Så Storebror drog till Mormor och Morfar för Myslördag, ja. Och här hemma var det bara den där überperfekta renoveringsbäbisen på bilden, mannen och jag. Timmar av arbetstid under förmiddagen. Lillan sov och vi jobbade med Sovrummet. Det som är där inne..

Klättrade upp på taket för sista dagen denna vecka och jobbade med att få bort allt spån. Det där är ju det enda rum som är isolerat, och alltså har spån i taket.

Lagom till att vi höll på att hungra ihjäl så vaknade Lillan och vi drog till med lunch alla tre.

…och fira-halvlek-kaffe-sörpling. Med chokladhjärtan och allt.

Sen fick mannen fortsätta uppe en stund själv medan jag och Juniflickan myste här nere. Hade sån där favoritstund. Där vi sitter vi pianot och sjunger massa braiga låtar, alltså. Efter en stund skulle det sovas igen och då blev det åter arbetstid för mig. När J sedan vaknade igen, klunkade hon mjölk och drog sedan till med en premiär. Att vara hos Farmor och Farfar alldeles själv. I lite mer än en timme. Låter ju helfjuttigt. Men, jag hade sån Juniabstinens när vi sedan hämtade henne, att det inte var klokt.

Det braiga var, att vi då hann hela vårt beting; att suga bort allt spån från det där taket, samt riva taket. Och dessutom, skjutsa ut alla plankor genom fönstret och ut på gräsmattan och börja röja upp. Hej vilket bra teamwork!

Kvällen avslutades i Lilla byn, hos Mormor och Morfar. Där vi mötte en liten pojke som hade haft världens drömlördag. Med lek och korvgrillning och sockerkakabakande och gudvetallt dom hunnit med. Jag och M blev ompysslade med middag och en varm bastu. Det är ju så man skäms, så lyxigt liksom!

Glad, bastuvarm, mätt, mör och så, så trött familj åkte sedan hemåt och rullade in på Drömgården och gjorde natt. 

Så blev det söndag.

Mina ben ser ut som stryk. Eller som att dom fått stryk. Och kroppen känns lite så också. Kära nån. Att brottas med en spånsug är ingen lek förstår ni. Men farligt peppande. För varje steg, varje arbetstimme vi gör. Så kommer vi närmare målet.

Vi hade Hela-familjen-fixar-morgon. Takplanken som var hela bars in på lon och sådär.

Minimannen drog sedan till Farmor och Farfar, så kunde jag och M jobba på lite till med sånt som är för farligt eller för dammigt för en liten älskling. Lyxlyxlyx med Farfars bara en grisblink bort!

Där ser ni någon som har kommit på en idé om att hon, om det går, vill ha kvar det där vacker-breda sovrumsgolvet… kanske, kanske kommer det att gå. Jag hoppas!

Och sen avrundade vi allt vad Arbetshelg hette. Gick ner. Jag och mannen tränade ett tabatapass. Tillsammans. Vilket var typ hundra år sedan sist. Svinjobbigt. Och apkul. Med liten gullMyra bredvid…

Sen svidade vi om. Någon hoppade i kalaskjol och var prick hur söt som helst. Så har vi sedan haft eftermiddag hos Farmor och Farfar. Firat farmorn som fyllt år, ätit god lunch och tårta. Och blivit precis hur trötta som helst, sådär som man blir när man varit igång fysiskt i massor och sen liksom lugnar ner sig. Så, himla, himla skön känsla tycker jag.

Det var några glimtar från helgen, det. Så himmelens fin.

Nu ska vi ha söndagkväll här, i så lugnt tempo vi bara orkar. Och vågar, för att inte somna på kuppen. Typ så.

Ha det så gott, ni med! <3

Lillafrun