av Emmeli | jun 11, 2014 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Träning
Idag är grått ute. Lika grått som det vackraste Gotlandsfåret, för att vara mer precis.
Det regnar och blåser. Inte sommarvarmt tycker vi, så vi myser inomhus. Och jag har suttit och gjort någonting som står på min att göra när jag får tid-lista; gått igenom bilder från Litens första dag i livet, fram till idag. Och så ska jag göra varje kvartal, och sedan sätta in i en fotobok. Hela hans första år. Och som det känns nu, så har vi verkligen lyckats fota hur mycket som helst. Sånt som är så fantastiskt roligt att ha kvar. Första, första, första av allt möjligt. Och det är så otroligt mycket känslor som bubblor inombords när vi kollat på bilderna. Ja, det är helt obeskrivligt vilken kärlek jag känner till det här barnet. Min son. Min Sixten. Jag har gråtit x antal gånger under dom senaste tre timmarna. Nu är ögonen som två dataskärmar och jag längtar ut. Under denna korta stund som jag skrivit här, så har det hunnit börja skifta i väder. Det spricker upp, köket blir ljust och termometern visar 23 grader. Jag ska stega ut och träna ett eftermiddagspass ute i trädgården. Det blir nog det HÄR passet idag igen, så ska jag tävla med mig själv från förra veckan. Huvvaligen, det kommer bli jobbigt.
Dom här två ska hejja på mig, har dom lovat.
Att M pepprat med vacker musik under tiden jag kollat på alla bilder, har inte gjort att mina känslor hållits i schack precis. Kära nån vilken känslomänniska jag är.
Näpp. Onsdagsträningspasset väntar…
(Det här är en gång när jag INTE är så peppad på att träna. Men jag har bestämt mig. Så det är bara att tuta och köra. Jag tänkte bara berätta det för dig, så du inte får för dig att det allltid går utav bara farten för mig. )
Kram/lillafrun
av Emmeli | jun 11, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Träning
Så skönt att det är onsdag.
Även om allt gick bra igår, med Liten menar jag, så var jag ändå helt knäckt efteråt. Vi drog iväg till stan, uträttade en rad olika ärenden. Som tu var, var syrran med som smakråd till mig. Jag kände mig som en virrpanna, hade svårt att koncentrera mig. Kände på Liten stup i kvarten, men nuu är han febervarm, va? Verkar han slö? Mannen drog iväg och handlade mat och köpte en sån där monstertermometer, för att jag skulle sluta oroa mig. En så man bara behöver rikta mot Litens panna, eller stoppa i örat, för att avläsa kroppstemperaturen. Det var bra tyckte mamman, som då fick klart för sig att ingen feber var där.
Liten shoppade lös på polarn, 
En turkos byxdress med lamm på. Han ska han den när han åker till huset på Gotland i sommar, säger han. Ja, han tänker då på allt. Lillprinsen. Och sedan slog han till på ett par marinblå, sköna shorts och en rosa- vitrandig body. Och av syrran, hans moster, fick han världens gulligaste sockar.
Jag älskar att han älskar rosa, lilla minimannen. Vilket sammanträffande, liksom!
Ja, så vi svajsade på där på stan och gjorde det ena ärendet efter det andra. Jag kände mig lite malplacerad bland alla shoppinggalna och alla tokpiffade människor. Jag var tvungen att fundera på om jag ens borstat håret för dagen… Allt sånt där, shoppande till mig själv, skippade jag igår. Jag älskar att piffa och shoppa kläder, men igår var inte dagen för det. Igår var dagen nu gör vi alla viktiga ärenden i ett knyck, sedan åker vi hem till mamma-mormor och pappa-morfar och hänger där hela kvällen-dagen.
Och precis så gjorde vi.
Mammas lasagne går inte av för hackor. Och det var preciiis den vi fick till middag. Galet gott. Mannen tog sin löptur innan middagen och jag stack ut efteråt. Sprang min typiska hemmahemma-runda för första gången sedan preggoteten, och det gick så himla bra. Det var svinjobbigt, för jag sprang i ett för mig högt tempo. Men jag gav mig inte, utan matade på ändå. Häftig känsla, att orka! Sedan hoppade jag rakt in i den vedeldade bastun. Mannen masserade min spända nacke och mina spända axlar. Mammahjärtat värkte, för nog märktes det på Liten att han inte riktigt mådde helt hundra. Det är inte riktigt hans grej att klaga… men igår förstod vi att han försökte säga oss något. Småbenen ömmade nog lite och lilla kroppen gjorde nog lite ont. Stackarn.
Medan kaprifolen doftade som allra mest. Sådär kryddigt och bara så gott att jag var tvungen att stoppa näsan i den flera gånger. Då, då drog vi hemåt. Åkte hem i den ljusa sommarnatten, med en snarkande Liten. Det var makalöst vackert. Titta på den här i farten-bilden
Älvorna dansade på vattnet. Vackert, va? Mystiskt på något vis…
Vi rullade in på gården och sedan kröp vi ner i storsängen, på en gång, alla tre. En gång vaknade vi till i natt, Liten var ledsen under några minuter. Men inte mer. Så skönt. Vi har blivit bortskämda jag och M med att sova hela nätter. Från att Liten var pytteLiten så har han vaknat en, max två gånger, men rätt snabbt blev det max en gång och nu är det ingen gång. Så att han vaknade i natt var ett tecken på att det inte stod riktigt rätt till. Men jag är ju nojjan själv, jag vet. Idag verkar han vara precis som vanligt. Formar den lilla munnen och pratar och pratar. Och mammahjärtat smälter och kan lugna ner sig. För nu borde det vara lugnt. Har inget hänt hittills så kommer det nog inte nu heller.
Vi tar onsdag nu. Jag och M sitter och kollar på Liten som ligger på kökssoffan och håller i kaninens ena öra, med ena handen. I den andra handen har han trasan. Och sen snusar han gott, gott. Vi funderar på att göra honom sällskap. En stund i alla fall.
Må så gott!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jun 9, 2014 | Träning
Och såhär började min måndag.
Precis som förra veckan, faktiskt. Det satt långt inne när jag låg under täcket och bara ville fortsätta snooza i sömnen. Men jag hade bestämt mig och kläderna låg i en bestämd liten hög och väntade. Så jag klev upp, snörade på mig snabbskorna och gav mig ut. En löprunda. Tidig, tyst och varm morgon. Lite kvav luft, som om det var åska i luften. Men jag njöt, av att kunna springa i korta shorts och linne, så det var det värt. Och att börja dagen med löpning och core ute på gräsmattan, blev en härlig och svettig start på veckan.
Och nu sitter jag här.
Vid köksbordet. Jag plockade vita syréner igår under kvällspromenaden. Det luktar så gott. Att stoppa näsan i en syrén är bland det bästa som finns. Jag och pappa är helt överens om det där- Att stoppa näsan i liljekonvaljer, det är också härligt. Doftar ljuvligt, men så starkt att man inte riktigt kan ta ett så djupt andetag. Annat är det med syréner… då kan man dra åt sig det djupaste av andetag och försvinna bort till syrénhimlen en stund.
Och nu ska jag dra ett varv med dammsugaren. Den där retroröda, avlånga saken. Alltså, hur i hela fulla friden ska jag kunna slita mig ifrån det här, någonsin? Nåja. Var sak har sin tid. Just precis nu har till exempel morgonkaffet sin tid. Skämt och sido. Medan jag grejar här inne, ska M klippa gräset. Sedan ska vi iväg till vårt smultronställe.
Önskar Dig en fin måndag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jun 8, 2014 | Tips på träningspass, Träning
…ooooj, oj, oj vad vitsig jag var nu!
Jag gjorde grodhopp häromdagen. Eller nu har det ju hunnit bli söndag och det här var i tisdags och det har sedan dess hunnits med en rad träningspass. Men inte förrän idag är dagboken redo för att dela med sig. Och nä, jag vet. Humorn är inte alltid på topp! Men i alla fall. För den som vill:
-Monsterpass,
träning inför midsommar.
(i tabata-form, såklart. Hopp i varje block (ben och roooompa!) och styrkeövningarna fokuserar mest på axlar och coren)
1. Step-up och armhävningar
2. Grodhopp och axelpressar
3. Utfallshopp och rygglyft
4. Burpees och sidoplanka med rotation
- Varv 1: 4 min per block. Du hinner fyra omgångar per övning.
- Varv 2. Finalvarvet: hälften av allt = 2 min per block. Du hinner två omgångar per övning.
Sidoplanka med rotation och vikt.
Hejja, hejja! Små grodorna… små grodorna…
Hej hopp!
(åh, nu var jag rolig. Igen!)
Kram/lillafrun
av Emmeli | jun 8, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Sommarhemma, Träning
Den blommar nu. För fullt.
Det är ljusgrå moln på himmelen, men värmen är här och när jag öppnade dörren nu på morgonen så möttes jag ev doft som jag så önskar att jag kunde spara. Till vintern, när det är kallt och rätt så doftfritt. Men det går ju inte, så jag njuter nu istället. Går barfota i gräset, nyper en kvist syrén och doftar på den, samtidigt som jag rullar den lille minimannen i vagnen. Han, som idag fyller 3 månader. Han som varje morgon möter oss med det största leendet, sover som en prins på natten och gör läten som ingen ta miste på vad dom betyder. Han är lycka. Och nu är han tre månader, den där lyckan. Som nu skrattar högt, sitter som en stolt liten miniman när man håller honom i knät och älskar att stå på sina små, starka, ben. Sjunger som bara den gör han också. Och sen är han sååå kär i sin mamma och pappa. Han tycker om andra människor också, bjuder mer än gärna på ett leende till den han möter, vem än det är. Men vi, jag och M, är hans favoriter. Såklart.
Både igår och idag har jag som ett ont i magen. Det är svårt att förklara. Men, titta här
Det här vaknade jag till i morse. Och jag älskar dom så mycket att kärleken nästan har svårt att få plast där inuti bröstkorgen. Ibland går jag sönder lite, på det där vackra viset. Och det gör ont. Men jag är så tacksam för det där ontet, för det betyder att jag älskar. Dom där två som jag absolut avgudar och tycker är helt fantastiska, båda två.
Det är söndag idag.
Regnet är nog inte långt borta. Men det är varmt och jag sitter nu på trappen med kaffekoppen bredvid och har en lugn stund. Efter sångstund med Majas alfabetssånger, så sover Liten i vagnen. Både han och jag är lite trötta idag, från igår, då jag och Liten en heldag tillsammans med Storan och gänget, i Mäjadalen. 12 timmar av mys. Ja, först kickade jag och syster igång dagen med ett sjuhelsickes backpass som gav illamående och stolthet när det var över. Sen drog vi ner på byn för sommarfamiljejippogrejs. Hoppborg, trollkarl och sånt. Liten tyckte att det var vaarmt att ligga i vagnen, så vi parkerade oss i skuggan ute på fårfällen. Och som han njöt där. Spretade på tårna och sjöng så högt att jag var rädd att trollkarlen skulle bli störd. Och sedan åkte vi hem igen och det bjöds på vääärldens godaste grillmiddag med tusen olika tillbehör. Det var så gott. Och när natten började övergå till nästa dag, då åkte vi hem. Varma i hjärtat och med en längtan efter sömn i kroppen. Så vi somnade, på en gång. Och idag vaknar vi till en ny dag. En lugn dag med inga planer bestämda. Jag älskar att ha söndagarna på det viset. Vilodag.
Jag ska ragga en jordsäck till, så att jag kan plantera ner den sista planten jag köpt hem och dom där örterna som jag fick av Storan igår. Det luktar så himla gott av dom. Men sedan, får det vara färdigplanterat. Jag ska försöka vara lite lagom, för en gångs skull. Har jag tänkt..
Liten sover i vagnen och jag längtar tills han vaknar. Men jag har det gott där jag är, jag vet att han mår bra. Så jag ska dricka mitt kaffe i lugn och ro och sedan dra på jordsäcksjakt. Ja, det ska jag.
Igår var det lördag. Det var en himlabra dag. Och idag är det söndag, och det blir nog en fin dag, det här också.
Kram/lillafrun
av Emmeli | jun 6, 2014 | Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Träning
Idag är det minsann Sveriges nationaldag. Och fredag!
Vi vaknade lagom tidigt, en bra stund efter tuppen. Det doftade en blandning av nystädat och blommor; såpa och färska liljekonvaljer. Oslagbart. Och sedan började vi vårt firande genom god frukost, med hembakt bröd och nybryggt kaffe från den där nya mocca master-mojängen som vi är stormförtjusta i. Bäbisen hängde på kökssoffan under tiden, sjöng, myste med sin kompis Kaninen och pratade vett med föräldrarna.
Och sedan ville bäbis göra sig extrasnygg. Och ren. Så han hoppade i plurret. I en balja, mitt på stora köksgolvet. Han tycker om att bada, lilla minimannen.
Och sedan gick han till garderoben och valde ut något riktigt stiligt. Ja, som sagt. Han har stil. Uppkavlad tisha, precis som pappsen. Efter badet blev Liten trött, så medan han sov i vagnen passade morsan på att inviga sina nya träningskläder. Ett tungt och svettigt pass revs av ute i trädgården. Mycket ben, roompa, axlar och core. Kanske mina största fokusområden nu. Smygfotograferad blev jag också mitt i älsklingsplågandet…
...sådär nääästan i mål och man bara vill lägga sig ner på backen och inte röra en fena. Men, det bjuu jag på!
Och efter snabb dusch så drog jag och Storan iväg på äventyr. Köpte ännu mer plant, främst till henne. Jag hakade på som smakråd. Men såklart kom jag hem med ett gäng småplant, i rosa såklart, jag också. Men det hinner jag inte plantera nu. Nu ska jag och M fixa för godlunch. Gullvännerna kommer på besök och det, är väl ett nationaldagsfirande av rang om något. Ja, sannerligen!
Vi kanske hörs lite senare igen. Nu har jag nämligen, fråga mig inte hur, möjlighet att dagboka varän jag går eller står. Värsta braiga grejen. Tjoho!
Fredag. Nationaldag. Sol. Glad bäbis. Trädgårdsträningspass. Häng med Storan. Och så lunch med gullvännerna. Klockan är bara strax efter ett. Var ska denna braiga dag sluta?
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer