag håller så med. Strax efter mitt i dagen kommer Skolpojken och Vackerpappan hem. Familjen är hel och känslan är den bästa.
Och här ser ni mina absoluta favvisar av sommarblommorna från årets trädgård. Såna som är här, för att stanna.
Rosenskäror. Enkla och dubbla i vinrött. Dubbla, ”double click”, i ljusrosa och nästan-vitt. Så vackra allihopa. Praktvädden längst ner i höger hörn, också så otroligt söta. Rosa och vinröda.
Luktärter kärlek föralltid, sedan alltid. Den puffiga, laxrosa astern.. så maffig.
Mitt i allt, ser ni lejongap.. också i en laxrosa, korallig färg. Dessa blir också kvar.
Blomsterlycka, för stora och små!
Och sådärja, i februari när jag är superpepp på att beställa fröer så ska jag försöka hålla mig till bara dessa ettåringar och inte spåra utöver… perennerna gör ju ett så makalöst vackert jobb sommaren igenom så fler blomstersorter behöver vi ej. Jo just! Ringblommorna. Ej att förglömma. Däremot, är jag så ohyggligt pepp på att skapa oss ett trädgårdsland till nästa år. Tänker börja skissa någon superregnig höstdag. Bäddar, med potatis, rödbetor, morötter. Sockerärter, harrisar och annat gottigt. Det är bland det bästa vi vet ju, att gå till odlingstäppan och gotta oss… men vi har växt ur den nu, lilla odlingstäppan. Fräsigt ju, hur trädgårds- och odlingskärleken bara växer! … ska erkänna att jag i smyg fantiserar om ett växthus också. Men den där duktiga Byggmästaren jag känner ganska väl, han har nog…
Inlägget är i betalt samarbete med Impecta Fröhandel
Nu tar vi oss en trädgårdstur, tycker jag! Bertilen hakar på förstås. Storasyskonen likaså. En kär stund för hela gänget.
Året nygrävda lilla rabatt (till vänster) tog sig fint. Dundrade ju på med brunnen koskit så det stod härliga till och som det växer nu! Juli var kall och det gick trögt för trädgården. Men inte nu! Nu är prunkandet ett faktum!
Perennerna samsas med sommarblommor och rosor.
I stora rabatten längs gaveln är det så tjusigt. Rosenskäror i enkla och dubbla varianter. Blomstertobak. Praktvädd. Och så den nya favoriten för i år, koralliga astern..i den högra bilden. Så otroligt söt. ’Chamois turm’ heter den.
Det här är själagott så det förslår. Att plocka sig en bukett från egen trädgård, i mjuka augustiljuset.
Sådärja! Ett stycke trädgårdsbukett.
Nu går vi vidare till stenrabatten och snabbgluttar..
Mest ett hav av rosenskäror. Enklaste, enklaste blomman att driva upp. Blommar så det står härliga till sommaren lång. Fin och tacksam, står sig väl i buketter. Och så, så vackra!
Nu går vi bort mot gula Gårdshuset och lilla odlingstäppan!
Här finns både blomster och ätbart.
Morötter och sockerärter.
Haricoverts på g. En massa örter. Ringblommor.
’Orange flash’ heter den här ringblomman. Så hejdlöst söt tycker jag!
Och där står Lillebroren och letar småtomater. Godare än godis!
Morötterna, i olika färger, är väldans uppskattade. Orange, lila och gula morötter.
Skördestunden..
Är löjligt förtjust i luktärter.. särskilt i årets, eftersom det höll på att gå åt pipsvängen, men dom tappra små blommorna kämpade tappert och ger mig nu bukett efter bukett av väldoft.
Förutom astrarna till vänster, så är lejongapen till höger, i olika färger, nya favoriter. Rosa, orange, korall, gula.. så otroligt söta. ’Chantilly mix’ heter lejongapen.
’Double click bicolour pink’.
Och vet ni va!
Nu gjorde jag bara slag i saken. Som jag haft som målbild under senaste ett och ett halvt åren av rätt slitig renovering; nämligen att få ställa en blomsterbukett från trädgården i en vackersmyg i nya sovrummet…
Det är inte helt helt klart ännu där i rummet. Men se det struntar jag i.
Nu bara gjorde jag det, småflyttade in alltså.
Och kära hjärtanes så lyckligt!
Trädgården 2020. Himmel, vad den gör mig glad!
Och nya önskeplaner för nästa år, finns redan. Jag tänker mig ännu mer perenner, som liksom bara sköter sig själv och är hur vackra som helst. Så fiffigt va!
Impecta säger såhär;
”Nu är en bra tid att så och driva upp perenner i krukor utomhus. Plantorna får ett rejält försprång jämfört med förkultiverade plantor under vårvintern. Nu hinner en rot och liten bladrosett bildas före vintern och under vintern går den unga roten i vila för att vakna pigg och rask nästa säsong. Köp 3 fröpåsar men betala bara för 2 av fler än 100 sorter för tidig höstsådd t.o.m. den 30 augusti”
Perennkampanj, alltså. 3 för 2. Augusti ut. Slå till tycker jag! Ni kommer direkt till kampanjen HÄR!
Bara dundrade ner det som fanns kvar av ettåringarna. Hipp som happ, liksom! Och se så fint det blev! Blir alldeles lycklig när jag tittar på denna färggranna plantering.
… ännu ett tecken på att det mest bara är att tuta och köra när det gäller trädgårdsblomster. Allt blir fint tillsammans ju! Förstås trivs vissa blommor bättre på vissa platser i vårt avlånga land, jag håller lite koll på odlingszonen (vi gränsar 4/5) menar jag, men det är knappt. ”Tutar och kör”, det är nog mer sanning…. och ”learning by doing”.
Lejonkapen är nya för min lilla trädgård. Och dom blir en keeper. Oj så vackra och glada!
Men, det går förstås inte alltid spikrakt från att fröna hamnar i jorden på vårvintern, till högsommarens blomsterfägring…
Nej. I år höll jag till exempel fullständigt på att ta kål på mina luktärter. Dom bodde i sina små växthus och njöt så, mina praktigaste luktisar någonsin.. tills morsdagshelgen. Då blev det aaaalldeles för varmt där mot söderväggen, och alltsammans höll på att brännas bort.. en trög start blev det sedan att försöka återupplivas som luktärt, men det gick! Dom är starka dom där doftande darlingarna!. Ptjaa.. sen var jag så klomrig (som mormor skulle ha sagt… typ småklantig?).. att nästan alla dahlior bröts av när jag planterade ut dom.. haha! Dom kommer dom också, förmodligen i en mindre rangling variant än den otoppade… men kanske kommer dom här i norr inte hinna blomma innan frosten nyper dom, vi får väl se! Vad mer? Jo, jag skolade ju ut småplanten där i försomras… i prick helt fel läge… gassande sol, torrt och blåsigt…och inte hann jag vattna därefter som jag hade behövt.. (määrkligt va? med tanke på att jag hade tre gullungar till min hjälp.. ). Puh. Var riktigt deppad då… Planten låg ner, strök backen och såg helt död ut första fem dagarna efter utplantering… men sen så, sträckte även dom på sig.
Jag har pysslat med mina blommor i år på ett sätt jag aldrig tidigare gjort… när allt var så nära att kolavippa blev jag liksom än mer kär och duttar och duttar. Bäddar om med mer jord, stöttar, vattnar flitigt… och njuter.
Av att ha en alldeles egen trädgård. Att göra precis som jag vill i. Hipp som happ. Med blundrar och allt! Till på köpet jublar själen, där jag står med jordiga händer och blomsterdoft upp i näsroten.
Ljusrosa bondpion. Vit doftpion. Daggkåpa. Rosa enkel akleja. Ljusblå dubbel akleja. Rosa stjärnflocka.
Och!
.. den vita raringen, närmast min hand?
En schersmin. Men inte den vanliga, som även den är helt ljuv. Nej, det här är en Smultronschersmin. Som jag tipsar alla som går i min väg om.
Den. Doftar. Så. Himmelskt.
Önskar er alla en god julifredag!
Vi ska dra ut mot havet och möta upp älskad Storfamilj. Efter några dagar med mycket, mycket regn skiner idag solen från morgonen. Så gott, med regn följt av solsken!
Ja juni blev juli och.. jag försöker lyfta blicken och tänka ”det gick ju bra”-tankar.. men alltså, hujedamig så trött och vissen söndagens incident gjorde mig och gjort att hela veckan hittills varit som ett töcken. Kämpat för att få dagarna att gå ihop med mig och barnen. Inte bara jag som påverkades av detta givetvis. Jag är yvigare i mina ord.. men jag känner min andra halva väl, än om han inte är lika yvig som jag. Och jag ser på honom. Så fort någon frågar något om det här, tåras hans ögon. Han var ju tvungen att se eländet, som sagt. Usch.
Nä, fasen. En tidig kväll nu.. försöka tanka många sömntimmar. Jag som alltid sover så gott, har inte gjort det senaste nätterna. Scenariot spelas upp om och om igen, ”känner” smällen i foten, paniken i kroppen och blir gråtig bara jag tittar på hästen där ute i hagen. Vilken hjälte. Mmm..Att som trebarnshemmamorsa INTE kunna somna om kvällen.. det, är väldigt ovant. Jag känner mig lite sliten, mao. Men det är ingen fara. Allt är ok. Och den där långa Sommarledigheten känns väldigt välkommen…
Kramar av småungar, mjuka hästmular, kurrande katter och älskad gård i sommarkvällens ljus.. så mycket gott att det förslår.. och något jag ska tänka på nu innan natten.
Det poppar i trädgården nu. Som det vackraste av godisregn. Pioner avlöser varandra, först ut var denna hallonröda som jag fick en tuva av mor och far för några år sedan. Den har växt sig så stor och fin nu.
Och jädrans alltså, vad tjusigt det blev, med GRUS!
Något som gett oss mersmak, sannerligen.
Så skönt att slippa krångla sig fram med klippare, så vackert mot allt det gröna, så underbart ljud av trädgårdstur på grusgång… och. så. vidare. Älskar grus! Tror att det får bli mer av det här hos oss så småningom.
En tur upp på berget för att hämta hem stenar att lägga kring rabatterna, det är också på min Trädgårdsönskelista. Alltsammans, utan stress och press, bara en himla massa lust och lycka och känslan att ta hand om något väldigt kärt. Det här med trädgård, så dejligt!
…
Idag ska jag bland annat pyssla om barnens tomatplantor, ge dom större jordalyor. Och så längtar jag efter att rida ut i skogen.. hästpojkarna har fått vila sig igenom dessa varma dagar. Goda söndagsingredienser, va! Dröm, om ni frågar mig.
Samt, så ska jag ”bära in uterummet” då vi (äntligen!!!) väntar regn imorn. Sommartäcken och dynor till alla möbler, ska hivas under tak. Regn blir så fantastiskt bra nu när det är så förbenat torrt. Något jag för några år sedan inte skulle ryckt på axlarna lika mycket för, som nu. Önskar REGN, liksom!? Men jag älskar att nu leva nära naturen och faktiskt behöva bry mig. Vara med i kretsloppet. Känna lyckan över grödor som växer och gror, djur som har det gott.. men också det där skaviga, som vi inte kan påverka, som ändå ingår och som det bara är att förhålla sig till. Allt det där som också tillhör livet. Jag vill till exempel inte nu avstå från mina älskade hästar, bara för att vi har lite ”krux i lägret” (möjligt jag berättar mer, när jag har mer att säga.. just nu är vi i en lite orolig period men försöker förhålla oss och göra så gott vi kan för killarna..). Allt tillhör livet. Lyckan och oron och allt däremellan. Och det är så vackert, att få vara med.
Senaste kommentarer