av Emmeli | jan 28, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen
Alltså, titta! Är det inte de vackraste i fredagsblommeväg man någonsin sett? Jag tror det, faktiskt. Köpta idag, på vårat lilla Ica i byn. Inte klokt så bra!
Torsdagsrapport, ja;
M har haft hemmadag vilket gjorde det väldigt enkelt att bara låta lilla Minimannen stanna hemma från Förskolan idag. Jag hörde när jag vaknade i morse att Sisse börjat få sin mammas hosta, nämligen. Och är det någon som absolut inte ska härda ut, så är det han. Så när jag rullade hem efter jobbet, efter en fasligt krasslig men bra arbetsvecka, mötte jag båda mina pojkar hemma. Liten hade precis somnat i vagnen, så jag och mannen passade på att gå en långpromenad. Efter tre dagar av vila så började vi klättra på väggarna lite. Väldigt skönt med en runda i sol var det. Vi drog en runda på byn också, köpte färg på färgaffären och fredagsblommorna på Ica och så suktade jag efter semlor utanför Bageriet, men konstaterade att det vore fasligt tråkigt att äta idag då jag inte har den minsta smak…
Nu har vi kväll och jag njuter av att ha helgen framför mig. Huset är städat och sovrummet är vädrat och i storsängen är nya lakan inbäddade. Håhå så gott jag kommer sova i natt! Hoppas, hoppas bara att inte lillvännen behöver få feber och hela det där köret jag haft i veckan. Vi håller tummarna.
Tänk att det är fredag, imorn igen.
Lillafrun
av Emmeli | jan 28, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Pyret i magen
Vilken dag det var igår.
Tidigt på morgonen åkte vi till Mormor&Morfar och Torehunden. Där blev Liten mottagen med pussar och kramar, kanske mest framfusiga sådana av den där nyfrissade fyrbente som alltid blir överlycklig när Sisse kommer. Så stannade Sisse där, och hans Päron åkte norrut igen.
Småvimsiga, småfnittriga och tokpirriga höll vi varandra i handen…
…när vi ramlade in för det efterlängtade Ultraljudet.
Och det var ju en liten Bäbis där inne. Lilla lilla Pyret i magen, med ett hjärta som tickade fort, fort och med små tår och sparkande ben och en envishet att absolut inte vilja vara med på bild. Alltså, ååh.. jag och mannen var lika tagna denna gång som med Sisse. Med ens blev det liksom så verkligt och jag kände bara hur mitt mammahjärta började slå extrahårt, och nu inte bara för min älskade Liten, utan för ett till mirakel. Vår lilla Pyret i magen. Jag och M hade kunnat sitta och kolla på lilla underverket hela dagen, om vi fick.
Men i stället fick vi tre små vackra bilder, tog varandra i handen igen och knatade ut på stan för några timmar av ännu mer tumanhandtid. Jag shoppade lös lite, vi åt lunch, köpte en finfin potta till han som har sån koll på sånt där med Bajsa! och Issa! nu att det ju verkar dumt om vi inte skulle ge honom en potta.. än om det där får ta den tid det tar. Men han säger liksom till nu när något ska ske och det känns ju fiffigt att ta vara på än om sommaren känns som den mest optimala tiden för sånt här fix.
Mannen var min shoppingassistent. Den bästa.
Så åkte vi sedan söderut igen, efter fina timmar bara han och jag. Så mysigt.
Ramlade in hos mina föräldrar igen, där det nu var två älskade barnbarn till. Liten sov men när han vaknade var leken i full gång. Vi bjöds på god middag och hade mysig kväll i lilla byn. Och så tittades det om och om igen på dom där vackerbilderna.
Lagom till Liten skulle nattas rullade vi in på Drömgården, trötta och tacksamma efter en så fin dag.
Åh, mirakel på film. <3
Lillafrun
av Emmeli | jan 27, 2016 | Emmeli funderar, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen
Åh. Äntligen är det onsdag den 27 januari!
I natt har jag varit vaken mellan 02 och 03.30. Det var inget som brydde mig, jag låg och filosoferade och klappade magen och lyssnade på pojkarnas andetag. Jag har vilat så mycket denna veckostart att sömnen verkar vara fulltankad och mer därtill. Det är ju skönt. Men förutom det där filosoferandet så var jag pirrig i magen också. Och är fortfarande. Mannen också. Liten förstår inte så mycket.
Idag är en pirrig och spännande dag, en väldigt efterlängtad sådan. Och den kråkhostande, feber- och snortokige morsan, mår minsann mycket bättre idag. Hurra! Vi har laddat upp på bästa sätt; mysig morgonmusik, en liten som höll om sin mamma i sin lilla armkrok innan vi klev upp, ( kolavippar så gulligt. Jag höll om honom, och han om mig. Min fina unge, alltså <3) många snoozningar och så med riktig brakfrukost. Förutom gacka (macka) och sånt, så hade vi idag också lite finare ääj (ägg);
En tolvpack hemägg som känns som en rikedom att ha i kylskåpet. Såå fina, så olika, så goda.
Så; här har vi onsdag. En början i alla fall. Och nu ser vi fram emot fortsättningen! Hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | jan 26, 2016 | Emmeli funderar
Ja, typ så; Äsch och kattpiss.
Jag har börjat min vecka sådär;
Med för stora tjocksockar på fötterna och ett ihärdigt huttrande och hostande.
Musikfröknande under gårdagen, där jag såklart inte kände efter helt hur jag mådde. Så ramlade jag hem som ett vitt spöke med ond kropp, feber och Hostan från Avgrunden efter avslutad arbetsdag.
Förutom att sörpla varm saft och äta surdegsknäcke med alldeles för mycket philadelphia på, så gjorde jag ”kraftansträngningen” och läste lite Alfons för Liten.. annars har jag sovit i ett streck från typ 16 igår eftermiddag.
Idag vaknar jag, utan feber och kanske lite, lite piggare. Vi säger så. Den dumtjurige plikten-framför-allt-typen ska masa sig iväg på jobbet nu och tänker att positiva tankar är det bästa. Tack gode Gud för låtsasrosor på kinderna och sån där concealer som gör dom mörka ringarna under ögonen liite mindre synliga.
Häpp, häpp! Tisdag!
Hoppas att ni mår bra. <3 (PS. Jag vet att det är en drös frågor och kommentarer jag inte svarat på ännu, men håll uut- svar kommer när jag haft ett lite mer vaket dygn! DS.)
Lillafrun
av Emmeli | jan 25, 2016 | Emmeli funderar
Det är måndagmorgon.
-Helgen ligger som mjuk bomull i magen. Det var en så himla mysig, skön, vintevacker och fin helg, på alla sätt. Det enda kattpissiga är att jag idag är smått utan röst och har kråkhosta deluxe som svider i bröstet som bara den. I natt har här knaprats halstablettter för att överhuvudtaget kunna försöka sova och för att inte riskera att väcka pojkarna bredvid mig. Tur att dom två är dom mest trögväckta jag känner.
Nåväl. Det hade ju kunnat vara så himla mycket värre. Nu kör vi måndag. På´t ba!
Ta hand om er. <3
Lillafrun
Senaste kommentarer