När möjlighet ges

Hej kompisar!

Förmiddagen gick som hejsan! Trots tröttmössa. Jag blev pigg så fort jag kom på plats. Det ger verkligen en kick när man får chans att musicera tillsammans med barn. Jag älskar att vara ”fröken,fröken,fröken!”.
När jag ”praktikat” klart drog jag hem för att packa det sista. Och för att ha träningsdate med M. Sista tabata-passet innan resan. Lite sorgligt!! Jag vet. Jag är knasig.

20130207-154849.jpg(tokslut men glad)

Ja och sen drog vi ihop en halv-”börnad” omelett till lunch..

20130207-155530.jpg
..och sen drog vi. Och med lyans alla blommor och massa packning, är vi nu på väg. Mot hemmahemma, höga kusten. Tjohoo!

20130207-155324.jpg
Det är vackert så in i bomben! Jag njuter av att det tydligt märks skillnad på ljuset nu, jämfört med bara för en månad sedan.

20130207-155441.jpg
Jag känner mig lättad. Allt skolfix är avcheckat, packningen är färdig, M är bredvid mig.. Vi är nu på väg mot tre veckor av…. Ja vadå? Det får jag berätta när möjlighet ges!
Men först; en helg med massa kvalitetstid med våra familjer! <3 kram/lillafrun

HAHA!

Torsdagens frukost.

IMG_4891Man kan ju inte ha myyyyyys jämt! 😉

HAHA!

GOD MORGON TORSDAG!

-jag är trött och skrattar åt allt. M, tror att min praktik-dag kommer bli rolig idag. Det tror jag med! 😉

MÅ GOTT IDAG!

KRAM/lillafrun

Aldrig.

När jag tänker efter. Lite tillbaka. Ett år närmare bestämt.

Ett år kan kännas långt. Men också väldigt kort. För ett år sedan var vi mitt i. Mitt i allt fix och trix och planering och med fjärilar i magen, inför den där resan som vi, Jag och M, sa Ja till. Ett Ja, starkare än något.
Den resan heter livet tillsammans, som äkta makar. Och jag älskar den. Livet med min M.

Nu är vi en bit på väg… Men äventyret har fortfarande bara börjat. Framtiden gör mig alldeles pirrig när jag tänker på den. Det är så mycket som jag drömmer om. Som jag vill ska hända. Hoppas.

Natta-tankar ifrån mig. Tacksam över livet, min M. Har jag dig, så har jag allt.
Jag släpper dig aldrig.

20130207-000808.jpg

/lillafrun

Shit.

Jag har nog aldrig varit såhär stirrig och pirrig.

Det ser ut som helsicket här hemma och jag håller på att bli galen och stressar upp mig totalt. Väskor och grejer överallt. Kläder och grejs för att vara en helg i Sthlm, innan vi åker på måndag, sedan kläder och grejs för att stanna hemmahemma när vi kommer tillbaka. Och kläder och grejs för tre veckor där bortaborta. Logistik på hög nivå. Man vill ju inte direkt komma till stekhettan med dunjackan på sig….

 M, han är jättelugn. Ja, jättelugn. Och håller på att packa sladdar (SLADDAR!?!?! Som att det är det viktigaste att ha med sig till Afrika!!!!) i sin Stig-Helmer-väska ifrån 1800 kallt, som är mindre än en kylväska typ. Hur ska han få plats med allt!? Jag blir galen. Och huuur ska jag kunna samla ihop mig och ha en förmiddag med undervisning imorn, när jag är såhär? Tack och lov gick fiolelevernas lektioner bra i eftermiddags, jag var lagom snurrig, inget som kan ha skadat dom. Hoppas jag.

Ja och sen har jag lämnat in min ajfåån på lagning idag också..något fel med ljudet. Inte klokt vad beroende man är. Men, det är lika bra att vänja sig.

IMG_4886

En plutt-del av kaoset.

Det här är enbart,enbart, lyx-problem. JAG VET. Men jag är lika stress-snurrig för det.

Tack för orden. Dom svarta på det vita. Som gör mig lite, lite lugnare.

Shit. Afrika alltså.

KRAM/lillafrun

 

Hoppas det!

Men alltså. Min hjärna funkar inte.

Förmiddagen på skolan var som ett skämt. Stackars vår metodik-lärare. Vi som ska till Gambia var i helt andra tankar än just där. Men hon förstod sa hon. Fin lärare!
Efter att vi, gänget, lyxat till det med gó-lunch på restaurang, den som ligger i samma byggnad som högskolan,men ändå;), så traskade jag hem.

Och här är jag nu.

Jag behöver packa, förbereda eftermiddagens fiollektioner och morgondagens förmiddag på praktiken. Men ingenting blir gjort. Jo, jag har pratat länge,länge, med Storan och det var myspys. Men sen då? Mycket kan M hjälpa mig med, och han försöker alltid, i alla lägen att göra allt vad han kan. Men just fiol-delen…det är nog lite väl mycket begärt av mig.

IMG_4869

En hink kaffe och ett par chokladbitar. Det kanske kan göra susen.

Hoppas det!

KRAM/lillafrun

G-VMBJT57ZE4