av Emmeli | apr 8, 2014 | Liten 0-3 månader
hej, det är jag.
Det där är min bokstav.
Idag är jag, på pricken, en månad gammal. Coolt va!? Och himmel och plättar vad jag växer. Jag var hos min bvc-morska idag. 1320 gram upp och 4,5 centimeter har jag brakat iväg på längden, sedan jag föddes. Fattaru!? Jag väger som drygt 5 mjölkpaket och är 57,5 centimeter lång. Jag är stolt. Päronen verkar rätt nöjda dom med. OM jag säger så!
Annars då?
Tjaaa… livet leker! Jag älskar min mamma och pappa. Över allt annat. Att vara näranära dom, det är det bästa jag vet. Och tjenare, vad dom är kära i mig också. Pussar mina kinder blöta och bråkar (okej, bråkar kanske är att ta i… men mamma säger att livet inte smakar något utan krydda.. så jag kryddar väl lite då!) om vem som ska få mysa med mig allra närmast.
Äta, sova, spreta på tårna, åka vagn och mysa med päronen. Allt det där. Det är det bästa, bästa jag vet!
Något som mamma verkar tycka är bland det bästa hon vet. Det är att träna. Något så asdrygt och jobbigt… hur kan man tycka det är kul. Är hon knasig, eller? (lätt fråga. lätt svar.) Men, jag tänker minsann inte vara sämre. Titta på bilden. Mitt HEMMAGYM. Vadå hemmagym!? Töntigaste ordet jag någonsin hört. Och då, ska ni veta att jag hört många, många ord. Förstår inte ett enda, men det är detsamma!
Så idag har jag tränat (vill du kunna göra detsamma, klicka HÄR så finns det flera!). En stund. Sen blev jag tvärless! Då drog mamma ut mig på en 5kilomtersrunda i vagnen. Fort gick hon och gott sov jag. Sedan passade hon på att fortsätta med ett tabatapass under tiden jag fortsatte min lur.
Och nu är det kväll. Pappa jobbar. Han drog iväg efter bvc-besöket. Roligt att han kunde vara med där! Men. Nu längtar jag efter honom. Mamma viskade till mig, tidigare idag, att hon längtar efter honom också. Han jobbar lite som en gnu. Men imorn har jag hört att det ska vara en lyckodag! Längtar.
Nu ska jag och morsan, hon med dom hysteriskt rosarutiga pyjamasbrallorna, ha tisdagsmys. Känner jag oss rätt så kommer vi nog att slumra i storsängen, i en hög av kärlek. Det är så vi jobbar, va.
Men alltså. En månad, idag. Det är inte klokt vad stor jag är.
Liten?
– vilket hittepånamn.
/Sixten
av Emmeli | apr 8, 2014 | Emmeli funderar, Lilla familjen
God morgon, tisdag.
Det var, precis som gissat, väldigt skönt att få sova i sin egen säng i natt. Mitt emellan dom där två älskade, älskade. Dom verkar också ha tyckt det… på snusandet att döma. Det finns nog inget så underbart ljud, som att höra deras andetag. Så dyrbara, vartenda ett.
Liten myser i sin alldeles för stora pyjamas, med fina pastelliga prickar på. Det är trötta familjen här idag, verkar det som… morsan verkar piggast!? Helt förståeligt att M är trött och detsamma gäller miniM. Frukost och en god kopp kaffe ska nog göra susen för oss. Sedan väntar ett BVC-besök. Idag tror jag att Liten ska mätas på längden, så spännande! Vågen tickar på som den ska och det är så otroligt skönt att amningen funkar så bra. Galet smidigt att alltid ha maten med sig, färdig och lagom varm, på direkten!
Så tillsammans med världens mysigaste, vackerprickiga, bäbis, startar vi dagen. Med frukost, kaffekopp, veckohandling och BVC-besök som förmiddagsplaner.
Att somna tillsammans, se sina älskade ligga alldeles avslappnade och njutande. Och att vakna tillsammans, möta dom där blå som tittar på mig med en kärlek så stor, så stor.
Två ögonblick. Dom bästa jag vet!
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 7, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Lilla familjen, Träning
Hemma!
Och tänk, vilken lycka. Att få ha en nyckel, till ett lya som är mitt hemma. Ett tak över huvudet, med väggar runtomkring. Det är varmt där inne. I kranen finns kallt vatten när jag i törstig. I badrummet finns varmt vatten när jag vill ta en varm dusch. I kylskåpet finns mat. Och i sovrummet finns en säng med mjuka täcken och kuddar. Mitt hemma. En sån självklarhet för vissa. Men livets högsta, högsta dröm för några andra.
Ibland behöver man påminna sig själv, om det mest basala och självklara. Det är egentligen inte självklart. Det är så lätt att sväva i väg och tänka på saker man inte har och saker man önskar sig, att det där som är det viktigaste, nödvändigaste (allt det där ovan), glöms bort.
Vi är hemma.
Resan gick bra. Vi fick ett mysigt stopp på mitten, hos den där fina vännen som tar hand om M när han är och jobbar där nere i södra norrnorr. Liten blev kompis med han på direkten. Efter kaffestopp drog vi vidare norrut. Innan vi var framme var vi ganska less, alla tre. Det kröp i kroppen på oss. Så efter uppackning, middag och påbörjan av operation tvättberg-efter-en-vecka-borta, så drog vi ut på en lång, troligtvis rekordsnabb, kvällspromenad (har jag slutat säga pawerwålk? Ja, kanske. Coolt!). Och nu har vi landat i den där stora sängen, med så många täcken att vi ligger som på moln. Liten sörplar sin favvo och jag och mannen sörplar på varsin iskall hallonsmoothie. Det ska bli skönt att sova sedan, i sin egen säng. Det är som vanligt, alltså-
…Borta bra, men hemma bäst!
Varm i hjärtat efter en mysig vecka hemmahemma. Så glad att det inte dröjer så länge tills nästa hemfärd. Men nu njuter vi av att vara här. I vår lya. Vårt hemma.
Hem ljuva hem.
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 7, 2014 | Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten 0-3 månader
Tack.
För dessa dagar, hemmahemma.
Soliga, långa barnvagnspromenader. Mammamat. Familjetid. Tupplurer i hammocken med en snusande Liten bredvid. Träningsvärksgivande träningspass. Skratt. Bästisfika. Lugn och ro.
Tack.
Jag är en vanlig kanin. Vanlig, fast ovanligt fin.
Så sant, så sant, Liten. <3 Och nu är vi på väg. Mot ditt, mitt och din pappas hem.
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 6, 2014 | Familj och Vänner
God söndag!
Vi vaknar lite grusiga i ögonen idag, och med skrattet bubblande innanför bröstet. Äter frukost, vandrar helafamiljenpromenad och jag och mannen packar ihop våra saker här hemma, hos mina päron. Vi har som vanligt åkt lite emellan mina och mannens föräldrar. Det är så mysigt att dom bor så nära varandra. Som igår, så kvistade vi till svärpäronen över dagen, åt världsgod lunch, fotade fyra, fina generationer och sedan åkte vi tillbaka till mina päron igen. Det vankades ju taikonskväll!
Och åh. Jag fullkomligt älskar att jag har en sån stor familj. Ses vi så är det som värsta discopartycrazybananasfesten på en gång. Barn härs och tvärs, massor av god mammalagad mat och sån där humor som man bara förstår inom familjen och fullkomligt skrattar ihjäl sig åt.
Och alla, var helt galna i lille Liten. Och han, Liten, han njöt; låg som den prins han är och snusade och sov. Hoppade från famn till famn. Kusinerna pussade, snusade och kramade på honom.
En helt underbar syn.
Han som tidigare var den yngsta minimannen i familjen, tyckte att S fick liiiite väl mycket utav M´s uppmärksamhet. Något M fick fixa under kvällen. Läsa några extra sagor, bära i famnen, se på lejonkungen och bara ha dom-två-tid.
Ja. Dagen igår var verkligen en höjdardag.
Och idag förbereder vi oss alltså inför morgondagens hemfärd. Veckan här hemma har varit helt ljuvlig, jag har njutit så. Och dessutom är jag lite smygnöjd över mig själv att jag grejjat grejen, att ta hand om världens bästa bäbis, både dag och natt, typ helt själv. Såklart har jag fått en del hjälp, men då M har tokjobbat så har jag helt och hållet skolats ur den där vi-är-hemma-båda-två-och-kan-typ-amma-tillsammans-om-vill-men-M-har-ju-inga-tuttar-men-typ-grejen. Väldigt skönt, en frihetskänsla liksom. Jag har ju till och med vågat mig ut och roadtrippat med Liten, bara han och jag. Hejja oss!
Men vart var jag?
Jo. Söndag.
Helgen är inte riktigt över ännu. Vi ska suga ur det allra, allra sista. Packa ihop på det ena stället, bila till det andra, söndagsmysa hos svärpäronen och kanske hinna med en minibesök hos Mäjadalenkusinerna (S fick inte nog av dom igår, säger han). Den här dagen verkar inte sämre. Lycka!
ALLT GOTT!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer