av Emmeli | jun 15, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Norra Drömgården, Salen

Att en småregnig söndag kunna ta vagnen och gå på långpromenad. Välja vägen till Mäjadalen och förbi alla älskade där. Att träffa Storan en vanlig söndag, liksom. Att kunna vandra till byns bästa liljekonvaljställe och sätta sig ner på huk, bli småblöt, höra fåglarna kvittra och bara djupt andas in alla dofter som är just nu och plocka konvalj, för konvalj. Liljekonvaljer och lupiner att ta med hem som ett himmelsk doftande fång, så vackert att man får dåndimpen. Att sedan gå hem igen, smygsvettiga och göra sig redo för att åka på Litens kusins fotbollsmatch. Att där få träffa en människa som jag längtat efter och saknat massor och därmed bli så ohyggligt glad över kramar och utbytta ord från. Att bara vara här i kring, känna sig hemma, med hela hjärtat och med hela själen.
Bara en sån sak.

Det är så mycket som är fint med att ha flyttat hit, där vi en gång var små minimänniskor, både jag och mannen. Vi är hemma nu. Och titta, nu står liljekonvaljerna där i salen och är vackra, juninatt, som junidag.
Och idag är det måndag!
Regnet har dragit och solen är här. Likaså blåsten! Kära nån så det har blåst senaste tiden. Jag har lite olika saker på min agenda. Är sådär omåttligt peppad och håller näsan på att hoppa ur brallan. Jag behöver sandpapper, nån slags skrapa, en stor skopa tålamod, färg, pensel.. ja, dags att kila helt sonika!
Allt gott till Er!
– så roooligt att ni är så många som kikar in här om dagarna!!
Lillafrun
av Emmeli | jun 14, 2015 | Emmeli funderar, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården

Vilken stjärna han är, den där Minimannen. Jag är så tacksam som får vara mamma till just honom. Min älskade Liten. Så mycket människa i en så liten kropp. Där stod han i kvällssolen, den där kvällen i veckan när vi höll på och dra ris från en stor björk som blivit av med en stor, stor gren i stormen. Han stod där och inspekterade och begrundade. Precis som hans pappa brukar göra. Bara det att Litens begrundade håller i sig en tusendel så länge som sin pappas. Men nog är dom bra lika, dom där två. Mina finaste två.
Det är så häftigt, det där. Hur en pyttebäbis växer till bäbis och till att vara en människa i miniatyr. Minimänniska. Gulligaste som finns!
Jag avslutar min söndag med att somna i finsoffan under en filt. Liten sover i sin säng och jag ska nog masa mig till vår storsäng när som helst. Senaste tiden har varit fullfartig, om jag säger så. Och dessa ljusa sommarnätter gör det alldeles omöjligt att komma i säng om kvällarna. Det är helt ljuvligt med allt ljus, energin är liksom på topp!… men sömnkontot är jag just nu inte så schysst med. Har enbart mig själv att skylla. Så ikväll ska här tomglos, göras ingentin och sovas i kapp.
Senaste tiden känns så mycket i hjärtat. En tid att minnas, helt enkelt.
Godnatt!
Lillafrun
av Emmeli | jun 14, 2015 | Laga, Baka, Äta, Norra Drömgården, Trädgård & Odling

Det blev verkligen en pangdag igår!
Jag och Liten roade oss med timmar av utelek i det härliga vädret. Samtidigt skötte vi också markservicen och tvättade, hängde tvätt, vek tvätt om vartannat. Och var på långpromenad och till affären. Så lagade vi mat och bakade äppelkaka (samtidigt som vi sneglade på ett otroooligt vackert prinsbröllop!) för att bjuda den arbetande pappan på. Han, M alltså, klippte gräset i typ tjugosju timmar igår…. två varv runt den stora, stora gräsmattan, det tar sin tid. Och så finputs med trimmern efter det. Så finputsigt att han kapade av en utav dom få perenner jag lyckats hitta här. Så då försökte jag sura lite på honom, men det höll i sig i max två minuter sen kom jag på hur ofantligt världsligt det var. En sväng till det där efterlängtade stället hann jag också. Trädgår´n, alltså! Så nu har jag plant att sätta ner i gammhinkarna. Ska bara ordna sån där braig jord först, som jag inte fick tag på igår. 
Efter middagen satt vi under äppelträdet hela lilla familjen. Åt äppelkaka/äppelbitar, sörplade kaffe och mjölk. Spillde härsan och tvärsan, njöt av solen i ansiktet och konstaterade att det är svårt att greppa. Hela den här grejen. Vi är här för att stanna, liksom.


Medan M gjorde klart det sista ute på tomten, lekte jag och Minimannen en sista sväng. Kuragömma bland bärbuskarna. Så hysteriskt roligt! Sen nattade jag lillvännen innan jag mötte upp mannen för kvällsdate ute på bron. Där bäddade vi med fällar och täcken och satt och njöt i den smygvarma junikvällen. Med solen som sakta gick neråt bakom fjället, bläddrade vi i inredningstidning, googlade klinker, mätte väggar, funderade. Och så var vi upp en sväng på övervåningen, den som just nu bara är som en endaste stor vind, och fascinerades än en gång över den höga, höga takhöjden där uppe. Det är ett väldigt stort hus det här, men än så länge med bara en våning i ordninggjord. Övervåningen är alltså inte inredd utan står och väntar på arbetssugna händer som ska omhänderta alla kvadratmeter som finns där uppe. Så länge bor vi alltså bara på ett plan, men med rum så stora att dansa val i, så efterlyser vi än så länge inte mer att-vara-på-plats.
När någon säger ett ohyggligt renoveringsobjekt, säger vi ett oändligt potential… Och övervåningen, den är ett endaste oändligt potential!

Det är så häftigt, det här. Jag måste nypa mig i armen lite. Som vi har drömt, hoppats, väntat och längtat efter det här!
Lillafrun
av Emmeli | jun 13, 2015 | Salen

Dansa valsa i, eller bara springas igenom för att det är så roligt att kunna springa runt, runt, runt i ett hus. En sal att sitta vid matsalsbordet och äta söndagfrukost, eller i soffan och bara ha en lugn stund. Eller, till det bästa, att i höst någon gång sätta sig framför den vackra kakelugnen och lyssna till eldens sprakande.

Det var i natt. Sent i den ljusa, nästan-ljumma juninatten gick jag ut. Njöt av att ta in några äppelkvistar från det stora, stora äppelträdet. Så knipsade jag ett gäng hundkexkvistar och satte i en kruka och sedan ner i zinkbyttan där framför den där vackra vita.
Varenda rum här på nedervåningen, ja förutom det så kallade lillrummet som har några lådor, ett par frysar och lite annat smått och gott i sig. Men resten av rummen, var precis-nystädade och med var sak på sin plats. En smått magisk känsla efter att ha varit på språng och med saker här och där, sedan i april. För en vecka sedan precis, så har vi haft alla saker på samma ställe. Men håhå vilket kaos vi bott i. Men nu, med en vecka här på gården, känner vi att vi är på plats. Då har det också hunnits med en massa annat. High five! , på den!
Så idag känner jag för en lugnare dag. Det är lördag.
Vi vaknar med solen som strålar in genom sovrumsfönstret. Jag ber mannen öppna till det där rummet som jag är helt förälskad i. Ett stort rum. En sal att dansa vals i. Om man vill.

Efter frukosten är bortdukad ska jag och Liten ge oss ut. Sparka boll (ny favorit hos Minimannen! Han är bättre än den bollrädda morsan på att flytta bollen) och sedan traska en runda med vagnen. Mannen ska äntligen klippa vår äng till gräsmatta. Sen hoppas, hoppas jag hinna till ett efterlängtat ställe.
Men ingen stress. Här ska bara njutas idag. Var sak på sin plats, det doftar blomstrigt skurmedel, solen skiner och vi har lördag.
Må så gott!
Lillafrun
av Emmeli | jun 12, 2015 | Köket, Norra Drömgården

En ordnad vrå bland många oordnade. Examensbuketten från mor och far jobbar på.
Åhåå som jag njuter om dagarna alltså. Som igårkväll när jag sent stod och vinglade på en stol och putsade prismorna som hänger på finlampan i salen. Nästan så att jag stod där och pratade för mig själv, till lampan alltså; nu ska du bo här med oss, fina lampan.

Ville mest bara kika in och önska er en trevlig helg!
Idag har vi nästan haft sommar här i Höga kusten. Fast nu faller regnet. Men det gör ingenting, för jag ska ändå fortsätta att packa in och städa och placera ut nya blommorna jag köpt idag och så.
Trevlig helg!
Lillafrun
Senaste kommentarer