Nu står den megastoragranen grön och grann i stugan.
Den där kassen har stått orörd alldeles för många dagar nu.
Full av söta små pumlor, i rött, fattigmanssilver och frostigt vitt.
Idag har vår megastora gran äääntligen fått julekläder på sig. Och så fin den blev. Du ska få se.
Först och främst
…var jag och mysbäbisen tvungna att knyta jutesnöre i varendaste pumla. Ett pyssel, bara det!
Liten hade sånt här tålamod. I hela en minut, kanske? Men ändå. Jag älskar att ha honom med, på allt. Och han älskar att vara med. Det är så roligt och värmer mammahjärtat.
Och nu hänger dom där, dom där små söta, runda, stjärn- och hjärtformade minipumlorna.
Granen?
I en alldeles perfekt storlek för en 9-månaders. Han når till varendaste pumla, kan dra ner dom huuur lätt som helst och behöver inte ens anstränga sig för att dra i sladden till belysningen. Perrrfekt. Eller..
Nu är det jul här i vårt hus och den megastora gröna granen står så grön och grann i stugan!
Jag älskar den där granen. Så liten och gullig att jag inte kan se mig mätt. Dessutom är det vår, livets första, alldeles egna. Minimannen tycker den sticks. Det är bra, tänker mamman i tystnad. För då kanske han låter den vara. Ibland, i alla fall!
Så det var årets gran, det. Mysigare julepåtande är svårt att finna. Iklädd pyjamas har vi klätt granen tillsammans. Hela lilla familjen. Livet, på en (gran)pinne!
God lördag, allesammans!
Kram/lillafrun
Bland det bästa.
Bland det bästa..
..med att ha jullov tillsammans, är all den här tiden. Kvalitetstid i all ära, när man lyckats fånga dom där små stunderna i vardagen när den tuffar på i en rasande fart. När man försöker hitta det där lilla extra, som gör så mycket. Men nu, när det finns oceaner av tid, då kallar jag det för kvantitetstid. Och den, fullkomligt älskar jag.
Vi behöver inte tänka att varje ledig stund ska utnyttjas, för vi har tid. I massor. Tid att göra saker, hälsa på, vara hemma, bara vara, pyssla, lata sig.
Självklart är det kvalité, den här så kallade kvantitetstiden också. Du förstår säkert vad jag menar.
Idag har dessutom jag och M fått tumanhand-tid. Vi lämnade hemmet såhär
Nystädat och piffat till det yttersta.
Dom små vackra pumlorna i fattigmanssilver, kommer från mitt favoritställe; himlen runt hörnet.
Doftenpåsen som doftar wintercream, är från samma ställe.
Nu kan ni få börja blomma, hyacinterna!
Det är så mysigt att sätta granris i dom där kockums-grejerna jag loppade i somras, under mitt loppisrus.
Ja och där ser ni ju gardinen också. Fin, va?
Efter att ha varit ute och gått i snöyra, tvärstädat och ätit lunch. Då lämnade vi byn som då lugnat sig och var helt magiskt vacker. Så åkte vi till Litens mormor och morfar. Vi, jag och mannen, fick lyx i form av ett träningspass ute i pappsens hardcore-gym och sedan direkt hoppa in i en varm, varm bastu.
M.a.g.i.s.k.t.
Så det är vår fredag. Fylld av tid, att bara göra vad vi vill med. Lyx! Och nu är vi på väg tillbaka hemåt igen. Men bara för att jag ska få dra på mig ett par kalasbyxor och slippa ha dom här rosa långkallingarna till kjolen (hade visst glömt…), för sedan ska vi på middag till svärisarna. Håhå, är det lagligt att ha det såhär bra?
Trevlig helg, allihopa!
Kram/lillafrun
Recept på en julig goding.
Här kommer ett recept på en julig och iskall goding. Du fick receptet redan förra året, men här kommer det igen.
Klicka HÄR så finner du det!
Frusen cheesecake med smak av pepparkaka.
I år funderar jag på att göra den här, men prova att strössla i saffran istället för pepparkakskrydda. Det borde väl också bli gott, visst?
Varsågoda, börja baka!
Kram/lillafrun
Att ta sig en tur under köksduken.
Men vaar är Liten?
Medan vi löser denna uuursvåra uppgift. Att ta reda på var den där bäbisen egentligen tagit vägen. Vill vi bara önska:
-Glad fredag!
-sistaste före jul!
Nu ska jag ta mig en letartur under köksduken…
Tittuuuut!
Kram/lillafrun
Den kommer jag för evigt att minnas.
Genom köksfönstret. Där älskar jag att titta. Jag blir liksom lugn i hela kroppen och mjuk i hjärtat. Jag mår bra av det, helt enkelt.
Idag har vi haft en hel hemmadag. Först var vi ut på långpromenad. I riktigt vinterväder och på riktig vinterväg. Jag gjorde dock en tvärdykning ner på backen. Skosnöret hakade fast i ena hylsan på mina kängor. Alltså, det sa verkligen tvärstopp och jag landade rakt på handleden. Första tanken var; NEJ! Inte jag också! eftersom en älskad råkade ut för bruten handled här i ishösten. Men det enda som hände var snö på mössan, skrapade knän och typ ett rödkonstigt blåmärke i handen. Jag hade nog lite tur. Och himlatacksam, är jag för det!
Vi vandrade vidare, långt och länge. Skönt. Gick sedan på vägen hem in på blomsteraffären. När vi går ut ur affären utbrister jag tänk vad mysigt med en så fin blomsteraffär i denna lilla by! , varpå M svarar ja, och järnaffär! . Ha, ha. Vi är så himla steriotypiska ibland att det är löjligt. Men.. helt klart är det en väldigt mysigt liten by, det här. Med lite allt möjligt. Min mans hemby. Inte min, den ligger ett par mil härifrån. Men jag trivs minst lika bra här, faktiskt. Trots att hemmahemma, alltid är hemmahemma.
Bäbisen har vilat ute i vagnen. Jag och mannen passade på att träna när Liten sov. Så har vi lekt Tittut och dansat vals på köksgolvet. Det är ju så stort här och vi njuter så det står ut genom öronen på oss! Och jag har spelat fiol, för första gången på länge. Det har inte precis blivit så mycket spelat i höst. Men nu har jag chansen och tycker det är såå kul! Jag var faktiskt hysteriskt fiol-less när Liten föddes, och detta uppehåll har gjort mig mer spelsugen än jag någonsin kan minnas att jag tidigare varit. Vilken tur. Ringrostig men ohyggligt spelsugen! Inte en såå pjåkig kombo!
Medan snön har fallit där utanför, har vi pysslat på här inne. Här, har det bara blivit varmare, juligare och mysigare. Och ute, bara vitare och vitare. Och vackrare och vackrare. Den här upplevelsen, som vi har nu. Här. Den kommer jag för evigt att minnas.
Nu sitter vi här, alla tre. Rödmosiga om kinderna och kvällströtta. Någon har gröt i precis hela fejjan, någon är oerhört nöjd över sin färdigsydda gardin som hänger uppe (heelt förståeligt, den är fantastisk!). Och den tredje, hon tänker dra igång och baka en omgång kardemummaskorpor, för att hon bara helt enkelt inte kan låta bli (recept finns HÄR).
Önskar Dig en skön kväll.
Kram/lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
