av Emmeli | apr 27, 2016 | Emmeli funderar, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten två år., Norra Drömgården
God morgon!
Här vaknar vi till onsdag med regnet som faller utanför och en deg så stor att den svämmat ut över köksbänken.
Och här;
En mamma och en Liten som tänder ljus till frukostbordet. Världens bästa bröd på väg in i ugnen. Receptet finns HÄR!
Slog till i natt och gjorde en dubbelsats och det blir så otroligt med deg då, alltså. Så nu gräddas det för fullt! Mannen servar den lille som ber om fiil och müsi, och juuuice, pappa! En onsdagsstart bland regndroppar och nybakt bröd, alltså. Och med en hel Liten familj samlad.
Nu ska jag servera min lille som säger ha meja bjöd, mamma? Nybakt är Minimannens favo. Inte alls bortskämd på den fronten…..
Idag ska vi ha mitt-i-veckan-ledig-dag. Så himla skönt. När jag kom hem efter långtisdag igår och mötte pojkarna vid middagsbordet, var det en mycket trött morsa dom mötte, dom där två. Jag var uppe aaaalldeles för sent natten mot igår. Så efter tvättfix, badande av unge och en skön långpromenad i ljusa aprilkvällen, var det såå makalöst skönt att krypa ner under täcket. Den här lediga dagen mitt i veckan är helt fantastisk. Och vad skönt det är att vakna till en ogrusig dag!
Ha en god onsdag!
Lillafrun
av Emmeli | apr 26, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Pyret i magen
Jo just så… den är här nu, deluxe;
Preggohjärnan.
-som gör att jag bara, bara, baaaara vill vara hemma och pyssla och bona och måla barnsängar i älskad pastell till en blivande vackerunge, tillika Storebror. Jag tänker på familj och ny bäbisfamiljemedlem 24/7, känner mig alldeles lite luddig i huvudet… som jag skrev om förra veckan, när jag glömde nycklar, låste ut oss, glömde almanackan på biltaket och sådär. Tydligen helt normalt. Så har jag också nästan ständigt en hand på magen och njuter så av att känna det lilla livet möblera om i sin preggolya. Lilla vännen där inne jobbar på, om jag säger så. Rätt som det är får jag mig en så kraftig spark att jag hostar till lite… den är ju fasligt benig ännu, den där lilla kroppen. Som ju är ganska så stor, ändå… 40 centimeter drygt, enligt ord man kan läsa i bebbeböcker och så.
Förresten, titta så good färg! Mintigt ljust, turkost. Svårt att se så här på bild, i en färgburk. Men snart så är Lillsängen på plats i Sovrummet och då blir det nog lättare att se, liksom.
Jo,
Till en början av preggoteten, och typ fram till nu.. har Pyret i magen liksom bara fått hänga med. Stor skillnad från första preggoteten, där jag (och M) hade stenkoll och visste precis vecka och dag och hela köret, alla veckor igenom. Den här gången har det som sagt inte funnits lika mycket tid för det fokuset, av helt naturliga skäl. Det har passat mig, för jag är ju en fasligt otålig typ och jag minns med Liten i magen att jag efter 6 månader höll på att krevera av längtan. Längtade men ville samtidigt inte bli av med magen då jag ju tyckte det var lika mysigt då som nu. Nu har jag ju haft och har en Liten att ta hand om och det är perfekt. Vi längtar tillsammans, pappan, Minimänniskan och jag. Så mysigt att det inte är klokt!
Nu går jag in i både möbler och människor och påminns då om att jag ju är preggo. Magen börjar vara stor, liksom. Mår fortfarande väldigt bra och hoppas så himla mycket att det ska fortsätta så… åtminstone en sisådär 4 veckor framåt. Jag njuter extraextraextra av min M denna vecka och ni kommer snart förstå varför…
Och vet du! Nu tappade jag tråden, eller nåt. Och det får vara så. För jag har preggohjärna och njuter utav det och ska snart få bli mamma igen till ännu en stjärna och på övervåningen står en färdigmålad glassig Lillsäng och det är tisdag och jag ska gå och väcka min S, han som nickar så instämmande när jag säger att Du är mammas prins!
Åh.
Lillafrun
av Emmeli | apr 25, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Köket, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
Tända ljuus, mamma?
…frågar den där lilla pojken mig, varpå jag så snabbt jag bara kan med mammahjärtat värkande (ja, det värker mest hela tiden.. Minimänniska, alltså. Så vansinnigt gulligt!!) hämtar tändsticksasken och tänder ljuslyktorna han gått i aja-baja-skåpet (skåpet proppfullt av porslin) och omsorgsfullt valt ut och sedan ställt på köksbordet.
Det är ju för fint, det där. Att komma hem.
Efter en måndag proppfull av undervisning. Ett litet eftermiddagsglapp, där jag passade på att dra iväg till simhallen och simma en massa längder och bli sådär skönt slut i hela Preggokroppen. Och sen följde ett par timmar jobb till, som inte hör till min vanliga måndag, men som idag fanns där för att vi nu börjat repa inför vad jag minns som det roligaste jag visste när jag själv var fiol- och pianoelev; Vårens stora Temakonsert. Kommer så ihåg det där året jag och M, han jag nu är gift med, spelade elfiol och elgitarr, som en battle mot varandra i vad det nu var för låt (kommer inte ihåg). Jag var så pirrig i kroppen av att bara titta på honom… men det fick jag inte säga högt.
Njuter därför ännu lite mer av busiga synen i köket, när jag nostalgisk kommer hem från ett sånt där Temarep som jag och mannen själv ägnade tid åt för sisådär 10 år sedan. Den där pojken med gitarren, isblå ögonen och det där leendet som fängslade mig då, och så gör än idag. Pojken, som ju är mannen jag är gift med och älskar så. Han som är pappan till det vackraste jag har.
Mina äskade pojkar, i full lek.
”Buusig få!” … säger den lilla, med det största lilla leendet. Då pappan just sagt att han är busig som få. Mamman kramar kapp dagen och säger Mamma älskar Sisse, och du är en riktigt Busråtta! varpå han skrattar och upprepar vad jag just sagt. Buuusjååtta!
Måndagkväll. Bra fint, alltså.
…den där snön som lagt sig som ett tjurigt täcke över gården. Den skiter vi i.
Lillafrun
av Emmeli | apr 25, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Pyret i magen
Där;
En Lördagsmorsa med en mage som poffat rejält senaste två veckorna, och med en Minimänniska bredvid, som faktiskt också ville vara med på kort. Klart han skulle! Lilla busungen. Men alltså, inte klokt att det närmar sig sommar och bäbis och allt det där vi längtar så efter!
Och idag?
-är det måndag och jag ser preciiis ut sådär, lika fräsch och piff.
Eller inte.
Jag har tvingat ihop håret i en knut och han mitt över bordet, han som kom hem sent i natt, sörplar kaffe och mumlar jag drar på mig mössa när jag skjutsar till Förskolan. Sisse säger att han är tjött och ja, vi har måndagmorgon helt enkelt.
Snoozade in i det längsta och låg och kramades under sköna täckena. Men nu är det bara att sätta fart på den här dagen! Hepp, hepp!
Önskar er en god måndag!
Lillafrun
av Emmeli | apr 24, 2016 | Emmeli funderar, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården
Fåglarna kvittrar, solen värmer. Himlen är blå, det poppar upp Pär i Backen härs och tvärs. Jag sitter på trappen, på skön fårfäll med filt omkring mig och undrar om det egentligen är lov att ha det såhär gott?
Liten ligger i vagnen bredvid och snusar gott sedan länge, länge. Han somnade skönt under långpromenaden, som vi idag fick i sol. När vi rullade in på gården satte jag mig här på trappen, har mest funderat och lyssnat på fåglarna, men faktiskt slumrat en stund, jag med. Hur skönt som helst!
Det här är en otroligt skön och mysig söndag. Skulle mer än gärna ha en till direkt på, imorn eller så. Vi har byggt pussel och läst bäcker. Lekt i sandlådan, letat efter tillstymmelse till tullisar (som jag satte lökar för i höstas)under stora äppelträdet, men till vår besvikelse bara sett typ en liten prick av liv. Jag grävde nog för djupt.
Så har någon lite klättrat uppför brant liten backe.
”Sisse KAN klättja!”
-Sa han lyckligt, när han var där uppe på toppen av lilla grässlänten, efter att först ha tvekat och sagt; ”Mamma hjälpa, jag kan inte!”. Mamman sa ”försök igen, jag tror att du kan”… Varpå han gav lilla bergsklättringen en chans till.
Stoltaste lilla pojken utbrast både ”Sisse KAN klättja! och ”Sisse klaaja, mamma!” och jag blev så varm i hjärtat.
Finns det någon bättre känsla än den där när man kämpat för något, som man så gärna vill klara av…och sedan få klara av det hela?
Sisse klarar allt, sa jag!
…medan mammahjärtat värker av kärlek och stolthet. Och i tanken tänker jag Åh, älskade unge! Jag gör vad som helst för att du ska må bra, känna dig stolt över dig själv och ha ett stort Jag-kan-konto laddat, i denna Stora vida Värld.
…Sisse. Världens finaste människa, som för varje dag bara växer och växer. Både på in- och utsida. Som alltid med ett litet barn… Men det är så speciellt häftigt det som händer nu; ord som rätas ut, härmningar som görs på en gång, resonerandet och småpratandet som vi har med varandra, dagarna i ända. Det är verkligen helt underbart!
Sisse-och-Mamma-dagar. Älskar. <3
Traktoråkning. På lillväg och över egen åker. Också en av dagens höjdare.
Snart väntar middagsfix och förberedelse inför ny vecka. En speciell vecka som jag både längtar och bävar inför..
Fin söndageftermiddag och kväll till er!
Lillafrun
Senaste kommentarer