På samma gång som vi känner oss lite halvborta här uppe i Norrnorr , så känner vi också oss så hemma att det inte är klokt. Men det är lite som att vi är och campar i vår egen lya, som inte alls är sig lik å ena sidan, men som å andra sidan är precis som vanligt.
Ett par för-dagen-köpta mårbacka-pellisar sprider hemtrevnad och sommarlängtan.
Jag var ute och sprang på förmiddagen idag. I småregn. Pojkarna åkte iväg på eget äventyr. Lagom till att vi samlades alla tre igen sken solen upp. Och plötsligt var här nästan som sommarvarmt och sol. Hohoo vad härligt! Efter lunch drog vi ner till Lilla staden. Uträttade en hel rad med ärenden och dessutom blev morsan bortskämd med några nya somriga plagg. Jag är såå bra på att shoppa till Minimannen, men har på något vis helt kommit av mig när det gäller mig själv. Rätt fränt, ändå. Med tanke på den galna shopaholic jag varit tidigare.
När vi kom hem öppnades baltandörren och fönster och det vädrades och njöts så av att för första gången i år känna den där snart-är-sommaren-här-känslan. Att kunna öppna dörren till uterummet och göra skillnaden mellan inne och ute alldeles suddig. Blan det bästa som finns.
Samma-lika idylliskt är det att i mjuka, ljumma vindar kunna hänga tvätt ute på strecket. 
Och nu?
Nu är det kväll.
Mattorna har hängt ute och solat sig lite medan lyan har blivit torsdagsstädad. Vardagsrummet gick typ hur fort som helst; det är ju som en enda stor bilbana. Som Liten använder det till. Brummar runt på sin turkosa finbil och tycker att Mamma och pappa! Vaaarför har här varit så himla mycket saker tidigare!? Det här, det är mycket roligare.
Tvätten fladdrar i vinden, jag och Liten ligger och myser i stora sängen och konstaterar att vi har det väldigt skönt just nu. 
God kväll!
Senaste kommentarer